Google-glad?

Google, ett företag som många av oss använder sig av varje dag. Som har blivit så välkänt att det till och med blivit ett verb i vårt vardagsspråk. Att googla är idag ett allmänt vedertaget begrepp som ofta är synonymt med att söka information på internet. Huruvida det nu är den bästa vägen att söka information låter jag vara osagt, men helt klart är att Google har mycket användbart att erbjuda även förutom den enkla sökrutesidan som så många av oss har som startsida i våra webbläsare. Till exempel erbjuder de e-post, kalender, karta, fillagring, RSS-läsare och ordbehandlare. Allt annonsfinansierat, det vill säga vi som användare betalar inte pengar för att använda oss av tjänsterna. Istället betalar vi genom att Google samlar in uppgifter om vad vi exempelvis får för e-post, läser för bloggar eller skriver för texter och utifrån den informationen får vi annonser som handlar om motsvarande ämnen. Detta är något som är viktigt att känna till när man använder sig av Googles tjänster.

Google har också många andra projekt som de jobbar med. Här är några av mina favoriter:

Den här snygga boksnurran som visar titlar från Google Books.

Bandet Arcade Fires interaktiva musikvideo The Wilderness Downtown som kom för några år sedan där du (i Googles egen webbläsare Chrome) kan uppleva hur videons huvudperson springer genom din egen hemstad genom att ange adressen där du växte upp.

Samlingen av Googles "doodles", alltså de olika varianterna på sin logga som de har vid olika jubileum eller för att fira olika kända personer och annat. Här finns några riktigt kreativa varianter.

Och så två helt fantastiskt satsningar, Google World Wonders project som gör att du kan besöka en mängd kända platser, byggnader och städer över hela världen direkt i din dator och Google Art Project där du utan att lämna hemmet kan få besöka museum och se konst från hela världen. På dessa båda sidor kan man lätt fördriva lata semesterdagar när det regnar ute.

Här en film om alla möjligheter som finns med Google Art project:



Själv tänker jag ägna sommaren åt att se vad Google vill lära mig för att jag ska bli en skickligare Google-sökare genom att gå webbkursen Power Searching with Google som börjar idag. Du kan skriva in dig på kursen fram till den 16 juli så det finns fortfarande möjlighet att hoppa på kursen för dig som är intresserad.

Vill du läsa mer om företaget Google rekommenderar jag boken Google-koden av Andreas Ekström. Lättläst, intressant och tankeväckande!

/Linda

Gröna sökningar med Ecosia

Skärmdump av Ecosia

Ecosia som har funnits sedan slutet av 2009 är en grön söktjänst som samarbetar med Världsnaturfonden (WWF). På webbsidan uppges att åttio procent av intäkterna går till att stötta WWF:s arbete i Amasonas regnskog. Ecosia fungerar likadant som Google och andra söktjänster, men om du klickar på en sponsrad länk så ska det i slutändan generera pengar till WWF:s arbete. Den gröna vinkeln i sig är såklart också ett sätt att profilera sig i kampen om oss informationstörstiga användare.

/Victoria

En tidningsguldgruva!

Du vet väl att du via biblioteket kan bläddra i dagsfärska tidningar från världens alla hörn? Du når dem antingen hemma från din egen vardagsrumssoffa eller från datorn här på Ängeln som är särskilt avsedd just för tidningsläsning.

Databasen heter Library Press Display och i den finns över 1700 olika tidningar och tidskrifter från 92 olika länder och på 48 olika språk. De flesta av tidningarna finns i databasen samma dag som de ges ut och man läser alltså direkt i en komplett digital version av pappersupplagan. Tidningarna finns kvar i databasen i 60 dagar efter publicering.

Det är lätt att fastna i att bläddra i tidningar från andra länder och det känns lyxigt att få läsa en alldeles dagsfärsk The Guardian eller The Washington Post utan att ens behöva lämna hemmet.

Det här är också en guldgruva för dig som är född i ett annat land än Sverige eller som har släkt och vänner i andra länder och vill läsa dagstidningar därifrån.

Utbudet är stort så klicka dig in via vår sida för databaser och e-tjänster

Här finns en instruktionsfilm från Länsbibliotek Jönköping som beskriver hur du använder databasen.

/Linda

Att hitta på biblioteket, del 2

För ett par veckor sedan hade jag ett inlägg om att hitta på biblioteket. Där berättade jag att en boks innehåll ’översätts’ till en bokstavskombinationen längst ner på bokryggarna och att versalen i denna kombination bestämmer vilken hylla boken kommer att stå på.

Tittar du på bokryggarna kan du se att en del skönlitterära böcker (versalen H), har en sifferkod efter bokstavskombinationen: .02, .03 och .07.

.02 betyder att boken innehåller pjäser och draman. Här finns t.ex. pjäser av Shakespeare, Norén och Aristofanes.
.03 betyder att boken innehåller dikter. Här finns t.ex. diktböcker av Greider, Pinter och Fröding.
.07 betyder att boken innehåller sägner, myter och sagor. Här hittar du t.ex. Eddan, den poetiska.

Oftast är böcker med de här siffertilläggen, placerade i egna avdelningar på biblioteken (t.ex. hos hos i Katrineholm).

Trevlig läsning!

/Marie

Att hitta på biblioteket, del 1

Brukar du stå inne på biblioteket och undra hur du ska hitta vad du letar efter? Undrat hur böckerna egentligen är uppställda i hyllorna? Jag erkänner att systemet vi använder inte är superanvändarvänligt (det skapades av bibliotekarier, för bibliotekarier), men jag lovar, det finns faktiskt en viss logik i det hela.

En bra början är att veta att biblioteket [ofta] skiljer på vuxenlitteratur och barn- och ungdomslitteratur. Dessa två stora grupper är sedan delade i skönlitteratur (romaner och berättelser) och faktalitteratur.

Sedan kommer finliret. De flesta bibliotek i Sverige (även vi), använder sig av SAB-systemet. Det utgår från alfabetet och varje bokstav har blivit tilldelad ett ämnesområde. Inom varje ämnesområde finns det sedan underavdelningar, som också har bokstäver. Bokens innehåll översätts till en bokstavskombination, som du kan se längst ner på bokens rygg. I denna kombination finns bara en versal och det är den som bestämmer vilken hylla boken kommer att stå på.

En bra sak att veta är att ämnesområdet skönlitteratur har fått bokstaven H. Alla andra bokstäver är faktalitteratur.

På biblioteket finns oftast en stor tavla som visar vad de olika bokstävernas ämnesområden är. Vet du att du letar efter en kokbok, tittar du efter vilken bokstav som har ämnesområdet mat (Q). Vill du ha en bok om Danmark, tittar du efter bokstaven för geografi (N).

Tittar du i bibliotekskatalogen kan snabbt avgöra om det är en roman eller faktabok. Du ser på versalen vilken ämnesområde boken tillhör och då vilken hylla den står på. (Kom ihåg att romaner har versalen H!)

Kungliga Biblioteket och en rad universitetsbibliotek, kommer nästa år, att gå över till det sifferbaserade Dewey systemet. Hur detta kommer att påverka Katrineholms bibliotek och andra folkbibliotek, vet vi inte riktigt ännu. Du kan läsa mer om Deweyprojektet, på Kungliga Bibliotekets websidor.

/Marie

Inköpsförslag

Har du letat efter något på biblioteket, men upptäckt att det inte finns? Tycker du att biblioteket borde ha boken/cdn/filmen/språkkursen/tidskriften? Då kan du lämna ett inköpsförslag direkt i vår publika katalog. I kolumnen till vänster, finns en rubrik som heter ’Inköpsförslag’. Klicka på den och logga in med ditt lånekortsnummer/personnummer och pin-kod.

Nu öppnar sig ett formulär på skärmen, där du fyller i de uppgifter du har på det du tycker vi ska köpa in. När du är klar klickar du på ’OK’ och formuläret sänds till oss på biblioteket.

Köper vi allt som vi får inköpsförslag på? Nej, det gör vi inte. Det som händer med ditt förslag är att vi tittar på om det passar in i vår samling (om det är något som mer än en låntagare är intresserad av, om det klarar kvalitetskraven). Köper vi materialet läggs automatiskt en reservation på det i ditt namn och du får ett meddelande när det finns att hämta. Om vi inte köper in det föreslagna materialet, hör vi av oss till dig som lämnat förslaget. I en del fall kan det bli ett fjärrlån istället.
 
Marie

Ska du plugga i vår? Så här får du tag i kurslitteraturen

Då var det redan ett nytt år och hög tid att sätta igång igen efter helgerna. Kanske ska du studera i vår och har fått en litteraturlista hemskickad, med allt som ska läsas de närmaste månaderna? I så fall kommer du snart att upptäcka att vi här på biblioteket i Katrineholm inte alltid har den avancerade litteratur som används på högskolan. Det beror på att det finns så väldigt bra och många gånger större högskolebibliotek som vi kan låna ifrån. Fjärrlån, kallas det, när vi skickar efter böcker åt dig så att du kan hämta dem här hos oss. Praktiskt eller hur? Det enda som du behöver lägga ut är en liten administrationsavgift/portokostnad på 10 kronor per bok.

När du har sökt efter en titel i vår katalog och kontrollerat att vi inte har den här, fortsätter du genom att leta på Bibliotek.se eller Libris som tillsammans täcker in alla bibliotek i Sverige. När du vet vad du vill ha går du vidare till fjärrlåneformuläret i vår katalog. Länken hittar du i vänsterspalten.

Välj om du vill beställa en bok eller artikel och logga sedan in med lånekortsnummer/personnummer och pinkod. Vill du beställa en bok kommer du till följande formulär.

Fyll i uppgifterna om din bok i formuläret. Författare och titel är viktigast, utgivningsåret fyller du i om du behöver en speciell upplaga. Under "Max kostnad" kan du skriva 10 kronor om du inte vill riskera att få en kopia till självkostnadspris, vilket kan förekomma om det är så att biblioteket som äger titeln inte har möjlighet att skicka sitt exemplar. När du klickar på OK får vi din beställning och kontaktar i vår tur något av biblioteken som har den. Vanligtvis tar det ungefär en vecka att få den, men det kan bero på ifall boken till exempel är utlånad överallt. Känns det lite krångligt till en början så går det förstås utmärkt att ringa oss eller komma till biblioteket för att få hjälp.

/Sara Britta

Tips från personalen

Ibland möter vi låntagare på biblioteket, som vill läsa en roman skriven av en svensk författare. Eller motsatt, en roman skriven av en utländsk författare, översatt till svenska. Oftast spelar det inte så stor roll vem författaren är och det är heller inte alltid låntagaren har med sig förslag på namn.

Då kan det kännas lite överväldigande att stå framför våra skönlitterära hyllor och se alla bokryggar (över 6500!). Visst kan man slå i katalogen, men det kan bli en hel del spring mellan katalogdatorn och hyllorna. Finns det då inget enklare sätt? Jo, det finns ett knep!

På alla bokryggar står författare, titel och signum (avdelningen boken står på). Signum står längst ner och det är här du ska titta. Hc betyder att boken är skriven på svenska, Hce att boken är översatt till svenska. Då blir det genast mycket enklare att navigera bland alla bokryggar och förhoppningsvis hitta en bok som du vill läsa.

/Marie

Lektion två i bibliotekskatalogens hemligheter

I mitt första inlägg om vår katalog berättade jag om indexsökning, kombinerad sökning och trunkering. Nu tänkte jag gå igenom resterande möjligheter inom utökad sökning. Först en liten repetition - utökad sökning hittar du här:

Ibland kanske du bara vill se vad som finns på det bibliotek som du befinner dig på. Det väljer du då enkelt under rubriken Biblioteksenhet.

Nästa valmöjlighet är medietyp. Det kan betyda böcker, eller ljudböcker, eller CD-skivor, eller videofilmer, eller talböcker och så vidare.

Språk betyder förstås att du kan välja på vilket språk du vill läsa. Du kan vidare välja att bara se träffar för vuxna eller barn. Vill du enbart hitta facklitteratur om exempelvis rosor och inte dikter om rosor, kan du välja alternativet facklitteratur och tvärtom.

Under rubriken Publikationstyp döljer sig möjligheten att bara söka bland tidskrifter och tidningar.

Slutligen kan du välja utgivningsår. Kanske vill du bara hitta böcker som är utgivna under de senaste åren - till exempel sedan 2005 som i exemplet nedan. Eller så söker du kanske en bok som du vet gavs ut under 80-talet. Då skriver du i stället 1980-1989.

Tänk på att du, utöver inställningarna, alltid måste skriva ett eller flera ord i sökfältet. Vill du få fram samtliga träffar inom en kategori - till exempel ljudböcker - skriver du dit en * (trunkeringstecknet som du kanske kommer ihåg sedan tidigare).

Tycker du att det här verkar vara mycket att komma ihåg och krångligt att använda? Det är det egentligen inte. Allra bäst är att pröva sig fram; hittar du inte det du söker på ett sätt, kanske ett annat fungerar bättre! Undrar du över något så be gärna om en visning nästa gång du är på biblioteket.

/Sara Britta

Hemligheter i bibliotekskatalogen

Längst upp på vår katalogsida, bredvid sökfältet, finner du ett par väldigt bra funktioner för att lättare hitta det du letar efter på biblioteket.

Den enklaste av dem är Indexsökning. Välj mellan upphovsman, titel eller ämnesord i menyn (de andra två kan du hoppa över tills vidare) och din sökning sker enbart bland författare, titlar, respektive ämnen. Då slipper du en massa onödiga träffar, som böcker som handlar om rosor, när du bara ville ha just den där boken som heter Rosor, rosor, rosor.

Utökad sökning är lite mera avancerat. Även där kan du välja att söka på författare, titel eller ämnesord. Med knappen och kan du kombinera flera olika sökordsuppsättningar. Knappen inte innebär att orden i det första fältet ska finnas med, men inte de i den andra. Kanske vill du söka information om hur man gör en "ask", men inte om trädslaget ask - då lägger du till inte: "träd". Exakt fras betyder att orden kommer i just den ordning som du skriver in dem i, till exempel i en titel.

Automatisk trunkering låter krångligt, men är helt fantastiskt användbart. Jag använder det hela tiden när jag söker! Om du skriver in "bibliotek" i fältet och klickar i den här rutan, så söker du efter både bibliotek, biblioteken, bibliotekarie, biblioteksbyggnad och biblioteksbok. Tecknet för trunkering är * och det är väldigt praktiskt att använda om du inte riktigt vet hur ett ord stavas. Skriver du "Ander*on" i sökfältet och väljer författare, hittar du både de som heter Andersson och de som heter Anderson.

Det finns en mängd andra saker som du kan göra i Utökad sökning, men dem tar vi en annan gång.

/Sara Britta
(Som sitter och skriver det här på ett tåg som far fram i 180 km/h - ett litet teknikens under.)

Uppdatering: Andra delen i sökskolan handlar bland annat om val av medietyp, språk och utgivningsår.