På fredag är det Halloween, på lördag är det Alla helgons dag och fredag, lördag och söndag är det Dia de Muertos. Vad kan då passa bättre än att läsa en bok om odöda? Det är flera år sedan jag läste John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda, men det är fortfarande än favorit.
Sommaren har varit ovanligt varm och solig. I Stockholm stiger temperaturen och den här dagen ligger det som ett tryck över staden. Det känns nästan elektriskt i luften. Folk har huvudvärk och elektriska maskiner kan plötsligt inte stängas av. Trycket blir starkare och starkare, ljuden allt intensivare, tills plötsligt allt stängs av.
Då börjar nästa mardröm… På Karolinska sjukhuset vaknar de som avlidit. De är döda, men lever och de vill hem. Kaos följer och det blir värre när man upptäcker att alla som dött inom en två månaders period, har vaknat. Kyrkogårdarna måste gås igenom och grävas upp. Dessutom verkar det som samlade grupper av odöda, gör att de levande kan höra varandras tankar….
Tre olika levande personer får första hands upplevelser av det som händer, för hur ska man hantera de odöda?
Blir du nyfiken på vad som händer sedan med personerna i Hanteringen av odöda, finns det en fortsättning i boken Pappersväggar, läs gärna den också!
/Marie
Visar inlägg med etikett skräck. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skräck. Visa alla inlägg
onsdag 29 oktober 2014
tisdag 29 juli 2014
Amanda Hellberg
För några veckor sedan kom min kollega Anette och visade mig en bok av Amanda Hellberg och undrade om jag hade läst den. Den hade jag inte, men jag blev nyfiken och letade upp alla böckerna av Hellberg för att ta en närmare titt på dem. Just nu finns det fyra böcker med huvudpersonen Maja Grå:
Styggelsen
Döden på en vit häst
Tistelblomman
Snögloben
De anges som fristående från varandra och inte en serie, men eftersom man följer samma person kan det nog vara idé att läsa dem i ordning. I katalogen har böckerna beskrivningsord som rysare, skräck och synska personer kopplade till sig.
Huvudpersonen Maja har kontakt med en annan värld än vår egen och och allt som finns där är inte av godo. Böckerna verkar vara en blandning mellan roman, spökhistoria och deckare. Riktigt spännande!
/Marie
Styggelsen
Döden på en vit häst
Tistelblomman
Snögloben
De anges som fristående från varandra och inte en serie, men eftersom man följer samma person kan det nog vara idé att läsa dem i ordning. I katalogen har böckerna beskrivningsord som rysare, skräck och synska personer kopplade till sig.
Huvudpersonen Maja har kontakt med en annan värld än vår egen och och allt som finns där är inte av godo. Böckerna verkar vara en blandning mellan roman, spökhistoria och deckare. Riktigt spännande!
/Marie
söndag 3 november 2013
Att de må väckas i tid
När jag först såg omslaget till boken Att de må väckas i tid av Frida Arwen Rosesund, trodde jag det var en småtrevlig vänskapshistoria. Sen tittade jag lite närmare och upptäckte att nedre delen av bilden var blod som rann nedåt... Då blev jag nyfiken på vad det var för bok och upptäckte en härligt skrämmande historia, fast förankrad i svensk folktro.
Hilda har 'hamnat i olycka', hon är gravid, men har inget minne av hur det gått till. För att undgå skammen och faderns vrede, ger sig Hilda av till en by längre bort. På vägen stöter hon på en ensam stuga och någonting säger Hilda, att här kan hon söka hjälp. Ack, så fel hon har... Där i stugan bor systrarna Lia och Märta, och de säger att Hilda kan stanna hos dem. Men snart börjar systrarna bete sig väldigt underligt. De verkar mer intresserade av Hildas ofödda barn än Hilda, och gör allt för att hålla henne kvar i stugan.
Samtidigt har Johanna förlorat sin man i en olycka, och hon plågas av dåligt samvete. När ett okänt par kommer till byn och predikar förlåtelse, vill Johanna så gärna tro dem. Men snart pratar paret också om ondska, en ondska som kommit till byn och fötts av en olycklig kvinna.
Andra böcker som vi skrivit om tidigare i bloggen och som passar in på temat den här veckan, är Evig natt av Michelle Paver och The cell av Stephen King.
/Marie
Hilda har 'hamnat i olycka', hon är gravid, men har inget minne av hur det gått till. För att undgå skammen och faderns vrede, ger sig Hilda av till en by längre bort. På vägen stöter hon på en ensam stuga och någonting säger Hilda, att här kan hon söka hjälp. Ack, så fel hon har... Där i stugan bor systrarna Lia och Märta, och de säger att Hilda kan stanna hos dem. Men snart börjar systrarna bete sig väldigt underligt. De verkar mer intresserade av Hildas ofödda barn än Hilda, och gör allt för att hålla henne kvar i stugan.
Samtidigt har Johanna förlorat sin man i en olycka, och hon plågas av dåligt samvete. När ett okänt par kommer till byn och predikar förlåtelse, vill Johanna så gärna tro dem. Men snart pratar paret också om ondska, en ondska som kommit till byn och fötts av en olycklig kvinna.
Andra böcker som vi skrivit om tidigare i bloggen och som passar in på temat den här veckan, är Evig natt av Michelle Paver och The cell av Stephen King.
/Marie
torsdag 31 oktober 2013
Bli skrämd (?) av en film
Filmer som skräms är alltid populära, inte minst till en helg som Allhelgona/Halloween. Söker du på ordet skräck bland filmerna på biblioteket, får du en lista med förslag. Kanske hittar du något du inte sett förut, kanske hittar du en gammal bekant. I listan finns bland annat:
Nosferatu – nattens vampyr
The others
Repulsion
Har du någon skräckfilmsfavorit som du gärna ser om och om igen? Skrämmer den dig varje gång? Eller ger den dig mest en varm känsla av igenkännande? Jag har några sådana favoriter som jag gärna ser om och om igen. Fast det är nog bara en av dem som egentligen kan kallas skrämmande, de andra är mest roliga…
Addams family values ; min favoritfamilj och jag tycker de är så charmiga i all sin underlighet.
Little shop of horrors (musikalen) ; jag har sett originalet också, men det är den här musikalversionen som jag ser om och om igen.
Hotet från underjorden ; monster under marken som hittar sina byten med hjälp av vibrationer. Och det finns tre uppföljare att glädjas åt.
Black sheep ; muterade får som vill äta upp dig. Varför har ingen kommit på den idén förut?
Här är ett annat kort inlägg om skräckfilm, visserligen med ett par år på nacken, men vad gör det?
/Marie
tisdag 29 oktober 2013
Mer pumpor och halloween
Letar du bland bibliotekets böcker på ordet Allhelgona, får du inte många träffar och träffarna är spridda på böcker om religion, dikter, kyrkor i Sörmland och kapitelböcker för barn. Vill du läsa om Allhelgona som en högtid i Sverige, kan du hitta det i Mza böckerna, dvs böcker om olika seder och traditioner.
Om du däremot söker på orden halloween eller pumpkins, får du fler träffar. Här finns böcker om traditioner, mat, dricka, lekar och pumplyktstillverkning. Kort sagt, allt du behöver för en lyckad Halloween fest.
Kanske behöver du också en spökhistoria att läsa högt, eller tyst för dig själv och rysa till? Här har du en lista med olika förslag att välja bland.
Lycka till!
/Marie
![]() | |||
Svenska traditioner, av Jan-Öjvind Swanh |
![]() |
Så firar man Halloween, av Evastina Törnqvist |
The halloween handbook, av Ed Morrow |
![]() |
How to carve pumpkins for great result, av Deborah Schneebeli-Morrell |
Lycka till!
/Marie
måndag 28 oktober 2013
Alla helgons dag & Halloween
I dagens svenska almanacka finns helgdagen Alla helgons dag, och det är en dag för att minnas de som dött. Dagen infaller alltid lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Alla helgons dag har ett katolskt ursprung och inom katolicismen firar man den 1 november Allhelgonadagen och 2 november Alla själars dag. Dagen innan, 31 oktober, kallas Allhelgonaafton (All hallows' eve).
I Sverige kan Alla helgons dag spåras tillbaka till slutet av 1100-talet. Dagen försvann som helgdag ur almanackan 1772 och återinfördes 1953. Traditionen att tända ljus på kyrkogården växte sig stark i Sverige efter andra världskriget, och är kanske det som idag förknippar starkast med Alla helgons dag.
![]() |
(Foto av: Pelle Sten) |
![]() |
(Foto av: Jeremy Sietz) |
![]() |
Halloween parties, av Lori Hellander |
Vill du veta hur man skär ut en egen pumplykta, kan du hitta instruktioner på de här två sidorna. Och vill du se riktigt extrema pumplyktor, rekommenderar jag ett besök på den här engelska sidan.
/Marie
måndag 16 januari 2012
Evig natt
Karolina (från våran barnblogg, Bubblan i bibblan) och jag pratade böcker för ett tag sedan (vi på biblioteket gör ofta det, det är nog en yrkesskada…) och hon undrade om jag hade läst Evig natt av Michelle Paver.
Michelle Paver känner jag bara igen som författare av den populära Vargbröder-serien, så jag sa nej, det hade jag inte. Karolina berättade att hon tyckte att det var en jättebra bok även om den innehöll många saker som hon tyckte var otäcka. Det är klart jag blev nyfiken! Så litet senare lånade jag hem boken och läste den.
1937 planerar fem unga engelsmän att ge sig ut på en expedition till Spetsbergen, där ibland Jack. De ska tillbringa ett år där och samla in olika forskningsdata. Men i slutändan kan en av dem inte åka och en annan måste avbryta på grund av sjukdom, så bara tre kommer verkligen fram till lägerplatsen. Sista biten åker de båt och kaptenen är ytterst motvillig att tala om platsen de tre männen har valt att ha sitt läger på. Ja, kaptenen vägrar t.o.m. ett tag åka ändra fram. Varför vill han inte berätta, men ger så småningom med sig och styr båten dit.
Väl på plats verkat allt gå bra. I alla fall tills dagsljuset försvinner och den mörka delen av året börjar. Jack skriver i sin dagbok om den oförklarliga rädslan, vissheten om att något finns där ute i mörkret. Så sker ännu en olycka och Jack blir ensam kvar i lägret, i mörkret…
Det här är precis den typ av spökhistoria jag tycker om! Där stora delar av historien utspelar sig mellan raderna och där det hemska/oväntade sker i huvudpersonens ögonvrå och det inte finns något specifikt att sätta fingret på. Det påminde en del om viktorianska spökhistorier och Lovecraft, som jag också tycker väldigt mycket om. Vågar du läsa den?
/Marie
Michelle Paver känner jag bara igen som författare av den populära Vargbröder-serien, så jag sa nej, det hade jag inte. Karolina berättade att hon tyckte att det var en jättebra bok även om den innehöll många saker som hon tyckte var otäcka. Det är klart jag blev nyfiken! Så litet senare lånade jag hem boken och läste den.
1937 planerar fem unga engelsmän att ge sig ut på en expedition till Spetsbergen, där ibland Jack. De ska tillbringa ett år där och samla in olika forskningsdata. Men i slutändan kan en av dem inte åka och en annan måste avbryta på grund av sjukdom, så bara tre kommer verkligen fram till lägerplatsen. Sista biten åker de båt och kaptenen är ytterst motvillig att tala om platsen de tre männen har valt att ha sitt läger på. Ja, kaptenen vägrar t.o.m. ett tag åka ändra fram. Varför vill han inte berätta, men ger så småningom med sig och styr båten dit.
Väl på plats verkat allt gå bra. I alla fall tills dagsljuset försvinner och den mörka delen av året börjar. Jack skriver i sin dagbok om den oförklarliga rädslan, vissheten om att något finns där ute i mörkret. Så sker ännu en olycka och Jack blir ensam kvar i lägret, i mörkret…
Det här är precis den typ av spökhistoria jag tycker om! Där stora delar av historien utspelar sig mellan raderna och där det hemska/oväntade sker i huvudpersonens ögonvrå och det inte finns något specifikt att sätta fingret på. Det påminde en del om viktorianska spökhistorier och Lovecraft, som jag också tycker väldigt mycket om. Vågar du läsa den?
/Marie
torsdag 20 oktober 2011
Höstlov
Höstlovet närmar sig med stormsteg och då kan det hända att du som förälder kommer att vara ledig en eller flera dagar tillsammans med din familj. Dels kan detta vara ett tillfälle för familjen att umgås och varva ner och dels kan det vara ett tillfälle att göra en gemensam aktivitet.
På Kulturhuset Ängeln kan ni besöka skelettverksta'n den 1 och 3 november klockan 13.00-15.00. Här får man klippa och klistra, glittra och pärla så att det står härliga till!!
Eller varför inte gå på spökvandring den 4 november klockan 15.00!! Även detta på Kulturhuset Ängeln.
Höstlovet är ju även en underbar tid för att kura ihop tillsammans och läsa härliga, spännande böcker. Om du har barn i åldrarna 8-14 år skulle jag varmt rekommendera Martin Widmarks serie Tyko Flores Äventyr! Än så länge har första och andra delen, Den dansande djävulen och Fyrtornet i Son-Li, givits ut och i november kommer den efterlängtade tredje och sista delen i serien, Polyhymnias guld.
Detta är en berättelse om 13-åriga Tyko som lever som slav i en silvergruva där han får slita hårt för brödfödan. På sin fjortonde födelsedag får han dock veta att han har ett högre kall i sitt liv. Han ska rädda världen från den onda Hertig Mazoo som styr med järnhand.
Det är en fantastisk berättelse som utspelar sig i tre olika världar och Tyko måste genomgå många prövningar för att ta sig framåt.
Mys, rys och läs i höstmörkret!!!
/Anna-Karin
På Kulturhuset Ängeln kan ni besöka skelettverksta'n den 1 och 3 november klockan 13.00-15.00. Här får man klippa och klistra, glittra och pärla så att det står härliga till!!
Eller varför inte gå på spökvandring den 4 november klockan 15.00!! Även detta på Kulturhuset Ängeln.
Höstlovet är ju även en underbar tid för att kura ihop tillsammans och läsa härliga, spännande böcker. Om du har barn i åldrarna 8-14 år skulle jag varmt rekommendera Martin Widmarks serie Tyko Flores Äventyr! Än så länge har första och andra delen, Den dansande djävulen och Fyrtornet i Son-Li, givits ut och i november kommer den efterlängtade tredje och sista delen i serien, Polyhymnias guld.
Detta är en berättelse om 13-åriga Tyko som lever som slav i en silvergruva där han får slita hårt för brödfödan. På sin fjortonde födelsedag får han dock veta att han har ett högre kall i sitt liv. Han ska rädda världen från den onda Hertig Mazoo som styr med järnhand.
Det är en fantastisk berättelse som utspelar sig i tre olika världar och Tyko måste genomgå många prövningar för att ta sig framåt.
Mys, rys och läs i höstmörkret!!!
/Anna-Karin
Etiketter:
arrangemang i Ängeln,
fiktion,
skräck
lördag 2 juli 2011
Zombier i midsommarnatten
Om man lätt blir mörkrädd av att läsa skräckhistorier så är det ju en jättebra lösning att läsa sådana böcker på sommaren när det är som ljusast. Det kan vara svårt att hitta bra skräckhistorier att läsa, men John Ajvide Lindqvist brukar vara ett säkert kort. Hans senaste heter Tjärven.
I Tjärven träffas avgångsklassen från -86 för att över midsommarhelgen åka ut till en ö i Stockholms skärgård. Det visar sig ganska snart att ön Tjärven bjuder på mer än midsommarfirande med grillning, sol och bad i gamla vänners lag. Kompisgänget blir rånade på både sin båt och sina mobiltelefoner och sedan lämnade kvar på ön utan vare sig transport- eller kommunikationsmedel. Som man förstår dämpar detta stämningen något, men de stackars midsommarfirarna får snart annat än det tråkiga humöret att tänka på när de får sällskap på ön av "drunknade", zombier som vill åt deras hjärnor. Nagelbitarspänningen infaller rätt snart efter de drunknades intåg som ni förstår och jag fick en och annan blick från mina medresenärer på tåget som såg mina reaktioner under läsningen.
Tjärven är en sådan bok som man inte kan hjälpa att bli skrämd och bitvis äcklad av, men ändå gilla. Samtidigt är det tur att jag inte är någon stor badfantast för sedan jag läst ut boken räcker det med att jag ser en sjö från tågfönstret för att jag ska börja spana efter vita, krokiga armar i vattnet.
Dessutom ges boken bara ut som e- och mp3-bok. Kul initiativ! Jag kan dock tycka att det vore ännu roligare om författaren hade gjort något speciellt av den, just därför. E-boken som medium har ju trots allt flera andra möjligheter som pappersboken saknar. Som det är nu så består den bara av text, vilket ju kan vara nog så, men just för att Ajvide Lindqvist valt att endast ge ut boken i digital form hade jag uppskattat något mervärde.
Jag valde att läsa boken på min mobiltelefon som jag ju skrivit om tidigare. Men den finns också att lyssna på som mp3-bok inläst av författaren själv. Andra som njutit av historien på detta sätt (till exempel här och här) verkar rörande överrens om att Ajvide Lindqvist läst in boken ypperligt.
E-boken når du här och mp3-boken här!
/Linda
I Tjärven träffas avgångsklassen från -86 för att över midsommarhelgen åka ut till en ö i Stockholms skärgård. Det visar sig ganska snart att ön Tjärven bjuder på mer än midsommarfirande med grillning, sol och bad i gamla vänners lag. Kompisgänget blir rånade på både sin båt och sina mobiltelefoner och sedan lämnade kvar på ön utan vare sig transport- eller kommunikationsmedel. Som man förstår dämpar detta stämningen något, men de stackars midsommarfirarna får snart annat än det tråkiga humöret att tänka på när de får sällskap på ön av "drunknade", zombier som vill åt deras hjärnor. Nagelbitarspänningen infaller rätt snart efter de drunknades intåg som ni förstår och jag fick en och annan blick från mina medresenärer på tåget som såg mina reaktioner under läsningen.
Tjärven är en sådan bok som man inte kan hjälpa att bli skrämd och bitvis äcklad av, men ändå gilla. Samtidigt är det tur att jag inte är någon stor badfantast för sedan jag läst ut boken räcker det med att jag ser en sjö från tågfönstret för att jag ska börja spana efter vita, krokiga armar i vattnet.
Dessutom ges boken bara ut som e- och mp3-bok. Kul initiativ! Jag kan dock tycka att det vore ännu roligare om författaren hade gjort något speciellt av den, just därför. E-boken som medium har ju trots allt flera andra möjligheter som pappersboken saknar. Som det är nu så består den bara av text, vilket ju kan vara nog så, men just för att Ajvide Lindqvist valt att endast ge ut boken i digital form hade jag uppskattat något mervärde.
Jag valde att läsa boken på min mobiltelefon som jag ju skrivit om tidigare. Men den finns också att lyssna på som mp3-bok inläst av författaren själv. Andra som njutit av historien på detta sätt (till exempel här och här) verkar rörande överrens om att Ajvide Lindqvist läst in boken ypperligt.
E-boken når du här och mp3-boken här!
/Linda
torsdag 4 november 2010
Alla helgona och Halloween - läsning som passar två traditioner
![]() |
Foto: spooky woods av ipcress7 (CC by-nc-sa) |
Fantastikförfattaren Neil Gaiman föreslår oss alla att ge bort en skräckroman under Halloween. Nu har snart en vecka gått sedan Halloween, men eftersom vi i Sverige tradionellt firar Alla helgons dag, så kanske vi kan ta oss an uppmaningen inför den stundande helgen i stället. Vill du inte ge bort en bok går det nog lika bra att låna något på biblioteket. Att läsa något rysligt så här på höstkanten passar perfekt och har för mig blivit en tradition ungefär som norrmännens påskekrim.
Kanske vill du läsa Gengångare av Peter Straub: Fem äldre gentlemän träffas hemma hos varandra för att berätta historier, men för ett år sedan avled en av dem, Edward Wanderley, under en fest. De kvarvarande deltagarna blir alltmer påverkade av underliga mardrömmar - drömmar som snart smyger sig in i verkligheten. Det här är något av det bästa som har skrivits i skräckgenren!
Kulturhuset Ängeln har döden som tema den här hösten. Alla helgons dag är ju också den dag då vi tänker lite extra på våra nära och kära som har gått bort. I biblioteket finns just nu en fin skylthylla med böcker som handlar om död och sorg. En hjärtskärande innerliga roman om saknaden efter en livspartner är Joan Didions Ett år av magiskt tänkande. Läs den eller välj bland fler titlar som berör ämnet sorg.
Tisdagen 9/11 kl. 17:30 är du dessutom välkommen på en föreläsning i hörsalen som handlar om vanliga och/eller ovanliga begravningar. Läs mer här.
Mer om Halloween på Wikipedia.
Mer om Alla Helgons dag på Wikipedia.
/Sara Britta
torsdag 29 oktober 2009
H.P. Lovecraft
En klassiker inom skräcklitteraturen, är författaren Howard Phillips Lovecraft. Vem var då denne Lovecraft? Han föddes 1890 i Providence, Rhode Island, USA. Pappan dog tidigt och Lovecraft växte upp med sin mamma, som var psykiskt labil och väldigt överbeskyddande. Lovecraft var mycket sjuk under sin uppväxt och det mesta av skolgången bestod av morfaderns bibliotek. Ett psykiskt sammanbrott under gymnasieåren hindrade fortsatt utbildning, men skrev gjorde Lovecraft under hela sitt liv. Han arbetade som sprökskrivare och amatörjournalist och fick många skönlitterära bidrag publicerade i olika novelltidskrifter. Lovecrafts ekonomi var inte alltid den bästa och han dog i cancer, bara 46 år gammal.
Det som Lovecraft lämnade efter sig inom litteraturen är ett sällsamt arv. Han skrev mest noveller och de flesta har två återkommande tema. Det första är att människorna inte var först här på jorden. En urgammal ras från stjärnorna var före oss och de var betydligt intelligentare än människan. Av någon anledning försvann de sedan och kunskapen om dem har i mångt och mycket gått förlorad. Men de är inte borta för alltid, de bara väntar och bidar sin tid… Det andra temat är att personerna i berättelserna desperat söker efter kunskap för att förstå, men när (och om) de får svar, ökar det bara deras förtvivlan och desperation.
En stor svit av Lovecrafts noveller är Cthulhu-berättelserna. De handlar om ondskefulla varelser och deras gud Cthulhu, som för tillfälligt är kraftlös, men som bara väntar på rätt tillfälle att ta över. I de här berättelserna hänvisar Lovecraft till och citerar ur, en bok som han kallar Necronomicon. Boken finns dock inte, Lovecraft har hittat på den. Men han gjorde det så bra, att många sedan har letat efter titeln. Den blev också på sätt och vis ’bekräftad’ av att den nämns av andra författare, som var inspirerade av Lovecraft.
Lovecrafts texter är drömska, undflyende, nästan febriga i sitt språk. Stämningen trappas gradvis upp, huvudpersonen snärjs alltmer in i en klibbig mardröm och man har hela tiden känslan av att något [ondskefullt] rör sig i ögonvrån, men man är hjälplös att göra något åt det.
En bra introduktion till Lovecrafts texter, hans drömvärld och Necronomicon, får man i boken Stora Necronomicon : de döda namnens bok : noveller och texter, utvalt och skrivet av Sam Lundwall. Hos oss på biblioteket finns flera böcker med Lovecraft noveller. En av den heter Cthulus arv och i den har Sam Lundwall samlat inte bara Lovecrafts texter utan också noveller av andra författare, som var i kontakt med Lovecraft.
/Marie
Det som Lovecraft lämnade efter sig inom litteraturen är ett sällsamt arv. Han skrev mest noveller och de flesta har två återkommande tema. Det första är att människorna inte var först här på jorden. En urgammal ras från stjärnorna var före oss och de var betydligt intelligentare än människan. Av någon anledning försvann de sedan och kunskapen om dem har i mångt och mycket gått förlorad. Men de är inte borta för alltid, de bara väntar och bidar sin tid… Det andra temat är att personerna i berättelserna desperat söker efter kunskap för att förstå, men när (och om) de får svar, ökar det bara deras förtvivlan och desperation.
En stor svit av Lovecrafts noveller är Cthulhu-berättelserna. De handlar om ondskefulla varelser och deras gud Cthulhu, som för tillfälligt är kraftlös, men som bara väntar på rätt tillfälle att ta över. I de här berättelserna hänvisar Lovecraft till och citerar ur, en bok som han kallar Necronomicon. Boken finns dock inte, Lovecraft har hittat på den. Men han gjorde det så bra, att många sedan har letat efter titeln. Den blev också på sätt och vis ’bekräftad’ av att den nämns av andra författare, som var inspirerade av Lovecraft.

/Marie
Etiketter:
fiktion,
författare,
skräck
onsdag 28 oktober 2009
Läsning om och av skräckgenren

- I databasen Alex kan du läsa författarpresentationer – logga in med ditt lånekortsnummer, klicka på "Genrer & epoker" och sedan "Skräck".
- Bästa och sämsta skräckfilmerna finns listade på filmdatabasen IMDB:s webbplats.
- Science Fiction-bokhandeln i Malmö har en rolig blogg om skräck och fantasy.
- Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, beskriver svensk skräcklitteraturs historia i en artikel i Litteraturbanken (Litteraturbanken innehåller även en mängd fritt tillängliga, äldre texter, så botanisera gärna vidare där).
Utmärkta biblioteksbloggen Eriks axplock skriver gärna om skräck[bloggen är nedlagd]
Etiketter:
databaser,
digitala resurser,
fakta,
fiktion,
författare,
skräck,
webbplatser
torsdag 27 augusti 2009
Vampyrer och monster, på TV och i böcker
Om du redan nu vill börja ladda upp, så finns det en mängd väldigt bra skräckromaner på biblioteket. Klassikern Dracula av Bram Stoker håller än i dag och har till stor del skapat den vampyrmyt som nu är en självklar del av populärkulturen. Liksom många andra romaner från slutet av 1800-talet, är den skriven i brevform. Perspektivet, där vi får följa en berättare i "realtid", som vet lika lite som oss om vad som kommer att hända, bygger effektivt upp en sugande spänning.
Du har säkert inte heller undgått att höra talas om John Ajvide Lindkvists Låt den rätte komma in, där en vampyr - ytligt sett bara en flicka - dyker upp i 80-talets Blackeberg. Romanen innehåller visserligen skräckgenrens alla ingredienser, men är lika mycket en finstämt realistisk skildring av en mobbad pojke som finner en oväntad vänskap.
H P Lovecrafts berättelser har inspirerat många av dagens skräckförfattare. I dag ler man gärna lite lätt åt hur de mest otäcka varelserna, gång på gång, beskrivs som onämnbara, men dessa skepnader blir faktiskt skrämmande i Lovecrafts stämningsfulla landskap. Cthulhu-myten är en viktig del av hans fiktiva värld och Lovecraft har till och med skrivit, och gett ut, den bok – Necronomicon – som sägs bevisa monstrets existens. Mytologin har fått stor spridning och på Wikipedia hittar du en lista på verk som har inspirerats av den. Pickmans modell och andra noveller är en bra samling att börja med och finns i nyöversättning från 2008.
/Sara Britta
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)