(Ännu) en bok, helt tillägnad döda vita män

Döda vita män kan man många gånger tycka får på tok för mycket uppmärksamhet, men ibland förtjänar de ett visst intresse. Döda vita män är också titeln på en bok, tillägnad just denna grupp - närmare bestämt är det 14 brittiska män vars liv här porträtteras. De var alla excentriker på ett eller annat sätt och det är väl det som ger levnadsbeskrivningarna den extra kryddan; märkliga människor som nog inte var särskilt lätta att ha att göra med. Så här på avstånd slipper man ju uppleva de dåliga sidorna och finner enbart nöje i deras nycker och upptåg. Johan Hakelius är journalist, bland annat på Aftonbladet, och besatt av allt anglosaxiskt. Som synes på bilden ovan, har han själv en riktig gentlemans stil. Boken är välskriven, humoristisk och bygger på noggrann research - ett förstklassigt tips för helgläsning eller en sista-minuten-julklappen.

Med detta vill jag också passa på att önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Min egen semester ska jag bland annat ägna åt det här: Bellefleur av Joyce Carol Oates, Mannen under trappan av Marie Hermanson, Trollvinter av Tove Jansson och Cellon i Sarajevo av Steven Galloway.

/Sara Britta

Jultrevnad med Selma Lagerlöf

Det är något med julen - må det vara traditionernas tyngd eller den varma, ombonade stämningen - som gör att jag oundvikligen börjar längta efter sagor, mystik och berättelser från äldre tider. En författare som jag återkommer till gång på gång är Selma Lagerlöf. Inte minst för att hon, liksom många andra författare från tiden, har en speciell förmåga att skapa riktigt goda berättelser - fyllda av spänning och romantik, men aldrig (nåväl, det gäller de goda i alla fall) överspända eller tillgjorda. Löwensköldska ringen med de efterföljande delarna Charlotte Löwensköld och Anna Svärd är sådana historier. Det onda öde som är förutbestämt huvudpersonen Charlotte Löwensköld ger en bitter ton åt de tre böckerna i, men här finns också kärlek, styrka och stolthet. Den första delen är kortare och har formen av en spökhistoria.

Låna Löwensköldska ringen eller Charlotte Löwensköld
Låna något annat av Selma Lagerlöf

Vad ska du läsa i jul?

/Sara Britta

Julklappstips

Mitt julklappsboktips i år är författaren Jacqueline Winspears böcker om Maisie Dobbs. Den första boken gavs ut på svenska 2006 och bok nummer tre kom 2008. Vill du hellre läsa på orginalspråket engelska, finns det just nu sex titlar. Nummer sju ges ut under våren 2010.

Böckerna handlar om Maisie Dobbs och utspelar sig i London från 1929 och framåt. Maisie kommer från enkla hemförhållanden och började tidigt arbeta som piga i ett rikt hushåll. Hennes nyfikna och vetgiriga intellekt upptäcks snart av frun i huset, men istället för att bli skickad på porten, ser man till att Maisie får en utbildning och hennes mentor blir doktor Maurice Blanche. När första världskriget bryter ut, anmäler sig Maisie som frivillig akutsköterska och hamnar vid fronten i Frankrike. Efter kriget hjälper doktor Blanche henne att starta en egen affärsrörelse, som psykolog och privatdetektiv. För det är det som Maisie gör, löser gåtor, men hon gör det på ett högst personligt sätt.

Den röda tråden genom alla böckerna är vilken effekt första världskriget haft, både på samhället och på enskilda individer. Det som gör böckerna så speciella (tycker jag), är hur trogna de är tidsandan. De utspelar sig verkligen 1929 och genom författarens text får vi, 80 år senare, en chans att se hur det var. Deckargåtorna är kluriga och Maisies tillvägagångssätt är som en blandning av Sherlock Holmes och Miss Marple.

God Helg!

/Marie

Fransk uppföljning

Förra månaden skrev jag att jag skulle läsa boken Brodecks rapport av Philippe Claudell. Gjorde jag det? Ja, jag satt hela lördagen och bara läste och läste. Den var så bra. Den var så hemsk...

Direkt efter händelsen på värdshuset, vänder sig de inblandade männen till Brodeck. ’Du måste berätta’ säger de, ’Skriv en av dina rapporter’. Brodeck vill egentligen inte, men vågar inte säga nej. En främling kom till byn och sågs med misstänksamhet. Det han såg och hörde i byn, det ville inte invånarna höra talas om igen. Han måste dö. Men Brodeck skriver inte bara om detta. Han skriver också om sin levnadshistoria. En gång var han också en främling, men han var välkommen. Tills kriget kom. Hur Brodeck överlevde och vad som hände hemma i byn, det skriver Brodeck också om.

Språket är fantastiskt vackert och trots vaga, nästan drömska beskrivningar, belyser den med glasklar skärpa hur egoistiska och grymma människor kan vara. Den här boken är inte svårläst, men ändå svår att läsa. Den är utan tvekan den bästa boken jag läst i år.

/Marie

Stjärnor

Visst är det mörkt ute? Man hinner knappt se dagsljuset när dagarna är så korta. Inte förrän efter måndag vänder det. Den 21 december är det nämligen vintersolstånd, med årets kortaste dag. Efter det blir det långsamt ljusare igen.

Men en sak är faktiskt riktigt bra med alla mörka timmar, stjärnorna syns så bra! Kommer du bara bort från stadens ljus och lampor och det är molnfritt, har du ett spektakulärt skådespel på den mörka himlen. Kan du se några av stjärnbilderna? Själv måste jag erkänna att utan hjälp, hittar jaga bara Orions bälte… Men med en stjärnkarta som vägvisare öppnar sig en helt ny värld.

Vill du veta mer om stjärnbilderna, har vi på biblioteket böcker om både astronomi och mytologi. Jag har alltid tyckt om berättelserna från grekiska och romerska mytologin och det är roligt att sedan hitta dessa på stjärnhimlen. (Gissa vilken julkalender som är en av mina favoriter??) Lycka till med stjärnskådandet!

/Marie

Kom i julstämning med de bästa jullåtarna

Vi har nu en vecka och två dagar kvar till julafton och det är verkligen på tiden med lite julstämning. Vad är då bättre än ett gäng bra jullåtar på stereon? Nja, det beror kanske på - möjligen har du, som jag, redan tröttnat på de vanligaste sångerna som man oundvikligen utsätts för var man än går i dessa tider? Snäll som jag är, har jag därför satt ihop en lista med mina julfavoriter och det är nog inte riktigt dem du har hört till leda. Givetvis har jag med tidernas bästa jullåt; Fairytale of New York!

Har du Spotify? Här är låtarna i en Spotify-spellista.

Om inte, har du här hela listan med länkar till låtarna på Youtube:
Fairytale of New York - The Pouges och Kirsty McColl
A Christmas Duel - The Hives och Cyndy Lauper
Merry Christmas (I Don't Want To Fight Tonight) - Ramones

Father Christmas - The Kinks

The Jingle Bell Rock - The Fall

Christmas Card From a Hooker in Minneapolis - Tom Waits

Maybe This Christmas - Ron Sexsmith

Christmastime - Aimee Mann
I Was Born On Christmas Day - Saint Etienne

Christmas Wrapping - The Waitressess

It's Christmas! Let's Be Glad! - Sufjan Stevens

Frosty the Snowman - Fiona Apple

It Doesn't Often Snow At Christmas - Pet Shop Boys (på Spotify fanns bara en cover med West End Girls)

A Snowflake fell  (And It Felt Like A Kiss) - Glasvegas

I Don't Intend To Spend Christmas Whithout You - Margo Guryan
Another Christmas - Amanda Jenssen

O Come, O Come Emmanuel - Sufjan Stevens, alt. med Belle and Sebastian (den sistnämnda fanns inte på Spotify)

Have Yourself a Merry Little Christmas - Katie Melua

/Sara Britta

Udda läsupplevelser

Jag måste erkänna, att oftast läser jag böcker som jag är säker på att jag kommer att tycka om... Det är en författare jag läst förut och tyckt, eller den är en genre jag brukar läsa och tycka om, eller handlingen påminner om något jag läst och tyckt om förut etc. Men så ibland stöter jag på böcker som jag inte riktigt kan placera, men som gör mig nyfiken och som måste prövas. Det är inte alltid jag förstår eller vet om jag tycker om böckerna när jag har läst dem klart. Men de har definitivt väckt någonting i min hjärna, för jag kommer ihåg de här böckerna långt efter de är slutlästa!

Några sådana här böcker är Morvern Callar och Vanvettslandet av Alan Warner, Stängslet av Magnus Mills, På stranden av Nevil Shute och Ars Moriendi - konsten att dö av Pål Eggert.

Ars Moriendi handlar om Ariette som är jungfru i nunneklostret i Carminesordern. Trakten där klostret ligger, behärskas av en drake som varje år kräver ett offer i form av en jungfru. Staden och nunneklostret hela struktur är helt byggd kring detta och det är inte något man gärna ändrar på. Till klostret kommer riddaren Galois för att dräpa draken, men hittas nästa dag död. 'Guds väg', säger nunnorna...

Ariette har genom samtal med riddaren börjat undra om det verkligen är meningen att jungfruar måste offras. Hon har alltid kännt sig överlägsen de andra och nu ökar Ariettes ensamhet ytterligare. Märkligt nog tyr sig Ariette till Maria, som är allas slagpåse men som fått ny styrka efter sin vistelse i Gropen. I Gropen hamnar också Ariette och sluter ett avtal som är slutgiltigt. Allt som är kvar för Ariette är att lära sig den svåra konsten att dö.

/Marie

ps! Pål Eggert har också en egen blogg här.

Klimatmöte i Köpenhamn

Sedan i måndags och till och med 18 december pågår ju, som du säkert vet, FN:s klimatmöte i Köpenhamn, även kallat Cop 15. Det är så många som 15 000 delegater (!) från 192 länder som ska försöka komma fram hur mycket vi ska minska våra utsläpp av växthusgaser. Dessutom diskuterar de hur vi kan anpassa oss till klimatförändringens effekter och hur rikare länder kan hjälpa fattigare med finansieringen. Det tidigare avtalet - Kyotoprotokollet, från 1997 - har skrivits under av bland annat Sverige och övriga EU-länder, men inte till exempel USA. I Köpenhamn hoppas man både få fler länder att ställa sig bakom och höja målen.

FN har en egen klimatpanel - IPCC - där flera tusen forskare deltar i att sammanställa och analysera aktuell klimatforskning. Den senaste rapporten kom 2007 och pekade säkerare än tidigare ut mänskliga utsläpp som orsak till temperaturhöjningen. Till följd av förändringen kunde forskarna förutse stora konsekvenser, som torka, översvämningar och kollapsade ekosystem.

(Källa: Rosén, Hans. DN.se, Snabbguide: Därför är det klimatmöte i Köpenhamn)

Här kan du följa klimatmötets förhandlingar och analyser av dem:
cop15.dk Den officiella webbplatsen.
cop15live.com Direktsänd webb-TV.
miljoaktuellt.idg.se/2.13210 Tidningen Miljöaktuellts Cop15-portal.

Vill du lära dig mer om klimatfrågan så har vi mycket att erbjuda här på biblioteket. Jag skulle framför allt vilja tipsa om:

Christian Azar: Makten över klimatet

Claes Bernes (Naturvårdsverket): En ännu varmare värld : växthuseffekten och klimatets förändringar

Klas Eklund: Vårt klimat : ekonomi, politik, energi

Al Gore: En obekväm sanning : en global varning (film)

Mark Lynas: Oväder : nyheter från en allt varmare värld

Andreas Malm: Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent

Mikael Persson: Klimatsmart : din guide till en miljövänligare vardag






På nätet hittar du också:
www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring
www.smhi.se/klimatdata

/Sara Britta

Träna engelska samtidigt som du gör en god gärning

Det låter väl bra, eller hur? Och nu tänker jag faktiskt inte på att åka som volontär utomlands heller,  utan något som kanske är lite mer nära till hands - webbplatsen Free Rice. För varje engelsk glosa som du prickar in rätt betydelse för, skänks en slant som används till ris inom FN:s World Food Program. Visst finns det mycket annat du kan göra som säkerligen bidrar mer till en bättre värld, men varför inte?

Visste du förresten att vi har en mängd olika språkkurser på biblioteket? Ett annat smidigt sätt att lära sig språk på.

/Sara Britta

Tips från personalen

Ibland möter vi låntagare på biblioteket, som vill läsa en roman skriven av en svensk författare. Eller motsatt, en roman skriven av en utländsk författare, översatt till svenska. Oftast spelar det inte så stor roll vem författaren är och det är heller inte alltid låntagaren har med sig förslag på namn.

Då kan det kännas lite överväldigande att stå framför våra skönlitterära hyllor och se alla bokryggar (över 6500!). Visst kan man slå i katalogen, men det kan bli en hel del spring mellan katalogdatorn och hyllorna. Finns det då inget enklare sätt? Jo, det finns ett knep!

På alla bokryggar står författare, titel och signum (avdelningen boken står på). Signum står längst ner och det är här du ska titta. Hc betyder att boken är skriven på svenska, Hce att boken är översatt till svenska. Då blir det genast mycket enklare att navigera bland alla bokryggar och förhoppningsvis hitta en bok som du vill läsa.

/Marie

Minotaur

För ett par veckor sedan presenterade jag och fyra kollegor barn- och ungdomsböcker för lärare. Då visade jag bland annat upp böcker från bokförlaget Argasso och sa att ’Allt från Argasso är bra! När jag får frågor i disken rekommenderar jag oftast inte bara en titel, utan hela deras utgivning’. Samma linje gäller för bokförlaget Minotaur. De ger endast ut deckarböcker och i år firar de 10 års jubileum.

Om jag inte riktigt vet vad jag ska läsa, brukar jag gå till deckarrummet och titta efter Minotaurs logga. Oavsett vem man väljer, är det bra!

Hittills har de givit ut 24 olika författare och alla är (utan undantag tror jag) från Storbritannien. Förutom spännande deckarhistorier, får man som läsare också bra miljöbeskrivningar. Stephen Booths böcker till exempel, som jag gärna läser, utspelar sig i Peak District, Storbritanniens äldsta nationalpark. Andra författare Minotaur ger ut är Reginald Hill, Frances Fyfield, Rennie Airth och Denise Mina.

/Marie

Gräv där du står

Sveriges historia kan de flesta av oss något så när. Man vet att Gustav Vasa levde innan Gustav III, Karl XII dog i Norge och att Gunnar Sträng aldrig var statsminister. Men, hur mycket kan du om din egen historia? Vet du vad mormors alla syskon heter? Var föddes pappas äldsta syssling? Vad arbetade farfars farbror som? Eller bara en sådan enkel sak som, vet du var ditt efternamn kommer ifrån?

De senaste åren har det blivit allt populärare att söka sina rötter, att släktforska. Det har märkts också i medierna och SVT sänder just nu säsong två av serien Vem tror du att du är? . (På nätet kan du också kika på den brittiska förlagan Who do you think you are?) Det är ett fascinerande detektivarbete att nysta upp den egna släktens historia. Kanske hittar du släktingar du aldrig vetat om? Eller kanske du hittar glömda hemligheter?

På biblioteket finns det litteratur om hur du startar, tips på hur du tyder gamla protokoll och mycket mer. Här finns också ett släktforskningsrum, med en del äldre material om närområdet, läsapparater för microkort och datorer med databasen Genline. På internet finns också andra sidor för stöd, hjälp, tips och idéer, t.ex. nättidningen Rötter och riksarkivet Svar. I Katrineholm har vi också en väldigt aktiv och kunnig Släktforskarförening. Kontakta gärna dem!

/Marie

Sara Paretsky

Under biblioteksutbildningen hade vi en kurs, där vi skulle läsa olika litterära genrer och sedan diskutera dessa. Min grupp läste biografier och reseskildringar. En av de andra grupperna läste deckare och när de sedan redovisade, pratade en av dem om en författare jag aldrig hade hört talas om förut, Sara Paretsky. Det var inga nådiga ord min kurskamrat hade att säga, men jag blev nyfiken. Jag har alltid läst mycket deckare och tänkte att ’så dålig kunde det väl ändå inte vara?’. Så nästa gång jag stod på biblioteket lånade jag en Paretsky bok för att testa. Det har jag aldrig ångrat!

Paretskys Vic Warshawski romaner utspelar sig i Chicago. Man får uppleva staden kanske inte från sin bästa sida, men spännande är det! I helgen läste jag den senaste romanen, Hardball.

I Hardball har Vic motvilligt åtagit sig uppdraget att leta efter Lamont Gadsden. Gadsden har varit försvunnen i mer än 40 år och spåret (om det någon gång funnits ett sådant), är iskallt. Vic följer upp de få ledtrådar hon har, men tycker inte själv att det leder någonstans. Samtidigt dyker hennes unga kusin Petra upp i stan och blir trots sin bubblande energi och personlighet, en god vän. När Petra försvinner efter ett inbrott, Vics privatdetektivarbete skulden av Petras föräldrar. Men det enda av sina fall som Vic har pratat med Petra om, är Gadsdens försvinnande. Hur kan ett så gammalt fall som hon inte kommit någonstans med, vara orsaken till Petras försvinnande? Vic inser att någon är beredd att göra vad som helst, för att få ha hemligheterna från det förflutna ifred.

Låna och prova en Paretskybok du också!


/Marie

Ät efter säsong

Nuförtiden importerar vi grönsaker och frukt från i stort sett hela världen. Således kan vi äta nästan vad som helst, året runt. Att de långväga transporterna har sitt pris, inte minst för klimatet, vet väl de flesta av oss innerst inne, men vanans makt är stor. Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att låta årstiderna styra menyn och därmed kunna köpa närproducerade grönsaker. Ett extra plus är att det ger anledning att testa nya, spännande grönsaker och recept.

Säsongskalendrar som visar vilka grönsaker och frukter som är aktuella kan du hitta lite varstans, bland annat i Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson, Citybondens handbok av Henruk Francke och Kalf-Hansens ekologiska kök av Runde Kalf-Hansen. Den sistnämnda är dessutom en inspirerande receptsamling med tips på vad du kan laga av ingredienserna varje månad. På nätet hittar du en säsongsguide på webbplatsen Äkta vara, som drivs av några privatpersoner som intresserar sig för mat utan tillsatser. Här hittar du även Mats-Eric Nilssons blogg om "äkta mat".

Låt dig inte nedslås av att utbudet ser litet ut så här på vintern. En upptäcksfärd bland läckerheter som svartrot (bilden), palsternacka och jordärtskocka kan defintivt göra november mindre grå och trist.

Sitter du inne med några bra vinterrecept? Dela gärna med dig i kommentarerna!

/Sara Britta

Augustvinnare

Nomineringarna till Augustpriset presenterades i Oktober och i måndags var det dags för prisutdelning.

Pris för Årets svenska fackbok gick till Att överleva dagen, av Brutus Östling och Susanne Åkesson.
Nomineringstexten var:
Häpnadsväckande fågelfotografier av världsklass ledsagas följsamt av en kunnig, berättande text. Fjädrar, näbbar, vingar, ben och framför allt ögon träder oförtäckt fram och tjusar läsaren. En praktbok med högt mervärde.

Pris för Årets Svenska skönlitterära bok gick till De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg.
Nomineringstexten var:
Med denna kollektivroman tar sig Steve Sem-Sandberg an ett särskilt kapitel i det andra världskrigets annaler: det judiska ghettot i den polska staden Łódź väster om Warszawa, dess tillkomst, organisation och hjärtslitande villkor under nazistiskt överinseende. Det är en historia som berättas sedan alla tårar torkat, återgiven i en närmast torr och osentimental stil, en balansgång mellan fakta och fiktion som med utgångspunkt i (den autentiska) Ghettokrönikan 1941-44 tecknar en serie individuella öden med stark integritet, också när de sviktar eller sviker.

Pris för Årets svenska barn- och ungdomsbok gick till Skriv om och om igen av Ylva Karlsson, Katarina Kuick, Sara Lundberg och Lilian Bäckman.
Nomineringstexten var:
Äntligen! En faktabok som på allvar utmanar, inspirerar och ger hopp till alla som vill läsa och skriva. Författarna ger professionella verktyg och användbar kunskap som förmedlar oerhörd lust att själv skapa. En formfulländad källa till kreativitet.

Vill du läsa mer om vinnarna, kan du göra det i bland annat DN och Sydssvenskan. Självklart kan också låna böckerna hos oss på biblioteket, men du får kanske vara beredd att stå i kö. Dom är populära just nu!

/Marie

Last night of the Proms

Något jag försöker att komma ihåg att hålla utkik efter i TV-tablån varje höst, är SVTs program från Last night of the proms. I år missade jag programmet när det sändes och insåg inte förrän idag, att sista reprisen är på lördag. Vilken tur jag hade!

Last night of the proms, är den sista konserten i en serie klassiska konserter som hålls varje år under juli till september i London (mestadels i Royal Albert Hall). Traditionen startade 1895 av Robert Newman. Newmans idé var att attrahera den del av allmänheten som vanlightvis inte lyssnade på klassisk musik eller gick på konserter. Detta skulle göras genom att hålla konserter i en informell miljö (mat, dryck, rökning och promenering under konserten var tillåtet), med billiga biljettpriser och lättlyssnad musik. Prom är helt enkelt kort för promenade concert, dvs promenad konsert.

Det mest kända namnet förknippat med promenadkonserterna är kanske Henry Joseph Wood. Han var den förste dirigenten och kom att arbeta med projektet fram till sin död 1944.

Det allra mest kända fenomnet idag, är nog den allra sista konserten för säsongen, The last night of the Proms. Den direktsänds i brittisk TV och sänds sedan också i flera andra länder (t.ex. Sverige). Den här sista konserten är delad i två delar. I första hälften spelas olika klassiska stycken varje år och en gästartist deltar. Men det är den andra hälften av programmet som gör detta till en väldigt speciell upplevelse! Då står samma stycken på programmet år efter år, patriotiskt Brittiska stycken som Rule Brittania och nationalsången. Publiken deltar i programmet och dirigenten och orkestern är riktigt lekfulla. Bara genom TV-rutan är det en mäktig upplevelse och en dag skulle jag vilka delta på plats...

Glöm inte, lördag 28/11 kl 15.40 i SVT2!

/Marie

Något för Scully? Uppslagsverk för skeptiker

Tvivlare eller troende, det spelar egentligen ingen roll - ett besök på The Sceptic's Dictionary är både fascinerande och lärorikt i båda fallen. Där kan du slå upp ord som "exorcism", "aura" eller "crop circles" (texterna är på engelska) och få en kärnfull beskrivning, historik och diskussion av fenomenet. Varje uppslagsord kompletteras med länkar och hänvisningar till andra texter där du kan läsa mer. Bakom uppslagsverket, som från början publicerades som en tryckt bok, står  Robert T. Carroll, doktor i filosofi. Förutom att artiklarna är spännande läsning i sig, uppmuntrar de till att använda det egna kritiska tänkandet. Vi bibliotekarier kan inte få nog av att poängtera vikten av det här med källkritik, därför ger det förstås ett stort plus i min bok.

/Sara Britta

BKO

”Söndag i sängen”, ”Vi kommer aldrig att dö”, ”Semester”, ”Långsamt”, ”I samma bil” och ”Innan allt försvinner”. Känns titlarna igen? De är framgångsrika melodier från det svenska bandet Bo Kaspers Orkester. BKO har funnits sedan 1991 och den i den nuvarande banduppsättningen sedan 1996. De slog igenom med albumet ”Söndag i sängen” (1993) och har givit ut åtta studioalbum och två samlingsskivor, den senaste i oktober i år. Bandet spelar en skön blandning av jazz, pop, rock och latinamerikansk musik. Deras texter skildrar oftast vardagen och relationer. På biblioteket kan du låna flera av bandets skivor och på deras hemsida finns bland annat videoinspelningar att titta på.

/Marie

Tänd ett ljus

Så här i november mörkret kan det behövas lite ljus. Varför inte göra dina egna ljus? På biblioteket finns det olika böcker om hur man gör ljus med gelé, sand, bivax eller stöper egna av stearin.

Sen kan de dekoreras på olika sätt och är redo att användas. I det egna hemmet eller för att ges bort i present.

/Marie

Fransk ljusglimt

För ett par år sedan rekommenderade en kollega boken Grå själar av Philippe Claudel till mig. Jag var lite tveksam först, franska författare är som en okänd värld för mig. Men, jag läste boken och älskade den! En fascinerande men ack så sorglig historia, berättad med ett otroligt vackert språk.

Berättarjaget har efter många år lyckats få tag i alla pusselbitar, till en historia som utspelade sig under andra världskriget. Nu när alla inblandade är döda, känner han att han kan berätta vad som hände. En tioårig flicka mördas i en liten by, men händelsen hamnar i skymundan av krigsfronten som är bara några mil bort. I korta glimtar berättas om människorna i byn, de inblandade i mordet och den händelse det leder till. I slutet undrar både berättarjaget och läsaren, om man verkligen har fått reda på vad som egentligen hände?

Varför kom jag då att tänka på den här boken? Jo, nu ges en andra bok ut på svenska, Brodecks rapport. Den handlar om Brodeck som får uppgiften att skriva en rapport om vad som hände på Schloss värdshus. Men Brodecks frågor och det som framkommer om byn och människorna där, försätter hans liv i fara. På en webbsida kan man läsa om boken, att det är en …”en suggestiv och poetisk berättelse om krigets fasor, människans ondska och litteraturens betydelse”… Det låter så bra! Jag har lånat boken. Jag ska läsa den i helgen och njuta.

/Marie

Jessica Kolterjahn - Nattfjäril och Ut ur skuggan

I går kväll läste jag ut Nattfjäril, en till formatet ganska liten bok, skriven av Jessica Kolterjahn. Liten, skriver jag, för att det inte hör till vanligheterna. Det känns snarare, som att fler och fler romaner blir mer och mer omfångsrika, och det tycker jag är lite tråkigt, eftersom en kortare roman kan vara väl så innehållsrik; i koncentrat snarare än en utspädd ordström.

Jag tyckte om Nattfjäril, men kanske inte riktigt lika mycket som jag hade hoppats - förmodligen för att jag hade så höga förväntningar. I stället skulle jag framför allt vilja rekommendera Kolterjahns debut Ut ur skuggan. Miljön är Stockholm under 20-30-talen. Där växer Agnes upp, i en kall och kärlekslös borgerlig familj. På många sätt tycks hon leva i fel tid och sammanhang, och hon känner sig heller aldrig riktigt hemma. En kamera - en Leica - som hon får till skänks av sin morfar, skapar dock ett verktyg för att ta sig genom isen. I fotograferandet finner hon trots allt en roll som känns bekväm. En del av utanförskapet har sin grund i Agnes homosexualitet, något som då var långt ifrån accepterat. En enda, himlastormande förälskelse följer henne genom livet, men det är en kärlek som hon aldrig kan få.

Även denna roman är kort och koncis, ändå rymmer den en väl utmejslad personbeskrivning och stark känsla för tiden och miljön. Jag tycker dessutom väldigt mycket om titeln; ett "ut ur garderoben" sett med fotografögon.

Nu har vi faktiskt inte någon av dessa romaner på biblioteket. Tycker du att vi ska ha det är du välkommen att lämna ett inköpsförslag.

Jessica Kolterjahn har en webbplats, med bland annat en blogg (som fint nog heter Ett eget rum).

Låter Jessica Kolterjahn intressant, kanske du också tycker om Agnes von Krusenstjernas romaner.

/Sara Britta

Namnforskning

Hylla Fc.03, det låter inte så spännande, eller hur? Men här finns alla böcker om namn samlade, både personnamn och ortsnamn Varför man heter vad man heter, det får man nog fråga sina föräldrar om. Men vad ens namn betyder, det kan man slå upp i olika böcker. Hör ditt namn till exempel ihop med andra namn? Har det någon särskild betydelse? Kanske vill man ha förslag och idéer till sina barn. På den här hyllan i biblioteket, finns flera titlar att titta i.

En annan intressant aspekt på det här med namn, är om det man heter påverkar den man är. Har du funderat på det? Det kan du läsa om i boken Man är vad man heter - av Charlotte Hagström.

På nätet finns många namnsidor, till exempel Svenska Namn där du kan söka efter betydelser men också se vad som är trendigt inom namn just nu. På Statistiska Centralbyråns webbplats kan du lätt ta reda på hur många personer i Sverige som använder ett namn.

Men namn är som sagt inte bara namn på personer, det är också namn på orter. Det finns en hel del böcker om ortsnamn i olika delar av Sverige. De olika ändelserna som är vanliga på mindre platsers namn, vad betyder de egentligen? En orts namn, har det någon koppling till något geografiskt fenomen?

Det här med namn, visst är det fascinerande?

/Marie

Te

Min mormor drack alltid te, men jag förstod aldrig tjusningen. Tills jag flyttade hemifrån. På egna ben för första gången, mindes jag hur mycket mormor gillat te och bestämde mig för att ge det en chans. Resten är historia, som man brukar säga.

Vad är då te? Te är blad från ett träd/en buske och odlas i Asien, Afrika och Sydamerika. Beroende på land och region, finns det olika kvalitéer i egna benämningar i handeln. Storlek på bladen skapar också olika benämningar. Du har säkert hört att det finns svart te och grönt te. Svart te får man genom att bladen jäser när de torkas. Grönt te är teblad som inte har jäst. Kanske har du också sett vitt och rött te i affären? Vitt te är unga blad och knoppar som torkas direkt, utan ytterligare behandling. Rött te däremot kommer inte alls från tebusken. Det är istället blad från Rooibosbusken, som växer i Sydafrika.

De senaste åren har det kommit en hel del litteratur om te. Där kan man läsa om de olika teregionerna och de olika kategorier av te som finns. Den engleska företeelsen med 'afternoon tea' har också fått ett uppsving och i bland annat Stockholm, finns det flera ställen som erbjuder gott tea med scones och snittar - afternoon tea.


Jag började lite försiktigt, med ett enkelt svart baste. Sen upptäckte jag alla de smaksatta varianterna och håller fortfarande på att pröva mig igenom de olika sorterna jag träffar på. För det mesta håller jag mig till svart te, men emellanåt är det gott att byta av med ett grönt. Gärna med jasminesmak! Mitt tedrickande har dock haft en bieffekt; tekannor. Jag skulle inte vilja påstå att jag samlar på dem, men med jämna mellanrum dyker det upp en ny i mitt kök…

/Marie