Vassa pennor

Sverige har haft en hel del ordekvilibrister och skarpa kåsörer genom åren. Numer är det kanske så att mycket av deras böcker skuffats undan, hamnat i källarvalv eller helt enkelt försvunnit från biblioteken.  Ta Torsten Ehrenmark t.ex. Han var journalist och mellan 1955-61 London- korrespondent för Aftonbladet. Under mer än 30 år kom det nästan en bok om året från honom. I dessa böcker skrev han fyndiga kåserier. Under många år var han dessutom med i radions sommarprogram. Han gick bort 1985. När jag kollade i gömmorna nu hade vi endast ett par verk av honom, bl.a: En av de aderton från 1984. Återutgivning tack!- så fler kan få njuta av hans humor.

Barbro Alving (BANG) verkar läsas lite mer. Vi har flera verk av henne i våra gömmor. Hon var bl.a. krigskorrespondent under andra världskriget, för att sedan bli pacifist Hon blev känd  som feminist ochför sitt civilkurage efter att ha publicerat boken Dagbok från Långholmen (1956). Hon är nog minst lika känd för sina kåserier i Vecko-journalen. Fram till mitten av 60-talet gavs de ut under pseudonymen käringen mot strömmen Dessa gavs ut i bokform under en 40-årsperiod. Precis som Torsten Ehrenmark var hon mycket produktiv och en träffsäker humorist. Hon gick bort 1987.

Det har skrivits några biografier om henne bl.a. Bang om Bang från 2009.

/Krister

Rör inte mitt mord!, av Lars Forsberg

Den blev läst i helgen, boken Rör inte mitt mord! av Lars Forsberg

och den var riktigt rolig!

Torsten Rexelius (T-Rex kallad) är om man frågar honom själv, Erikshamns – ja Sveriges vassaste brottsutredare. Torsten är chef för våldsroteln, men älskar att arbeta på fältet med spaningsuppdrag. I alla fall när det händer något, eller om pressen är där (han gör sig riktigt bra på bild!) eller innan de tråkiga teknikerna förstör allt. För T-Rex han behöver inte petitesser som tekniska bevis för att få fast de skyldiga, han klarar sig på sin magkänsla. Fast det där med teknisk bevisföring är ju något som blivit alltmer efterfrågat genom åren. Precis som en rad regler och protokoll och teknisk utrustning (som mobiltelefoner)… Fast det bara krånglar till saker i onödan. 

När rapport om ett mord kommer in till polisen beger sig Torsten glatt till platsen och utnämner sig själv till utredningsledare. Det här är precis vad han gillar; spaning, en massa möten att tala på och sin bild i tidningen! Den skyldige? Ja, jo, de ska nog hitta den också, men viktigare än så är att Torsten slipper tidsödande tråkigheter som vapentestet och att hans chef inte kan komma förbi kontoret och lägga sig i hur han arbetar. Perfekt!

Du vet hur man ibland kan skämmas på någon annans vägnar och helst bara vilja gömma sig under närmaste stol? Den känslan är genomgående i den här boken... För T-Rex han lever helt klart i sin egen lilla bubbla där han är största beundraren av sina egna färdigheter. Men roligt är det att läsa!

/Marie

Förvillande omslag

Jag har tidigare lånat hem en bok som heter Rör inte mitt mord!, av Lars Forsberg och tänkte läsa den i helgen.

Jag ska villigt erkänna att det var omslaget till boken som fångade min uppmärksamhet. Det gav mig intrycket av att historien inuti nog skulle vara ganska rolig. Så nu ligger den och väntar där hemma. I måndags visade min kollega Lisa en bok för mig och vid första snabbtitten trodde jag först att det var samma bok som jag hade hemma, fast vi har bara ett exemplar och hur hade det i så fall gått till?

 
Sen tänkte jag att det var en ny bok av samma författare, men det var det inte. Det här var Fem stjärnor för Färglösa, av Sölve Dahlgren. Den mänskliga hjärnan vill gärna hitta sammanhang i det den ser och gör kopplingar baserade på tidigare erfarenheter. Men det är inte alltid det blir rätt...Det visar sig att det är två olika författare på två olika förlag, men de har samma illustratör; Nils Olsson. Så det kan bli!

/Marie

Stephen Fry

Stephen Fry är en multibegåvad engelsman som i början av sin karriär gjorde sig känd som komiker. I par med Hugh Laurie gjorde han en hel del humorklassiker och de spelade bl.a huvudrollerna i serien Jeeves och Wooster efter PG Wodehouse romaner. Därefter har bl.a varit programledare för QI (brittiska förlagan till intresseklubben) och gjort en hel del dokumentärer. Han gör även en del film och har setts som Oscar Wilde och förra året sågs han som Borgmästare i del två i Hobbott-serien.. Han hör också till en våg av spännade brittiska författare som kom fram under 90-talet. 4 böcker har kommit på svenska..

Lögnaren (the Liar  1996) kom på svenska 2001 och är en vass satir över det hårda livet på engelska internatskolor. Det är en rolig och stundom vulgär skildring  om en notorisk lögnare som armbågar sig till framgång och bra betyg.  Detta kombineras med en intressant spionhistoria och gör det till en mycket läsvärd bok, förutsatt att man tål vulgariteterna som följer.

Skriva historia (Making history) är en mer allvarlig bok med ett intressant tema. Vad hade hänt om Hitler inte kommit till makten? Svaret är kanske inte vad man tror i denna hypotetiska satir.

I Flodhästen (the Hippopotamus- på svenska 1998) möter vi f.d. poeten Ted Wallace, kallad Flodhästen, som ges i uppdrag att undersöka om sonen till en bekant har helande förmågor. Det hela utspelar sig på ett stort gods med många original. Sonen ser ut att kunna göra stordåd men allt förklaras av Ted under en middag. Intelligent handling och kvick dialog ger ett högt tempo som gör att man inte vill sluta läsa.

Han senaste bok på svenska- Stjärnornas tennisbollar (2002)- ska nämnas. den beskrivs som en modern, välskriven Greven-av-Monte Christo-historia.

/Krister

Diktatorn

Diktatorn (the Great Dictator) från 1940 var kanske Charlie Chaplins mest kontroversiella film. Chaplin avskydde fascism och nazism och filmen var hans sätt att visa det genom en parodi på Hitler.

Chaplin spelar själv Adenoid Hynkel (en väldigt Hitlerlik ledare) som tillsammans med sina två kumpaner Garbitsch (av engelska garbage "sopor, skräp" som påminner väldigt mycket om Goebbels), och Herring (som lär vara en kombination av Himler och Göring) tagit över landet
Tomanien. Filmen handlar även om en barberare (också spelad av Chaplin) som efter kriget genomgått år av minnesförlust. När han får minnet tillbaka och återvänder till sin salong är den igenspikad och ordet jude står på dörren.Han börjar en kamp för överlevnad.

Det är flera dräpande porträtt i filmen. Förutom Chaplins nidbild av Hitler och Henry Daniels skildring av Goebbels (Garbitch) gör även Jack Oakie en underbart rolig gestaltning av Mussolini (Benzini Napaloni i filmen). Filmen har flera högkomiska scener och totalförbjöds I Tyskland. I Sverige fick den inte premiär förrän 1945. Det sägs att Hitler såg den och möjligen också uppskattade humorn, men reaktionen vet man dock inte med säkerhet.

/Krister

Samlat

Tage Danielsson var en mycket allsidig person. Av allt han gjorde kanske inte hans poesi är det som folk kommer ihåg bäst. faktum är dock att hans underfundiga humor kom väl till sin rätt i diktformen och hans Samlade dikter 1967-1967 utgör en rolig och trevlig motvikt mot den annars tunga finstämnda lyriken. Den här diktsamlingen är lättsam samtidigt som den är djup. Han beskriver t.ex. ett liv genom välkända förkortningar- det börjar med BB och slutar med TV, TV, TV. Han har en bla- bla- period och en flowerpowerperiod, och skriver en kärleksfull hyllning till tre kvinnotyper- fast förstås med mycket annorlunda metaforer. Danielsson var stilistiskt sätt mästerlig och förstod att leka med, och travestera olika litterära stilar. En underbar diktsamling, även för den som aldrig annars läser lyrik. Samlingen ingår även i Tage Danielssons paket.

Slutligen- en av dikterna: 

Kärleksdikt till en cendrefärgad:

Din skönhet är som dimmans,
den mossbelupna ekens,
grötrockens, skymningstimmans,
gråvädersväderlekens!
Din färg är pappkartongens,
askhögens eldhärjade.
Din blick är fiskbuljongens.
Bli min i natt, råttfärgade.


/Krister

Hicke Hiskelig Halvulk den tredje

På den här bloggen skriver jag nästan uteslutande om vuxenböcker, även om jag läser en hel del barnböcker till jobbet. Vi har ju en alldeles utmärkt barnblogg som skriver om massor av bra barn- och ungdomsböcker.

Men, ibland stöter jag på barnböcker som är helt fantastiska (av olika anledningar) och som jag tycker alla skulle läsa, oavsett ålder. En sådan serie böcker är Cressida Cowells böcker om Hicke Hiskelig Halvulk den tredje.

De handlar om Hicke, son till vikingahövdingen Trygvold den väldige av stammen de Håriga Huliganerna. Hicke är dock ingen typisk viking, han är ganska liten och spinkig och inte särskilt bra på allt sånt där som vikingar ska kunna. Men Hicke kan prata drakiska och han är smart, något som hittills räddat skinnet på honom och hans vänner Fiskfot och Kamikatzi otaliga gånger. Ofta är det Hickes avundsjuka kusin Snorslödder som ligger bakom Hickes problem. Är bara Hicke ur vägen blir står nämligen Snorslödder på tur att bli näste hövding. Men drakar av olika sorter brukar också ställa till det och Hickes egen drake, Tandlöse är inte direkt någon hjälp alla gånger...

Bok nummer sex, Hur du (nästan) korsar Atlanten, kom i förra veckan och jag läste den igår. I den här boken ska flera av vikingastammarna tävla i Vikingasimmet, där det gäller att vara siste man iland. För Hicke, Fiskfot och Kamikatzi gäller det dock närmast att överleva, då de blir kidnappade av Råbert Rådbråke som har ett horn i sidan till Hicke, sedan Hicke sköt Råbert i rumpan och matade drakarna med Råberts nedfrusne far. Blir det bättre eller värre när Råbert tvingar dem med på sin vansinniga seglats över havet för att nå Amerika som ingen är riktigt säker på finns (mer än Råbert)? Det får man du veta om du läser boken.

Böckerna om Hicke är vansinnigt roliga och jag älskar alla galna sidofigurer (min favorit är nog Hickes lärare Rape Gapkäft). För en gångs skull är också översättningen suverän, man är konsekvent och har lyckat hitta på svenska ord till allt. Jag kan också varmt rekommendera att lyssna på ljudböckerna om Hicke. Det är inlästa av Robert Gustafsson och han gör ett otroligt jobb med rösterna till alla de olika karaktärerna.

Om du tycker att historien om Hicke låter bekant, kan det bero på att man 2010 gjorde en film, Draktränaren, som bygger på den första Hicke boken.

/Marie

Har du hört det förut?

Har någon någon gång berättat en historia för dig som innehåller en rad i stil med ’Min kusins bästa kompis hörde det här från sin faster….’? Eller ’Jag pratade med en god vän och han hade hört det här från sin brors flickväns mamma, som hade läst det i tidningen…’? Många gånger kan man ha hört en liknande historia, men några detaljer skiljer sig åt. Då har du alldeles säkert kommit i kontakt med en vandringssägen! Det är moderna sagor, eller skrönor, som förändras med tiden och samhället de uppstår i.

Folkloristen och författaren Bengt av Klintberg är nog den mest kände samlaren av sådana här skrönor. Han har gett ut tre samlingar (Råttan i pizzan, Den stulna njuren och Glitterspray) och numera talar man till och med om klintbergare istället för vandringssägner. I boken Glitterspray kan du t.ex. läsa om Telefonsignalerna från kistan i två olika versioner:

1. Det pågick en begravningsakt i en kyrka. Plötsligt hördes den omisskännliga signalen från en mobiltelefon. Det blev givetvis fart på de närvarande, kvinnorna började rota i sina handväskor och männen i kavajerna. Men signalerna tystnade inte.
Allt fler av begravningsgästerna började misstänka att ljudet måste komma från kistan. Misstankarna bekräftades när begravningsentreprenören flög upp och ropade: ”Det är min mobil! Jag har letar efter den hela veckan!” Entreprenören lär inte ha tagit ut någon ersättning för den begravningen.

2. De sörjande satt i kyrkan. Plötsligt började en mobiltelefon ringa. I likkistan. Släktingar till den döde Mark Marchal, 32, har nu polisanmält begravningsbyrån. Marchal dog i en motorcykelolycka mot en traktor i belgiska Gazet van Antwerpen. Kroppen blev så illa tilltygad att släktingarna fick rådet att ta farväl av honom först efter att han lagts i kistan. Några familjemedlemmar blev så chockade att de rusade ut ur kapellet, medan begravningsentreprenören öppnade kistan och tömde den dödes fickor.

Klintbergs böcker är väldigt underhållande, låna en och se hur många av historierna du känner igen!
 
/Marie

Pensionär, när då?

Rodney Rothman jobbar i princip dygnet runt och har gjort så i sju eller åtta år. Nu är han drygt 30 och börjar undra, om det här är det som livet ska gå ut på? Och vad sliter man så för? Pensionen? Är det värt det? Rothman bestämmer sig för att undersöka detta och testar att bli pensionär.

Han säger upp sig från jobbet, 'går i pension' och flyttar till en kommun för äldre i Florida. Men Rothman upptäcker snabbt att det inte är helt lätt att bli pensionär bland människor han aldrig träffat tidigare. Han skiljer ut sig mot de andra som bor där och de ser på honom med misstänksamhet. Rothman känner sig ensam och saknar vänner och familj. Men han driver ändå projektet 'pensionering' vidare och prövar på olika 'penionsärssysslor' som canasta och shuffelboard.

Låter det lite knäppt? Kanske det, men visste du att det är sant? Författaren bodde och arbetade i New York, när han en dag upptäckte att ekorrhjulet snurrade alldeles för snabbt. Du kan läsa om hans öden och äventyr som pensionär i boken Early bird : [A memoir]. På biblioteket hittar du hans bok på avdelningen M (etnografi och etnologi).

/Marie

Vad sa de??

Det flesta av oss har nog suttit på bussen/tåget/tunnelbanan, väntat i en kö, suttit på ett café eller befunnit sig på något annat ställe där det finns många andra männsikor. Då kan det vara svårt att undgå att höra andras samtal. Ibland tror man inte sina öron, andra gånger kan det vara svårt att låta bli att skratta. Även om man inte vill tjuvlyssna, är det svårt att låta bli...

I böckerna Tjuvlyssnat, Tjuvlyssnat 2 och Tjuvlyssnat 3 kan du läsa mängder av sådana här avlyssnade samtal. De kommer från webbsidan Tjuvlyssnat, som kontinuerligt uppdateras med nya avlyssningar.

Ett litet smakprov från bok nummer 2:

Och sånt vill man ju inte föra vidare...
Nolhagaparken, Alingsås
(Två killar ~20 sitter och solar sig på en parkbänk och dricker varsin läsk.)
Kille 1: Jag har allvarligt börjat fundera på omjag är steril.
Kille 2: Vadå, försöker du få barn eller?
Kille 1: Nää, men jag läste någonstans att sterilitet är ärftligt, och min pappa har ju alltid varit steril. Så då kanske jag också är det!

Kanske har Du suttit och pratat i din mobiltelefon medan du väntat på tåget, pratat högt och glatt med vännerna i affären eller diskuterat med äkta hälften i biokön. Har du tänkt på att med största säkerhet är det någon som hör dig??

/Marie