Den digitala världen är nog bra, men ibland måste man låta tekniken vila, trycka på datorns avstängningsknapp och göra något helt annat. Samtidigt sparar man energi, låter jordens energianvändning minska och lättar lite på det tryck som finns på miljön. Just en sådan kampanj kom till stånd i Australien 31 mars 2007. Mellan 19:30 & 20:30 släcktes Sydney ner då invånare och företag släckte belysning, datorer och annan elektronik. Nedsläckningen gjordes på initiativ av Världsnaturfonden, en miljölobbygrupp och the Sydney Morning Herald (dagstidning). Sedan dess har Earth hourspritt sig till resten av världen och genomförs nu årligen i slutet av mars. I morgon (31 mars) är det dags för årets upplaga. 20:30-21:30
deltar bl.a 2/3 av Sveriges kommuner i kampanjen att släcka ner och låta världen "vila" under en timma.
Det ska dock sägas att det förekommit en viss kritik mot "jordtimman". Vissa menar att detta är alldeles för lite och inte gör någonting mot planetens överkonsumtion av energi. Men Världsnaturfondens svar på det är att timman handlar om mer och till stor del ska ses symbolisk; att det viktiga är att visa på problemen snarare än att tro att en timmes nedsläckning om året får djupgående effekter.
Här ska också nämnas Jordens dag- något som tillkom långt innan Internets genombrott. Sedan 1970 har den firats 22 april och Earth Day Network vill sätta fokus på miljöproblem i allmänhet- inte bara energianvändning.
På Internet förekommer ibland kampanjer för skydd av olika miljöer, arter m.m. Något som ofta ses är upprop mot skogsavverkning. En svensk sådan är uppropet: Skydda Sveriges gammelskog som vill bevara de få ursprungliga skogar vi har kvar i landet
Det där vårrusiga utanför biblioteksfönstren gör att jag får lust att skriva rader om rodnande kinder i solnedgångar och drömska ögon i körsbärsbersån. Det får mig också att vilja ramla in i redan skrivna dikter och skrika ut dem till hela världen. För att de är så bra.
Därför tänkte jag göra det också. Kanske inte riktigt till hela världen, men så gott det går. På twitter under hashtagen #twitterpoesi är alla mer än välkomna att skapa sin egen poesi eller dela med sig av sina favoritrader. Att använda en hashtag är ett sätt att sortera information och skapa gemensamma sammanghang på twitter. Tecknet # betyder själva ämnet som man twittrar om medan ordet efter # är taggen (det vill säga etiketten).
För något år sedan höll Anna Hallberg (poet & kritiker) i den Snälla poesiskolan i DN. Ett mycket bra och intressant initiativ där Anna Hallberg resonerar om poesi. Såsom att dikten erbjuder en upplevelse och att den kräver delaktighet snarare än förståelse. Men också om komposition, traditioner, urladdningar och hur det går till. I sista delen är det såklart Examensdag i poesiskolan och där avslutar Anna Hallberg allt med följande fantastiska rader:
"Det bästa med att sluta skolan är att man äntligen får lova att bestämma själv. Spring ut i våren och hångla upp vilken poesi ni vill!
Dikterna väntar därute."
Nu är det faktiskt vår på gång, och #twitterpoesi väntar därute på just dig.
Jag slås ofta av hur mycket fint som kommit i och med internets intåg i våra liv. Människor visar sig verkligen från sin bästa sida på internet. Detta tycker jag är något som framhålls alldeles för sällan. Ofta handlar mediernas rapportering bara om allt negativt på internet. Visst är trista kommentarer, spam, hackerattacker och annat verklighet på nätet, men det positiva överväger ändå tusen gånger om.
Vi hjälps åt på nätet, vi samarbetar, utbildar varandra, delar med oss och tipsar varandra. På twitter slänger någon ut en fråga eller ett problem som de behöver lösa. Genast får personen flera svar, förslag eller tips. Hur skulle sådana saker lösts förr? Det enorma mervärde som internet gett oss finns det få andra uppfinningar som kan jämföras sig med.
Förra veckan sändes Dokument Inifrån-dokumentären Du är googlad på SVT. Den berättade om hur viktigt det är med en digital närvaro idag. Hur man själv måste ta kontroll över hur man syns på nätet och vad som dyker upp när en ny arbetsgivare eller bara en ny bekantskap googlar en. Jag hoppas att de som såg dokumentären tog med sig just det budskapet ifrån den och inte bara minns de två personer som hade råkat illa ut på nätet.
Det finns otaliga exempel på fantastiska projekt som gång på gång visar på hur det hjälpsamma i människor tas fram och lyfts upp på internet som till exempel crowdculture, Creative Commons eller annonssidor som grannar.se och Volontärbyrån som för samman människor med olika behov. Säkert känner du till många fler.
Dessutom vill de digitalt delaktiga ha med alla de som ännu inte är det i sin gemenskap. Det märks tydligt på det enorma engagemang som finns i kampanjen Digidel 2013 runtom i landet. Det gäller under denna Get online week men minst lika mycket även under resten av året.
Avslutar med ett framträdande av den otroliga Virtual Choir där tusentals sångare från hela världen tillsammans skapar vacker körsång med hjälp av sina webbkameror och mikrofoner. Mycket tydligare blir nog inte internetsamarbete.
Äldre boktitlar kan vara lite knepiga att få tag i, både på biblioteket och i bokhandeln. Men i dessa digitala tider finns det fler vägar att gå. Om du tittar på bibliotekets webbsida, finns det högst upp i den svarta menyraden en flik som heter ’Våra medier’. Om du väljer den och sedan ’E-medier’ i vänstra spalten på skärmen, får du upp en lista över de databaser du som låntagare i Katrineholm har tillgång till och tips på sådana som är gratis och öppna för alla. I denna lista finns tre stycken alldeles förträffliga litteraturlänkar; Litteraturbanken, Projekt Runeberg och Projekt Gutenberg.
På alla tre sidorna kan man se texten antingen scannad och i original format (med illustrationer etc) eller som en renskriven text.
Litteraturbanken är en svensk sida där man digitaliserar svenska litteratur och gör den tillgänglig för att läsa på skärmen eller ladda ner och skriva ut. All svensk litteratur finns inte här, men väldigt mycket. Till exempel Erik Johan Stagnelius efterlämnade manuskript.
Böcker från hela världen finns hos Projekt Gutenberg. Du kan läsa dem direkt på skärmen eller ladda ner dem till din eboksläsare. Det finns över 38 000 böcker att välja bland, de flesta på engelska. Njut till exempel av Mark Twains Huckleberry Finn i en illustrerad upplaga från 1885.
Surfa loss, fråga oss om e-böcker, brodera en egen QR-kod, skapa twitterpoesi, dela med dig av din digitala kärlekshistoria eller kom igång med släktforskning! Det är några exempel på vad som händer under den närmaste veckan. I dag startar nämligen kampanjen Get Online Week 2012 och Katrineholms bibliotek är med och skapar Internethistoria.
Get Online Week handlar om att under en vecka ska 200 000 till ska ut på nätet i 50 länder. Aldrig förr har en så stor insats för digital delaktighet ägt rum. Digidel 2013 samordnar Sveriges insatser under Get Online Week och det kommer att pågå insatser för digital delaktighet på hundratals ställen runtom i Sverige. Däribland i Katrineholm.
Med veckan som kommer vill vi både inspirera till och möjliggöra digital delaktighet. Vi vill ge så många som möjligt chansen att upptäcka digitala möjligheter.
Vi vill att alla ska våga, vilja och kunna ta del av Internet.
Surfa loss alla bloggläsare - och ta med era bekanta! Vi ses på Get Online Week, på Facebook & Twitter och under Digitala dagar.
Poesi kan vara så mycket saker. Det kan vara banalt, svårt, långsamt, kort, lyckligt, dramatiskt, rimmat, tonsatt... Och jag tror på riktigt att poesi kan förändra människor och världen.
För att fira världspoesidagen 2012 ger jag er därför en dikt som varit betydelsefull för mig:
Annat i tankarna
jag råkade snudda vid dej en sen natt för länge sedan och vad jag minns hade du druckit för mycket och var ledsen över att du glömt bort namnet på den som sytt den här världen jag tror inte jag var ute efter att trösta dej jag hade annat i tankarna men jag sa att någonstans måste nålen ligga kvar och varje gång vinden skakar tag i marken kan du se den här nålen kastas upp i luften och slå ned som en hisnande kort bländande blixt flera mil bort härifrån
Man brukar ju tala om aprilväder, men jag tycker marsvädret är lika opålitligt! Regn, snö och hagel, allt på samma dag. Soligt, men isande kalla vindar och på tal om vindar, vad det blåste i måndags. Dammolnen låg tjocka över centrum, allt som fattades var sådana där torra rullande växtknyten [tumbleweeds]. Och igår var det fuktigt och disigt.
Hur ska man veta vad det blir för väder imorgon? Ett sätt är att titta på SMHIs väderkartor, ett annat är att titta i böcker om hur man spår väder och tolkar olika tecken. Vi har ett par stycken sådana här på biblioteket, till exempel dessa:
"Om S:t Bengts dag (21/3) är våt, så blir våren våt. Är han blåsande eller torr så varder ock våren torr. Om det varder mycket dimma i denna månad betyder det ett regnrikt år. Så mycket dagg som faller i denna månaden så mycken rimfrost skall komma efter påska. Om Vårfrudagen, den 25 martii, är rätt klar om morgonen och litet inpå dagen, betyder det ett gott år."
I boken Att spå väder året runt efter gamla märken och tecken, kan du få fler tecken dag till dag att förhålla dig till. Det blir vackert väder när till exempel
- solen vid sin nedgång är röd och klar och horisonten molnfri
- skorstensröken stiger rakt upp
- svinen stiger tidigt upp
- gräshopporna hörs.
Däremot blir det dåligt väder när till exempel
- fötterna kliar
- regnbågen syns i klart väder
- fiskarna simmar nära vattenytan
- molnen är dubbla och av olika färg
Är du musikintresserad? Kanske vill du då söka bara bland bibliotekets cd, dvd, noter och böcker inom ämnet musik och slippa få med annat. Numera finns en särskild musikkatalog på vår webbplats där du har just den möjligheten. Du når den via "Våra medier" i menyn och sedan väljer du "Musik"
Söker du via katalogen på den här sidan så är träffarna du får alltså bara musikrelaterade. Det kan särskilt användbart när man vill söka på allmänna ord och namn som i den ordinarie katalogen skulle ge väldigt långa resultatlistor, men som i den här katalogen oftast blir betydligt mer hanterbara.
På musiksidan hittar du även information om och länkar till digitala musiktjänster som antingen är fritt tillgängliga via internet eller som du får tillgång till via biblioteket, till exempel musikwebben som jag har skrivit om tidigare.
Förutom att träffarna man får skiljer sig så går själva sökningen i musikkatalogen till precis som i den ordinarie. Titta gärna på tidigare webbskolor om du har glömt.
Precis som i sökning i den ordinarie katalogen så kan du använda länkar för att ta dig vidare om du inte hittar det du söker i träfflistan. Klickar du på länken till Musikwebben kommer du till en automatisk sökning där på samma sökord som du använt i vår katalog och kan på så sätt ta del av ett ännu större bestånd.
Du vet väl om att du kan låna om det du har lånat av oss direkt på webbplatsen?
Det finns flera olika sätt att hitta fram till dina lån. Välj det som passar dig bäst!
Du börjar med att logga in vi inloggningsrutan på valfri sida. Sedan är den snabbaste vägen till dina lån snabblänken på vänstersidan.
Du kan också komma dit genom att gå till mina sidor och sedan lån/ låna om.
På den sidan finner du sedan en lista med de medier som du har hemma. För varje titel finns angivet hur många gånger till du får låna om titeln, på vilket bibliotek du har lånat den och när den ska återlämnas. Om du har lånat om den tre gånger, om det är en bok med 14-dagars lån eller om någon reserverat titeln så får du inte låna om den. I så fall så står det också angivet vid titeln.
För att låna om en eller flera titlar kryssar du i rutan längst till höger vid respektive titel och klickar sedan på "Låna om" längst upp i den grå rutan ovanför listan. I rutan kan du också välja att markera eller avmarkera alla titlar om du vill låna om alla i en klump.
Ända sen jag råkade besöka Stjärnsund och Polhemsmuseet i Dalarna för nästan 30 år sedan har jag då och då tänkt på Christopher Polhem och hans uppfinningar. Så himla smart han var, en slags tidig Uppfinnar-Jocke. Nu har det kommit en väldigt intressant och rikt illustrerad bok om honom som heter:
Christopher Polhems testamente : berättelsen om ingenjören, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige av Michael H. Lindgren.
Jag måste bara citera ett utdrag ur det respass som Karl XI utfärdade till honom när han skulle resa utomlands:
”Vi Karl, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Wendes konung, Storfurste av Finland, Härskare över Scandia, Estland och Livland, Karelen, Bremen […] göra känt och veterligt att att Vår undersåte Christopher Polhammar som studerar de goda konsterna, särskilt de som visa föremål av metall, har bestämt sig att för att besöka utrikes länder. Vi vädja alltså till varje nation, som han kommer att besöka: till de högsta Styresmännen, Konungar, Furstar, fria Republiker, Stater, Provinser och Städer, Styresmän, Militära Ledare likväl som Marina Befälhavare att möta honom med respekt vänskap, välvilja och mildhet…”
Just nu läser jag Patti Smiths Just Kids och jag känner på mig att den kommer vara fantastisk. Jag tror det för att jag är förtjust i Patti Smith och jag tror det ännu mer på grund av att människor i min närhet har fått mig att tro så.
Lästips är verkligen någonting av det bästa att både ge och få. Därför blev jag glad när jag oväntat drabbades av ett lästips denna onsdagskväll. Allt tack vare att jag ramlade över denna uppläsning som Patti Smith gjort av en text av Virginia Woolf:
Jag har aldrig förrän nu förstått att jag vill utforska Virginia Woolfs författarskap. Först efter i kväll och Patti Smith. Nu vill jag läsa Virginia Woolf.
På den här bloggen skriver jag nästan uteslutande om vuxenböcker, även om jag läser en hel del barnböcker till jobbet. Vi har ju en alldeles utmärkt barnblogg som skriver om massor av bra barn- och ungdomsböcker.
Men, ibland stöter jag på barnböcker som är helt fantastiska (av olika anledningar) och som jag tycker alla skulle läsa, oavsett ålder. En sådan serie böcker är Cressida Cowells böcker om Hicke Hiskelig Halvulk den tredje.
De handlar om Hicke, son till vikingahövdingen Trygvold den väldige av stammen de Håriga Huliganerna. Hicke är dock ingen typisk viking, han är ganska liten och spinkig och inte särskilt bra på allt sånt där som vikingar ska kunna. Men Hicke kan prata drakiska och han är smart, något som hittills räddat skinnet på honom och hans vänner Fiskfot och Kamikatzi otaliga gånger. Ofta är det Hickes avundsjuka kusin Snorslödder som ligger bakom Hickes problem. Är bara Hicke ur vägen blir står nämligen Snorslödder på tur att bli näste hövding. Men drakar av olika sorter brukar också ställa till det och Hickes egen drake, Tandlöse är inte direkt någon hjälp alla gånger...
Bok nummer sex, Hur du (nästan) korsar Atlanten, kom i förra veckan och jag läste den igår. I den här boken ska flera av vikingastammarna tävla i Vikingasimmet, där det gäller att vara siste man iland. För Hicke, Fiskfot och Kamikatzi gäller det dock närmast att överleva, då de blir kidnappade av Råbert Rådbråke som har ett horn i sidan till Hicke, sedan Hicke sköt Råbert i rumpan och matade drakarna med Råberts nedfrusne far. Blir det bättre eller värre när Råbert tvingar dem med på sin vansinniga seglats över havet för att nå Amerika som ingen är riktigt säker på finns (mer än Råbert)? Det får man du veta om du läser boken.
Böckerna om Hicke är vansinnigt roliga och jag älskar alla galna sidofigurer (min favorit är nog Hickes lärare Rape Gapkäft). För en gångs skull är också översättningen suverän, man är konsekvent och har lyckat hitta på svenska ord till allt. Jag kan också varmt rekommendera att lyssna på ljudböckerna om Hicke. Det är inlästa av Robert Gustafsson och han gör ett otroligt jobb med rösterna till alla de olika karaktärerna.
Om du tycker att historien om Hicke låter bekant, kan det bero på att man 2010 gjorde en film, Draktränaren, som bygger på den första Hicke boken.
Igår var det alltså internationella kvinnodagen. “Varför behöver kvinnor en egen dag” brukar skeptiker ofta kläcka ur sig i tid och otid. Det behöver vi ju inte heller om det vore så att resterande av årets dagar faktiskt var lika mycket kvinnornas som männens.
Personen som för mig bäst illustrerar varför den här dagen behövs är en av mina favoritpersoner (av de som jag inte alls känner), nämligen Joss Whedon. Talet han håller i filmen nedan har jag sett många gånger, men jag tycker ändå att det är bland de bästa tal som hållits på ämnet och jag blir lika påverkad av det varje gång.
Detta var Whedons tacktal när han tog emot utmärkelsen Equality Now Award 2006 vid tillställningen On the Road to Equality: Honoring Men on the Front Lines. Equality Now är en organisation som verkar för skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna för kvinnor och flickor runt om i världen. Gruppen arbetar internationellt för medvetenhet om och för att ge stöd till lokala gräsrotsgrupper som arbetar för att ta upp frågor som våldtäkt, våld i hemmet, reproduktiva rättigheter, handel med kvinnor, kvinnlig könsstympning, och lika tillgång för kvinnor till ekonomiska möjligheter och politiskt deltagande.
Joss Whedon ligger bakom en rad filmer och tv-serier såsom Firefly, Dollhouse och är också skaparen av min absoluta favorittvserie Buffy the vampire slayer, eller Buffy och vampyrerna som serien heter på svenska.
Det Whedon syftar på i sitt tal är det som vi fans sedan länge kommit att förvänta oss av hans skapelser nämligen karaktärer som är människor först och kön i andra hand. Jag tycker att Beroende av böcker utrycker Whedons kvinnosyn så som den uttrycks i hans skapelser väldigt bra när hon beskriver kvinnokaraktärerna i tv-serien Firefly:
“Det är en ickefråga och förmodligen precis den attityd som behövs istället för denna nervösa försäkran som annars ofta förekommer i serier och filmer: hur man ständigt känner att man måste påpeka att alla är lika värda istället för att gestalta det. [...] Just den här implementeringen av feministiska tankar, utan att någon av karaktärerna ens uttalar f-ordet, är riktigt snygg. Men skulle man fråga dem, både de manliga och kvinnliga karaktärerna i serien, om feministiska uppfattningar så skulle de förmodligen skratta åt en, för det finns inte i deras begreppsvärld.“
Här pratar Whedon mer om varför han jobbar med Equality Now:
Om vi levde i en värld som såg ut som de Whedon har skapat så skulle det inte behövas någon kvinnodag. Samtidigt skulle vi få leva med att dela världen med vampyrer, demoner och rymdcowboys. Bring it on, säger jag!
/Linda
ps. Bloggvärlden älskar Joss Whedon. I höstas hölls bland annat en Whedonhelg där många bloggare bidrog med sina Whedoninlägg ds.
ps2. Under hela dygnet igår genomfördes en bloggstafett om Internationella Kvinnodagen där 50 bloggare medverkade. Läs mer hos Enligt O. ds.
Idag är det den 8 mars och internationella kvinnodagen. Klockan 12 startar programmet på biblioteket och dagens sista programpunkt är ett författarbesök av Aino Trosell, som kommer att prata och berätta om sin bok Hjärtblad.
(Foto: Robert Lundgren)
Aino Trosell föddes i 1949 i Malugn men flyttade som tonåring till Göteborg. Hon kombinerade arbete och studier, och är både utbildad socialsekreterare och svetsare. Författardebuten skedde 1978 med boken Socialsvängen och sedan 1985 har Trosell varit författare på heltid. Hon har hunnit ge ut 15 romaner och även skrivit drama, kåserier och noveller.
Trosell sågs som en ny modern arbetarförfattare och hennes tidigare romaner har arbetet som tema och är självbiografiska (t.ex Hjärtstocken och Facklorna). 1999 prövade författaren deckargenren (Ytspänning) och året efter kom den första deckarboken av än så länge fyra med huvudpersonen Siv Dahlin.
Aino Trosell skriver om starka kvinnor med levnadsöden som berör. Boken Hjärtblad som Trosell pratar om ikväll, handlar om Hulda som är en brådmogen tonåring i svältens och nödens Malung under tidigt 1870-tal. Efter konfirmationen beger hon sig ut på vandring, som så många andra av Dalarnas kvinnor. I Stockholm får Hulda tjänst på bakgården hos en burgen familj. Men hon vill vidare och bryter än en gång upp när kärleken sviker.
Välkommen till Katrineholms stadsbibliotek kl 19.10 ikväll!
Föreningen bildades 1995 och bygger vidare på Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad och Fogelstadsförbundets tankat och idéer. Du kanske inte vet vad Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad var för något? Det var en skola som bildades 1925 och låg på Fogelstad gods, i Julita socken ca två mil norr om Katrineholm.
Grundarna var bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hemelin, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren och Elin Wägner. De var alla politiskt och kulturellt engagerade och tyckte att det fanns ett behov av kvinnliga erfarenheter och insatser i samhället. Redan efter den första terminen bildade kursdeltagare Fogelstadsförbundet, vilket fanns fram till 1981.
Nu har du som besöker biblioteket en unik möjlighet att titta och läsa i Kulturföreningen Fogelstads egna boksamling. Den finns sedan i höstas i Sörmlandsrummet på stadsbiblioteket och innehåller dels verk av skolans grundare, lärare och elever, och dels material som rör skolans grundidéer.
För två veckor sedan gick vi igenom hur man kan använda minneslistan för att komma ihåg titlar man vill läsa eller tipsa andra om. Det finns också andra sätt att berätta vad man tycker om böcker man har läst.
Nyligen läste jag boken Blodröd väg av Moira Young som jag tyckte mycket om. Jag tror att många andra också kan tycka om den och vill gärna berätta för andra hur bra den är.
Det jag gör då är att leta reda på den i bibliotekskatalogen och gå in på titelns detaljsida. Under grundinformationen om titeln finns 10 stjärnor. Om man klickar på någon av dessa (när man är inloggad med användarnamn) så sätter man motsvarande betyg på titeln i fråga. De senast betygsatta titlarna syns på webbens förstasida i vänsterspalten. Eftersom vi är ett antal bibliotek i Sverige som använder samma system för våra bibliotekswebbplatser så är det inte säkert att titlarna blivit betygsatta i Katrineholm utan det kan lika gärna vara i till exempel Trolhättan eller Tyresö.
Vill man skriva något om hur bra boken är så kan man skriva en recension. Det gör man genom att klicka på "Recensera" längst ner till höger på detaljsidan. Då får man upp en ruta där man fyller i vad man tyckte om boken och klickar sedan på skicka.
Din text skickas då till oss på biblioteket och vi godkänner den sedan för publicering. Vi godkänner recensioner varje vardag, så oftast behöver du inte vänta särskilt länge på att din text ska synas på sidan. Precis som med betygen så blir recensioner synliga på flera biblioteks webbplatser runtom i Sverige.
Om du i efterhand vill se alla titlar du betygsatt eller recenserat så kan du se dem genom att gå in på Mina sidor och Bidrag. Då ser du alla dessa titlar i en lista.
Som en bonus kan du dela både boktips i allmänhet och kanske särskilt böcker du har recenserat med dina Facebookvänner genom att klicka på Facebooksymbolen under bokens innehållsbeskrivning.
/Linda
p.s. Vill du läsa mer om Blodröd väg kan du göra det på Bubblan i bibblan. d.s.
Den senaste veckan har det varit flera soliga dagar och även om vinden fortfarande biter så smått i kinderna, känns det ändå som om våren är här. Med våren kommer flera saker att glädjas åt, som mera dagsljus, knoppar på träden och färgsprakande blommor i rabatterna.
Jag upptäckte också till min glädje att inte mindre än tre av mina deckarfavoriter kommer ut med nya titlar i mars. Underbart! De här har vi att se fram emot:
Det är förkylning- och influensatider och aldrig duggar väl råden om rejäla huskurer så tätt som nu! ’C-vitaminer, det är det enda rätta!’, ’Har du prövat ingefära?’, ’En sked honung i varmt vatten hjälper alltid’, 'Du måste prova gurkmeja!'... exemplen är nästan oändliga.
Hur håller man sig då frisk i dessa sjukliga tider? Vem vet, men det finns åtminstone inspiration att hämta bland bibliotekets hyllor. Vad sägs om:
