Sommardagar i köket

Det ser ut att bli en väldigt varm och solig vecka. Kanske är det bara jag, men jag tycker det kan vara svårt att komma på vad jag vill äta, när det är varmt. En idé är att ha picknick, och här är några böcker med förslag på vad jag kan ta med ut i matkorgen:

Äntligen picknick, av Sylvia Danielsson

Picknick för alla tillfällen, av Monika Ahlberg

Jag hittade också den här boken med recept på lätt och enkel sommarmat:

Sommarlätt, av Mia Gahne

Sen vore det nog inte helt fel att avsluta det hela med lite glass!

 

Glassfavoriter, av Liz Franklin

Iskallt, av Elisabeth Johansson

/Marie

Underbara tårtor

Jag och min kollega Laine, vi är svaga för bakböcker. När jag hittar en sådan bok med kakor, tårtor, muffins och andra bakverk (men särskilt tårtor), då letar jag upp Laine. Sen tittar vi tillsammans på alla underbara bilder och pratar om att ”Den! Den måste jag testa att baka!” och ”Viss ser den god ut?”.

Här är några av de tårtböcker du kan låna hos oss:

Sweet dreams, av Åsa Swanberg

Lomelins tårtor, av Linda Lomelino

Njut en liten smula, av Therese Wikström

Baka: lite glammigare, lite roligare, av Josephine Palm

Sen finns det massor av fantastiska böcker med många olika sorters goda saker att baka. En av mina senaste favoriter med många olika sorters bakverk i är

Franska bakverk, av Mia Öhrn

/Marie

Kräftdags

Idag är det den 1 augusti och för många är det starten på en tradition; kräftfiske! Förr var det nämligen förbud att fiska kräftor mellan november och 7 augusti, och starten för kräftfisket gick kl 17.00. 1982 ändrades det till första onsdagen i augusti kl 17.00 och 1994 togs förbudet mot kräftfiske bort helt och hållet.

(Foto av Dragon187)

Idag är det upp till varje fiskevårdsområde att bestämma perioden för kräftfiske, det är också de som säljer det fiskekort man behöver. Det är bara markägare med eget vatten som kan fiska utan fiskekort. Men traditionen att kräftfisket startar i augusti håller i sig och t.ex. där min pappa fiskar, startat säsongen 1 augusti kl 17.00. Pappa lägger alltid i ett par burar på premiären, för att kolla läget så att säga. Sen fiskar mina föräldrar ett antal gånger innan sista september.

Själv äter jag inte de små djuren, men jag har förstått att de är riktigt mumsiga. Tillagningssätten är många (mamma har t.ex. öl i spadet) och på webben finns många tips, här är bara några: 1, 2, 3 och 4. Min kollega Laine hälsar att detta recept på kräftpaj med dill och västerbottensost är riktigt gott (men ta inte så mycket salt till pajdegen).

(Foto av Per Pettersson)

Här på biblioteket kan du låna böcker om traditionen kräftskiva, hitta recept att använda eller läsa om kräftdjuren.

/Marie

Inte alls tråkigt, David

Jag har länge gillat indisk mat, men till skillnad från i Indien så är många av ingredienserna svåra att få tag på här här hemma. Vissa kryddor och andra råvaror köps inte i vilken livsmedelsbutik som helst. Komikern David Batra har delvis indiskt påbrå och har tagit fasta på det problemet. Kokböcker för indisk mat har funnits tidigare men boken David Batras inte så tråkiga indiska mat (2013) är mer anpassad efter våra vanliga livsmedelsbutiker. En del recept har han experimenterat fram själv medan annat är släktrecept. Viktiga inslag i det indiska köket som t.ex. paneerost visar han hur man gör själv. Det är en varierad bok med varmrätter, smårätter, drinkar och grillat m.m.på menyn. Ett välkommet inslag i kokboksfloran.

/Krister

Tillsatser och kemikalier

Ett ämne som engagerar och intresserar många, det är mat. Och de senaste åren har intresset för vad som finns i maten blivit allt större. Medvetenheten om risker och problem med tillsatser och vad dessa innebär för våra kroppar, blir allt starkare. Ett par exempel på böcker är

Den hemlige kocken, av Mats-Eric Nilsson

Handbok för den kräsne konsumenten, av Tommy Svensson

E-nummerboken, av Orla Zinck



Vill du ha fler titlar att välja på, ger sökorden kemisk teknik livsmedel den här listan i bibliotekets katalog. En något mindre träfflista ger sökordet livsmedelstillsatser. Hos livsmedelsverket finns en underavdelning som heter Tillsatser i mat. Här kan du uppdaterad information om bl.a. sötningsmedel och färgämnen.

 Tillsatser finns inte bara i mat, utan även i olika hygienprodukter. Det kan man läsa om i böckerna

Badskumt, av Katarina Johansson

Lingon och läppstift, av Noora Shingler



En bredare syn på kemimalier i vår vardag finns att läsa i boken

Förgiftad, av Rick Smith



Och på onsdag, den 16/11, visas filmen Underkastelsen av Stefan Jarl på Kulturhuset Ängeln. Det är en film om de hundratals kemikalier som finns i oss, p.g.a. de kemikalier vi sedan andra världskriget spritt i vår miljö.

/Marie

Påsk och godis

Nu väntar påskhelgen runt hörnet och idag förknippas denna helg lika mycket med godis, som med sitt religiösa innehåll. Kokade och målade ägg har ersatts med pappersägg fyllda med godis. Jag läste på nätet att i år förväntas svenskarna äta 6000 ton godis under påskhelgen… (Det bygger på antagandet att vi kommer att äta dubbelt så mycket som vi gör under en genomsnittlig vecka, 3000 ton.) Otroliga mängder, eller hur?

Förutom att godis överlag inte är nyttigt för dina tänder, innehåller mycket av godiset i affärerna olika tillsatser, som inte heller är bra för dig. Varför inte göra ditt eget godis och ha bättre koll på vad det innehåller? Låna t.ex. Godis : nya och gamla favoriter för godisälskaren av Maria Öhrn och Godisakuten av Elisabet Broomé.

Glad Påsk!

/Marie

Håll värmen!

Så här i vinterkylan vill man hålla sig varm, både inuti och utanpå. Vad passar då bättre än en skål med rykande varm soppa? Kanske har du ett eget mumsigt recept du brukar göra, eller du kanske är jättebra på att röra ihop en värmande soppa av vad som finns i skafferiet just nu. Själv behöver jag inspiration och då är det bra att bibliotekets ’receptavdelning’ finns! Här finns många inspirerande böcker om goda soppor, t.ex. Soppor och Lisens soppor av Liselotte Forslin.

Utsidan kan man hjälpa till att hålla varm med mössor, vantar och halsdukar. Vi har många inspirerande och idérika stickböcker på biblioteket, både för nybörjare och lite mer vana stickare. T.ex. Roligt att sticka av Malin Larsson och Sticka småvarmt, av Johanna Wallin.

/Marie

Ät efter säsong

Nuförtiden importerar vi grönsaker och frukt från i stort sett hela världen. Således kan vi äta nästan vad som helst, året runt. Att de långväga transporterna har sitt pris, inte minst för klimatet, vet väl de flesta av oss innerst inne, men vanans makt är stor. Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att låta årstiderna styra menyn och därmed kunna köpa närproducerade grönsaker. Ett extra plus är att det ger anledning att testa nya, spännande grönsaker och recept.

Säsongskalendrar som visar vilka grönsaker och frukter som är aktuella kan du hitta lite varstans, bland annat i Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson, Citybondens handbok av Henruk Francke och Kalf-Hansens ekologiska kök av Runde Kalf-Hansen. Den sistnämnda är dessutom en inspirerande receptsamling med tips på vad du kan laga av ingredienserna varje månad. På nätet hittar du en säsongsguide på webbplatsen Äkta vara, som drivs av några privatpersoner som intresserar sig för mat utan tillsatser. Här hittar du även Mats-Eric Nilssons blogg om "äkta mat".

Låt dig inte nedslås av att utbudet ser litet ut så här på vintern. En upptäcksfärd bland läckerheter som svartrot (bilden), palsternacka och jordärtskocka kan defintivt göra november mindre grå och trist.

Sitter du inne med några bra vinterrecept? Dela gärna med dig i kommentarerna!

/Sara Britta

Cheesecake

Just nu har jag boken Cheesecakes av Cheryl Lindblad hemma. Jag har längtansfullt studerat alla recept och suktat över bilderna. För finns det en dessert som jag aldrig tröttnar på, så är det cheesecakes.

Cheesecake är engelska och direkt översatt skulle det bli ’ostkaka’, men den ska inte förväxlas med vår svenska ostkaka. Cheesecake görs oftast på någon form av färskost, istället för mjölk som ystas med ostlöpe, som vår svenska ostkaka. Ursprungligen kom nog cheesecake från Europa (man har hittat recept från anitkens Grekland), men idag är det nog mest känt som en amerikansk dessert.

Denna underbara kaka går att variera i det oändliga, med olika kakbottnar, smaksättningar, lager, tillbehör, fryst, ugnsbakad eller gelatinstelnad. Vad sägs om en syrlig limevariant? Eller en marmorerad vit- och mörkchoklad sort? Eller varför inte en ganska neutral med vaniljsmak och färska favoritbär ovanpå? En vanlig botten är smulade digestivekex, men varför inte byta ut dem mot pepparkakor när vi närmar oss Lucia?

Alla som har läst Liftarens guide till galaxen (som jag skrev om här), vet att svaret på frågan ”Vad är meningen med livet?”, är 42. Men jag skulle nog vilja hävda att svaret också skulle kunna vara cheesecake!

/Marie