Ibland när jag har läst klart en bok, lämnar jag den med ett leende på läpparna och känsla av upprymdhet. Innehållet i boken behöver inte ha varit av det komiska slaget för att framkalla detta, utan det hänger mer på hur berättelsen framställts av författaren. Precis så var det när jag läste boken Mrs Angels tårtbageri, av Gaile Parkin.
Ramberättelsen i den här boken är fru Angel från Tanzania som med sin man Pius och fem barnbarn, för tillfället bor i Kigali Rwanda. Året är 2001 och landet är i full färd med att återhämta sig efter inbördeskriget. Pius är gästingenjör vid det tekniska universitetet och familjen bor i ett hyreshus där gästarbetare från flera olika länder bor.
I bokens 14 kapitel får vi möta flera av de som bor i och runt huset och höra deras historier. Angels egen stora sorg är att hennes två barn har dött. Själv bakar hon tårtor, fantastiskt färggranna skapelser och hennes talanger är mycket efterfrågade.
Angel är en handfast kvinna med mycket bestämda åsikter och det är inte alltid hon håller med sina kunder. Det är ju så att människor inte alltid vet sitt eget bästa, men som tur är vet Angel vad detta bästa är!
/Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar