Maj i magasinet 16

Eduard Mörike var en romantisk 1800talsförfattare. Mozart på resa till prag (Mozart auf der Reise nach Prag,1856) räknas som hans främsta verk och ses som en musikalisk upplevelse återgiven i ord. Den handlar om den store kompositören men är ingen levnadsteckning utan en personlig tolkning av musikerns liv och karaktär.  Boken innehåller även två andra, mindre kända, noveller av Mörike.

Julkalender. Lucka 17

Sightseeing , av Rattawut Lapcharoensap
Det här är en samling noveller om ett Thailand du förmodligen aldrig har upplevt. Lokalbefolkningens tankar om turisterna som invaderar varje år, tuppfäktningens förlorare och slitet för att få vardagsekonomin att gå ihop. Skrivet med humor, men också allvar.

/Marie

Julkalender Lucka 12

Paradisvägen och andra noveller av Kjell E Genberg

En samling berättelser som visar på den stora bredden i Kjell E Genbergs författarskap

/Krister

Pojke & gunghäst

Jag fortsätter här med ännu en klassisk novell utkommen i år. I Collings serie av småberättelser har turen kommit till Pojken & gunghästen av D.H. Lawrence.  Lawrence är mest känd för Lady Chatterleys älskare men skrev mycket annat. Detta är en historia om besatthet, tur och spelberoende. En pojke rider alltid på sin gunghäst, även när han blivit för gammal för den. När han gör det rider han våldsamt, piskar den och behandlar den som en galopphäst på tävling. Samtidigt låtsas att den är en av hästarna på derbyt.
    Han är född in i en familj där fadern anses ha mycket otur och där pengabrist är vanligt. Därför blir han besatt av galopptävlingar och att bli rik. Dessutom lyckas han vinna en stor summa pengar. Men spelberoendet och besattheten ökar och ökar tills han går mot stupet.

En ganska okänd klassiker vars tema är giltigt även idag

/Krister

Joyce om Joyce

James Joyce författarskap var ingen dans på rosor. Han hade många gånger problem att få sina alster publicerade, hans prosa ansågs ofta svårtillgänglig och han skrev om flera texter innan de blev de de kända Ett porträtt av författaren som ung; Dublinbor, eller Odysseus. Han skrev också många mindre texter. Mellan Ett porträtt av författaren som ung och Odysseus skrevs en text som kom att publiceras långt efter författarens död; Den korta och, i alla fall till viss del, självbiografiska Giacomo Joyce. Det är en vacker kärlekshistoria och hyllning till en speciell kvinna, med många referenser till antika verk, Shakespeare m.m. Den lär påminna om de experimentella texter som Joyce benämnde epifanier.

Det här ännu en bok i Ellersröms förlags serie med noveller, valda med omsorg ur världslitteraturen. Serien tar upp mindre kända verk från kända författare- en kulturgärning.

/Krister

En drömnovell

Förlaget Novellix har en serie med noveller som valts ur världshistorien. Nyligen kom en läsvärd och egendomlig historia om drömmar och arbete: Johnny Panic och drömbibeln av Sylvia Plath. Berättarjaget arbetar på en psykiatrisk klinik där hon registrerar drömmar.  Hon beskriver nogrannt de världar hon möter och väver även in sina egna drömmar. En återkommande person som står på det "godas" sida är Johnny Panic- han som även skapar drömmar.

Plaths litteratur handlade ofta om depression och psykisk ohälsa. Den här, ganska mörka, novellen skrevs efter att författaren jobbat på ett arkiv för mentalsjuka.

/Krister

Dags att rösta i Sveriges Radios Novellpris 2012!

Noveller är ju ett fantastiskt påhitt. Och har du tänkt på hur bra noveller gör sig i radio? 

I novellsammanhang tycker jag att Sveriges Radios Novellpris är lite av en årlig höjdpunkt. De nominerade novellerna till årets omgång sänds nu under veckan och du kan rösta på din favorit fram till den 16 september. Priset delas sedan ut under Bokmässan i Göteborg.

2012 års nominerade noveller är:

Två systrar på Kuba av Rose Lagercrantz 

La vie en rose av Oline Stig 

Den andra författaren av Peter Kihlgård 

Paulo Coelho av Liv Strömquist

Gift mot sin vilja av Arkan Asaad

 Rose Lagercrantz (Foto: Ulrica Swenger), Peter Kihlgård (Foto: Snezana Vucetic Bohm/Sveriges Radio), Oline Stig (Foto: Nille Leander)
Liv Strömquist (Foto: Mikael Andersson/Sveriges Radio), Arkan Asaad (Foto: Pontus Lundahl/Scanpix)

Lyssna och rösta på novellen du gillar bäst i Sveriges Radios Novellpris 2012!

Vinner min eller din favorit?

/Victoria

PS: Läs mer om författarna i databasen Alex som du når via bibliotekets webbplats. 

Hjärta & Smärta med Claire Castillon

Fantastiska Claire Castillon är verkligen ingen romantiker. I man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska levererar hon tjugotre rasande noveller om parrelationer. Själv blir jag alldeles omskakad av läsningen. Det tränger innanför och nära inpå.

De korthuggna meningarna skapar tempo, men innehållet är minst lika drastiskt. Hela tiden svartsynt och ganska rubbat. Det handlar om sjuka maktrelationer, svartsjuka, kvinnliga övertag lika mycket som manliga övertag, incest, förvrängningar, otrohet. Det värjer sig inte utan ångvältrar sig fram i berättelse efter berättelse.

Det riktigt välskrivna är inte Castillons kännetecken. Men kanske är det därför hon lyckas förföra mig. Det är någonting med hennes berättarstil som både berör och upprör.

Claire Castillons förra novellsamling Insekt gavs ut precis på den här dagen för fem år sedan. Det var också det lilla förlaget sekwas första utgivna bok. Dagen till ära firar sekwa (som ger ut franskspråkig litteratur på svenska) sitt femårsjubileum genom att ge ut Castillons tredje novellsamling Bubblor.
 

Jag gratulerar Sekwa, längtar lite efter Bubblor och önskar er andra en bubblig & kärleksfull alla hjärtans dag! 

/Victoria

Stor läsning i litet format

I Språkrådets nyordslista för förra året letade sig "novellix" in. Egentligen är det namnet på ett förlag, men det har också blivit ett uttryck för en novellbok i litet format som är som gjord för att bära med sig i jackfickan. En novell i taget. Och eftersom jag gillar noveller tycker jag att novellix är ett mycket klurigt och bra påhitt.

Jonas Hassen Khemiris novellix har en väldigt lång, men schysst titel. 

Jonas Karlsson, Jens Lapidius, Johanna Thydell och Amanda Svensson är några av författarna till varsin novellix. Jag tycker att du ska låna stor läsning i litet format! Novellixerna finns både som tryckt bok och e-bok. Själv har jag fallit för Jonas Hassen Khemiris novellix som har den underbara titeln Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog. Det är en kreativt skriven historia som förvillar mig från början till slut. 

/Victoria

PS: Du missar väl inte KolossalOrdival i Katrineholm?

Victorias lista: 2011 års grymmaste noveller

LISTAN 2011. Adjö 2011! Det börjar i alla fall dra ihop sig och bara dagar återstår innan 2012 tar över stafettpinnen. Det innebär att det är dags att summera året, och vi på Blandad konfekt vill gärna lista våra favoriter från det gångna året.

Jag inleder veckan med att dela med mig av mina favoritnoveller utgivna under året. Årets fyra grymmaste noveller är:

1. "Vägen och resans mål" av Ra'uf Begard från novellantologin Kurdistan berättar: Fåglarna återvänder till bergen (som är en mycket läsvärd och fin samling i sin helhet). En poetisk och sorglig novell om en gemensam bussfärd som föder ett samtal om sorg. Om en förlorad arm, en hemsk och natt och ett krig som gör sig påmint. Första meningen lyder:

När juli månad närmar sig och du hör någon tala om avståndet mellan de bägge städerna glöder det rött framför dina ögon.

Bird of thorn av Michaeldavid54 på Flickr by CC BY-NC-ND 2.0

2. "Imorgon är för långt borta" av Chimamanda Ngozi Adichie från Det där som nästan kväver dig (en fantastisk novellsamling som jag tidigare bloggat om). I många nyanser och med lekfullt språkbruk skapas många nyfikenhetskänslor och en viss oro över vad som egentligen pågår. Det triggar denna känslomässigt avskalande berättelse om vardaglig grymhet och avundsjuka på ett särdeles utmärkt sätt. Första meningen lyder:

Det var din sista sommar i Nigeria, sommaren före dina föräldrars skilsmässa, innan din mor svor på att du aldrig mer skulle sätta din fot i Nigeria för att träffa din fars familj, särskilt farmor.

3. "Högläsning" av Jonas Karlsson från Spelreglerna. För att vara en mycket kort novell (alltså bara två och en halv sida) kräver den en hel del koncentration och åtminstone en omläsning. Den är totalt vardaglig och meningslös. Kanske är det den otroligt märkliga vardaglighet som gör berättelsen intressant. Den känns viktig att läsa, men det är svårt att förstå varför. Första meningen lyder:

Han läste högt och han läste fel.

Farfars tärning av Max? på Flickr by CC BY-NC-SA 2.0

3. "En liten hjälte" av Fjodor Dostojevskij är skriven under tiden som han satt i en isoleringscell i Peter-Pauls-fästningen i Sankt Petersburg 1849. Det är en fin, underlig och kvick berättelse som kastar in oss i den ryska överklassens förehavanden och en elvaårig pojkes förälskelse. Framtoningen är både teatral och tragisk. Första meningen lyder: 

Jag var nästan elva år.

/Victoria

I Cărtărescus drömska famn

Mötet med Mircea Cărtărescus ord i boken Nostalgia var omedelbart magnetiska på mig. Det är drömskt, konstigt och högintensivt. Händelserna i boken slingrar sig genom den rumänska huvudstaden Bukarest på ett sätt som suddar ut tid och rum. Nostalgia utgörs av fem berättelser där en roulettspelare, några gatpojkar, en arkitekt, längtan, litterära referenser, geografiska utflykter och vardagliga skeenden samsas med varandra.

Det är en speciell läsning som kräver viss kapitulation och att vi totalt kliver in i den skrivna världen. Men det är värt satsningen. I alla fall har jag fallit pladask för denna bok. Jag brukar också ofta framhålla att Mircea Cărtărescu är en av mina favoritförfattare.

Foto av Cosmin Bumbutz på en.wikipedia by CC-BY-2.0 

I förra veckan hade jag möjligheten att se och höra Cărtărescu live. Såklart var jag livrädd för att han inte skulle leva upp till bilden av sig själv. Den som har skapats hos mig genom de böcker han har skrivit. Mötet med det skönlitterära förloppet är inte nödvändigtvis samma sak som mötet med författaren. Han visade sig var kortare, lite roligare och mer charmig än vad jag hade föreställt mig.

  

Jag tror det var en uns av lycklighet som for igenom mig den stunden. För att han sa intressanta saker om sitt författarskap. För att jag blev påmind om den inspiration jag har fått av att läsa hans böcker. Därför läser jag nu om dikterna i En lycklig dag i mitt liv. Det är motsatsen till avskalat. Liksom Nostalgia är det fylligt, späckat och jag tillåter mig själv att kalla det bländande.

I hans dikter ser jag en stad framför mig. Kanske är det Bukarest men det kan också vara en annan stad. Och den målas fram av både en roller och en finpensel.

    jag minns: svettpärlorna mellan gatstenarna

    jag kommer ihåg: förortens specerihandel sönderslagen mot molnen

Mircea Cărtărescu är en stark berättarröst och hans ord får mig att tro på litteraturens kraft. Vi behöver nog alla ha åtminstone en sådan bok eller författare att falla tillbaka på. Jag inbillar mig i alla fall det. Och Cărtărescu är kanske min.

/Victoria

PS: Du glömmer väl inte att komma på det litterära kafét i Kulturhuset Ängeln i morgon? Denna gång får vi besök av Arkan Assad som skrivit Stjärnlösa Nätter.

Närvarande noveller om samtiden

Som jag ser det är tjusningen med noveller att det bara finns utrymme för komprimerade utsvävningar. Skickligheten ligger förstås i att ta tillvara den speciella stilistiska formen och fånga in skeenden eller människor på ett fåtal sidor. Under sommaren läste jag två novellsamlingar som jag av olika anledningar fastnade för. Gemensamt för de tu är att de ramas in av att vara intensiva nedslag i dansk respektive nigeriansk samtid.

I Det där som nästan kväver dig finns Chimamanda Ngozi Adiches noveller som är väldigt raka på sak. Hemskheter och innerlighet balanseras, och i de tolv berättelserna skildras svåra saker som krig och orättvisor både skickligt och skarpt. Utgångspunkterna är i dagens Nigeria, USA och inte sällan från ett kvinnligt perspektiv. Ageranden görs i första hand mänskliga framför att vara antingen älskvärda eller avskyvärda. Något som skapar förståelse och ger insikter. Det kändes som jag lärde mig saker om mig själv, livet och mänskligheten efter nästan varje berättelse.

Just det jag gillar med noveller blir tydligt hos Adiche; de närvarande glimtarna som är intensiva och sen snabbt över men med en ansenlig mängd tankar väckta. Flera av novellerna har jag dessutom läst om både en och två gånger för att jag tycker att de är så väldigt bra.

I Naja Marie Aidts Babian är språket mera korthugget och bilderna som målas upp är mer subtila. Häri finns ett gäng prisbelönta noveller som är krampaktigt realistiska. Ibland känner jag mig övergiven av den kyla som tränger mellan de till synes anspråkslösa orden. Den där precisa känslan finns dock där nästan hela tiden samtidigt som obehagskänslorna aldrig är särskilt långt borta.

Baksidetexten beskriver novellerna som "skildringar av hur moderna, urbana människor plötsligt förlorar fotfästet i tillvaron". Och det är exakt vad novellerna handlar om; en person på en konferens som inte tål mjölk har tankarna på mer avklädda händelseförlopp, cykelturen som går fel, bröllopsresan som går överstyr, barnet som blir glömt... Babian är skruvad realism fördelad på femton berättelser.

/Victoria

Dela läsupplevelserna i en bokcirkel

Nu är det höstiga vindar, hällregn och höstlöv i antågande. Det får mig att tänka att det är dags att kicka igång eller haka på en läsecirkel.

Och det finns många vägar att gå för att bli en bokcirkeldeltagare. På bokcirklar.se kan alla som vill bokprata eller cirkelchatta i en virtuell bokcirkel. På Facebook finns exempelvis en hitta-bokcirkel-sida där du antingen kan hitta en bokcirkel eller hitta cirklare till din egen grupp. Ett annat sätt är att helt enkelt starta upp en egen med vänner och bekanta eller sätta upp en annons på ett lämpligt ställe.

Sedan gäller det förstås att komma överens om vad som ska läsas. Jag tycker att novellsamlingar är en bra utgångspunkt eftersom noveller har ett bra format för bokcirkelverksamhet. Ett förslag är att alla i cirkeln väljer varsin novell, och sedan läses lika många noveller som antalet personer i gruppen.

Bokförlaget Tranans berättar-serie är ett hett tips från mig! Det är novellantologier som presenterar texter från ett visst land. Det är väldigt intressant att diskutera röda trådar, skillnader och likheter, berättarstil och dominerande ämnesval från ett specifikt område. Samtidigt är det ett mycket bra sätt att bekanta sig med litteratur från alla världens hörn.

Själv fastnade jag väldigt mycket för Egypten berättar. Du kanske får en annan favorit? Och det är vad som är det roliga i en cirkel; det finns mycket utrymme att diskutera och förklara sin läsupplevelse utan att behöva vara överens. Det är kul att dela läsupplevelser med varandra!

/Victoria