Gräv där du står

Sveriges historia kan de flesta av oss något så när. Man vet att Gustav Vasa levde innan Gustav III, Karl XII dog i Norge och att Gunnar Sträng aldrig var statsminister. Men, hur mycket kan du om din egen historia? Vet du vad mormors alla syskon heter? Var föddes pappas äldsta syssling? Vad arbetade farfars farbror som? Eller bara en sådan enkel sak som, vet du var ditt efternamn kommer ifrån?

De senaste åren har det blivit allt populärare att söka sina rötter, att släktforska. Det har märkts också i medierna och SVT sänder just nu säsong två av serien Vem tror du att du är? . (På nätet kan du också kika på den brittiska förlagan Who do you think you are?) Det är ett fascinerande detektivarbete att nysta upp den egna släktens historia. Kanske hittar du släktingar du aldrig vetat om? Eller kanske du hittar glömda hemligheter?

På biblioteket finns det litteratur om hur du startar, tips på hur du tyder gamla protokoll och mycket mer. Här finns också ett släktforskningsrum, med en del äldre material om närområdet, läsapparater för microkort och datorer med databasen Genline. På internet finns också andra sidor för stöd, hjälp, tips och idéer, t.ex. nättidningen Rötter och riksarkivet Svar. I Katrineholm har vi också en väldigt aktiv och kunnig Släktforskarförening. Kontakta gärna dem!

/Marie

Sara Paretsky

Under biblioteksutbildningen hade vi en kurs, där vi skulle läsa olika litterära genrer och sedan diskutera dessa. Min grupp läste biografier och reseskildringar. En av de andra grupperna läste deckare och när de sedan redovisade, pratade en av dem om en författare jag aldrig hade hört talas om förut, Sara Paretsky. Det var inga nådiga ord min kurskamrat hade att säga, men jag blev nyfiken. Jag har alltid läst mycket deckare och tänkte att ’så dålig kunde det väl ändå inte vara?’. Så nästa gång jag stod på biblioteket lånade jag en Paretsky bok för att testa. Det har jag aldrig ångrat!

Paretskys Vic Warshawski romaner utspelar sig i Chicago. Man får uppleva staden kanske inte från sin bästa sida, men spännande är det! I helgen läste jag den senaste romanen, Hardball.

I Hardball har Vic motvilligt åtagit sig uppdraget att leta efter Lamont Gadsden. Gadsden har varit försvunnen i mer än 40 år och spåret (om det någon gång funnits ett sådant), är iskallt. Vic följer upp de få ledtrådar hon har, men tycker inte själv att det leder någonstans. Samtidigt dyker hennes unga kusin Petra upp i stan och blir trots sin bubblande energi och personlighet, en god vän. När Petra försvinner efter ett inbrott, Vics privatdetektivarbete skulden av Petras föräldrar. Men det enda av sina fall som Vic har pratat med Petra om, är Gadsdens försvinnande. Hur kan ett så gammalt fall som hon inte kommit någonstans med, vara orsaken till Petras försvinnande? Vic inser att någon är beredd att göra vad som helst, för att få ha hemligheterna från det förflutna ifred.

Låna och prova en Paretskybok du också!


/Marie

Ät efter säsong

Nuförtiden importerar vi grönsaker och frukt från i stort sett hela världen. Således kan vi äta nästan vad som helst, året runt. Att de långväga transporterna har sitt pris, inte minst för klimatet, vet väl de flesta av oss innerst inne, men vanans makt är stor. Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att låta årstiderna styra menyn och därmed kunna köpa närproducerade grönsaker. Ett extra plus är att det ger anledning att testa nya, spännande grönsaker och recept.

Säsongskalendrar som visar vilka grönsaker och frukter som är aktuella kan du hitta lite varstans, bland annat i Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson, Citybondens handbok av Henruk Francke och Kalf-Hansens ekologiska kök av Runde Kalf-Hansen. Den sistnämnda är dessutom en inspirerande receptsamling med tips på vad du kan laga av ingredienserna varje månad. På nätet hittar du en säsongsguide på webbplatsen Äkta vara, som drivs av några privatpersoner som intresserar sig för mat utan tillsatser. Här hittar du även Mats-Eric Nilssons blogg om "äkta mat".

Låt dig inte nedslås av att utbudet ser litet ut så här på vintern. En upptäcksfärd bland läckerheter som svartrot (bilden), palsternacka och jordärtskocka kan defintivt göra november mindre grå och trist.

Sitter du inne med några bra vinterrecept? Dela gärna med dig i kommentarerna!

/Sara Britta

Augustvinnare

Nomineringarna till Augustpriset presenterades i Oktober och i måndags var det dags för prisutdelning.

Pris för Årets svenska fackbok gick till Att överleva dagen, av Brutus Östling och Susanne Åkesson.
Nomineringstexten var:
Häpnadsväckande fågelfotografier av världsklass ledsagas följsamt av en kunnig, berättande text. Fjädrar, näbbar, vingar, ben och framför allt ögon träder oförtäckt fram och tjusar läsaren. En praktbok med högt mervärde.

Pris för Årets Svenska skönlitterära bok gick till De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg.
Nomineringstexten var:
Med denna kollektivroman tar sig Steve Sem-Sandberg an ett särskilt kapitel i det andra världskrigets annaler: det judiska ghettot i den polska staden Łódź väster om Warszawa, dess tillkomst, organisation och hjärtslitande villkor under nazistiskt överinseende. Det är en historia som berättas sedan alla tårar torkat, återgiven i en närmast torr och osentimental stil, en balansgång mellan fakta och fiktion som med utgångspunkt i (den autentiska) Ghettokrönikan 1941-44 tecknar en serie individuella öden med stark integritet, också när de sviktar eller sviker.

Pris för Årets svenska barn- och ungdomsbok gick till Skriv om och om igen av Ylva Karlsson, Katarina Kuick, Sara Lundberg och Lilian Bäckman.
Nomineringstexten var:
Äntligen! En faktabok som på allvar utmanar, inspirerar och ger hopp till alla som vill läsa och skriva. Författarna ger professionella verktyg och användbar kunskap som förmedlar oerhörd lust att själv skapa. En formfulländad källa till kreativitet.

Vill du läsa mer om vinnarna, kan du göra det i bland annat DN och Sydssvenskan. Självklart kan också låna böckerna hos oss på biblioteket, men du får kanske vara beredd att stå i kö. Dom är populära just nu!

/Marie

Last night of the Proms

Något jag försöker att komma ihåg att hålla utkik efter i TV-tablån varje höst, är SVTs program från Last night of the proms. I år missade jag programmet när det sändes och insåg inte förrän idag, att sista reprisen är på lördag. Vilken tur jag hade!

Last night of the proms, är den sista konserten i en serie klassiska konserter som hålls varje år under juli till september i London (mestadels i Royal Albert Hall). Traditionen startade 1895 av Robert Newman. Newmans idé var att attrahera den del av allmänheten som vanlightvis inte lyssnade på klassisk musik eller gick på konserter. Detta skulle göras genom att hålla konserter i en informell miljö (mat, dryck, rökning och promenering under konserten var tillåtet), med billiga biljettpriser och lättlyssnad musik. Prom är helt enkelt kort för promenade concert, dvs promenad konsert.

Det mest kända namnet förknippat med promenadkonserterna är kanske Henry Joseph Wood. Han var den förste dirigenten och kom att arbeta med projektet fram till sin död 1944.

Det allra mest kända fenomnet idag, är nog den allra sista konserten för säsongen, The last night of the Proms. Den direktsänds i brittisk TV och sänds sedan också i flera andra länder (t.ex. Sverige). Den här sista konserten är delad i två delar. I första hälften spelas olika klassiska stycken varje år och en gästartist deltar. Men det är den andra hälften av programmet som gör detta till en väldigt speciell upplevelse! Då står samma stycken på programmet år efter år, patriotiskt Brittiska stycken som Rule Brittania och nationalsången. Publiken deltar i programmet och dirigenten och orkestern är riktigt lekfulla. Bara genom TV-rutan är det en mäktig upplevelse och en dag skulle jag vilka delta på plats...

Glöm inte, lördag 28/11 kl 15.40 i SVT2!

/Marie

Något för Scully? Uppslagsverk för skeptiker

Tvivlare eller troende, det spelar egentligen ingen roll - ett besök på The Sceptic's Dictionary är både fascinerande och lärorikt i båda fallen. Där kan du slå upp ord som "exorcism", "aura" eller "crop circles" (texterna är på engelska) och få en kärnfull beskrivning, historik och diskussion av fenomenet. Varje uppslagsord kompletteras med länkar och hänvisningar till andra texter där du kan läsa mer. Bakom uppslagsverket, som från början publicerades som en tryckt bok, står  Robert T. Carroll, doktor i filosofi. Förutom att artiklarna är spännande läsning i sig, uppmuntrar de till att använda det egna kritiska tänkandet. Vi bibliotekarier kan inte få nog av att poängtera vikten av det här med källkritik, därför ger det förstås ett stort plus i min bok.

/Sara Britta

BKO

”Söndag i sängen”, ”Vi kommer aldrig att dö”, ”Semester”, ”Långsamt”, ”I samma bil” och ”Innan allt försvinner”. Känns titlarna igen? De är framgångsrika melodier från det svenska bandet Bo Kaspers Orkester. BKO har funnits sedan 1991 och den i den nuvarande banduppsättningen sedan 1996. De slog igenom med albumet ”Söndag i sängen” (1993) och har givit ut åtta studioalbum och två samlingsskivor, den senaste i oktober i år. Bandet spelar en skön blandning av jazz, pop, rock och latinamerikansk musik. Deras texter skildrar oftast vardagen och relationer. På biblioteket kan du låna flera av bandets skivor och på deras hemsida finns bland annat videoinspelningar att titta på.

/Marie

Tänd ett ljus

Så här i november mörkret kan det behövas lite ljus. Varför inte göra dina egna ljus? På biblioteket finns det olika böcker om hur man gör ljus med gelé, sand, bivax eller stöper egna av stearin.

Sen kan de dekoreras på olika sätt och är redo att användas. I det egna hemmet eller för att ges bort i present.

/Marie

Fransk ljusglimt

För ett par år sedan rekommenderade en kollega boken Grå själar av Philippe Claudel till mig. Jag var lite tveksam först, franska författare är som en okänd värld för mig. Men, jag läste boken och älskade den! En fascinerande men ack så sorglig historia, berättad med ett otroligt vackert språk.

Berättarjaget har efter många år lyckats få tag i alla pusselbitar, till en historia som utspelade sig under andra världskriget. Nu när alla inblandade är döda, känner han att han kan berätta vad som hände. En tioårig flicka mördas i en liten by, men händelsen hamnar i skymundan av krigsfronten som är bara några mil bort. I korta glimtar berättas om människorna i byn, de inblandade i mordet och den händelse det leder till. I slutet undrar både berättarjaget och läsaren, om man verkligen har fått reda på vad som egentligen hände?

Varför kom jag då att tänka på den här boken? Jo, nu ges en andra bok ut på svenska, Brodecks rapport. Den handlar om Brodeck som får uppgiften att skriva en rapport om vad som hände på Schloss värdshus. Men Brodecks frågor och det som framkommer om byn och människorna där, försätter hans liv i fara. På en webbsida kan man läsa om boken, att det är en …”en suggestiv och poetisk berättelse om krigets fasor, människans ondska och litteraturens betydelse”… Det låter så bra! Jag har lånat boken. Jag ska läsa den i helgen och njuta.

/Marie

Jessica Kolterjahn - Nattfjäril och Ut ur skuggan

I går kväll läste jag ut Nattfjäril, en till formatet ganska liten bok, skriven av Jessica Kolterjahn. Liten, skriver jag, för att det inte hör till vanligheterna. Det känns snarare, som att fler och fler romaner blir mer och mer omfångsrika, och det tycker jag är lite tråkigt, eftersom en kortare roman kan vara väl så innehållsrik; i koncentrat snarare än en utspädd ordström.

Jag tyckte om Nattfjäril, men kanske inte riktigt lika mycket som jag hade hoppats - förmodligen för att jag hade så höga förväntningar. I stället skulle jag framför allt vilja rekommendera Kolterjahns debut Ut ur skuggan. Miljön är Stockholm under 20-30-talen. Där växer Agnes upp, i en kall och kärlekslös borgerlig familj. På många sätt tycks hon leva i fel tid och sammanhang, och hon känner sig heller aldrig riktigt hemma. En kamera - en Leica - som hon får till skänks av sin morfar, skapar dock ett verktyg för att ta sig genom isen. I fotograferandet finner hon trots allt en roll som känns bekväm. En del av utanförskapet har sin grund i Agnes homosexualitet, något som då var långt ifrån accepterat. En enda, himlastormande förälskelse följer henne genom livet, men det är en kärlek som hon aldrig kan få.

Även denna roman är kort och koncis, ändå rymmer den en väl utmejslad personbeskrivning och stark känsla för tiden och miljön. Jag tycker dessutom väldigt mycket om titeln; ett "ut ur garderoben" sett med fotografögon.

Nu har vi faktiskt inte någon av dessa romaner på biblioteket. Tycker du att vi ska ha det är du välkommen att lämna ett inköpsförslag.

Jessica Kolterjahn har en webbplats, med bland annat en blogg (som fint nog heter Ett eget rum).

Låter Jessica Kolterjahn intressant, kanske du också tycker om Agnes von Krusenstjernas romaner.

/Sara Britta

Namnforskning

Hylla Fc.03, det låter inte så spännande, eller hur? Men här finns alla böcker om namn samlade, både personnamn och ortsnamn Varför man heter vad man heter, det får man nog fråga sina föräldrar om. Men vad ens namn betyder, det kan man slå upp i olika böcker. Hör ditt namn till exempel ihop med andra namn? Har det någon särskild betydelse? Kanske vill man ha förslag och idéer till sina barn. På den här hyllan i biblioteket, finns flera titlar att titta i.

En annan intressant aspekt på det här med namn, är om det man heter påverkar den man är. Har du funderat på det? Det kan du läsa om i boken Man är vad man heter - av Charlotte Hagström.

På nätet finns många namnsidor, till exempel Svenska Namn där du kan söka efter betydelser men också se vad som är trendigt inom namn just nu. På Statistiska Centralbyråns webbplats kan du lätt ta reda på hur många personer i Sverige som använder ett namn.

Men namn är som sagt inte bara namn på personer, det är också namn på orter. Det finns en hel del böcker om ortsnamn i olika delar av Sverige. De olika ändelserna som är vanliga på mindre platsers namn, vad betyder de egentligen? En orts namn, har det någon koppling till något geografiskt fenomen?

Det här med namn, visst är det fascinerande?

/Marie

Te

Min mormor drack alltid te, men jag förstod aldrig tjusningen. Tills jag flyttade hemifrån. På egna ben för första gången, mindes jag hur mycket mormor gillat te och bestämde mig för att ge det en chans. Resten är historia, som man brukar säga.

Vad är då te? Te är blad från ett träd/en buske och odlas i Asien, Afrika och Sydamerika. Beroende på land och region, finns det olika kvalitéer i egna benämningar i handeln. Storlek på bladen skapar också olika benämningar. Du har säkert hört att det finns svart te och grönt te. Svart te får man genom att bladen jäser när de torkas. Grönt te är teblad som inte har jäst. Kanske har du också sett vitt och rött te i affären? Vitt te är unga blad och knoppar som torkas direkt, utan ytterligare behandling. Rött te däremot kommer inte alls från tebusken. Det är istället blad från Rooibosbusken, som växer i Sydafrika.

De senaste åren har det kommit en hel del litteratur om te. Där kan man läsa om de olika teregionerna och de olika kategorier av te som finns. Den engleska företeelsen med 'afternoon tea' har också fått ett uppsving och i bland annat Stockholm, finns det flera ställen som erbjuder gott tea med scones och snittar - afternoon tea.


Jag började lite försiktigt, med ett enkelt svart baste. Sen upptäckte jag alla de smaksatta varianterna och håller fortfarande på att pröva mig igenom de olika sorterna jag träffar på. För det mesta håller jag mig till svart te, men emellanåt är det gott att byta av med ett grönt. Gärna med jasminesmak! Mitt tedrickande har dock haft en bieffekt; tekannor. Jag skulle inte vilja påstå att jag samlar på dem, men med jämna mellanrum dyker det upp en ny i mitt kök…

/Marie

Lektion två i bibliotekskatalogens hemligheter

I mitt första inlägg om vår katalog berättade jag om indexsökning, kombinerad sökning och trunkering. Nu tänkte jag gå igenom resterande möjligheter inom utökad sökning. Först en liten repetition - utökad sökning hittar du här:

Ibland kanske du bara vill se vad som finns på det bibliotek som du befinner dig på. Det väljer du då enkelt under rubriken Biblioteksenhet.

Nästa valmöjlighet är medietyp. Det kan betyda böcker, eller ljudböcker, eller CD-skivor, eller videofilmer, eller talböcker och så vidare.

Språk betyder förstås att du kan välja på vilket språk du vill läsa. Du kan vidare välja att bara se träffar för vuxna eller barn. Vill du enbart hitta facklitteratur om exempelvis rosor och inte dikter om rosor, kan du välja alternativet facklitteratur och tvärtom.

Under rubriken Publikationstyp döljer sig möjligheten att bara söka bland tidskrifter och tidningar.

Slutligen kan du välja utgivningsår. Kanske vill du bara hitta böcker som är utgivna under de senaste åren - till exempel sedan 2005 som i exemplet nedan. Eller så söker du kanske en bok som du vet gavs ut under 80-talet. Då skriver du i stället 1980-1989.

Tänk på att du, utöver inställningarna, alltid måste skriva ett eller flera ord i sökfältet. Vill du få fram samtliga träffar inom en kategori - till exempel ljudböcker - skriver du dit en * (trunkeringstecknet som du kanske kommer ihåg sedan tidigare).

Tycker du att det här verkar vara mycket att komma ihåg och krångligt att använda? Det är det egentligen inte. Allra bäst är att pröva sig fram; hittar du inte det du söker på ett sätt, kanske ett annat fungerar bättre! Undrar du över något så be gärna om en visning nästa gång du är på biblioteket.

/Sara Britta

Cheesecake

Just nu har jag boken Cheesecakes av Cheryl Lindblad hemma. Jag har längtansfullt studerat alla recept och suktat över bilderna. För finns det en dessert som jag aldrig tröttnar på, så är det cheesecakes.

Cheesecake är engelska och direkt översatt skulle det bli ’ostkaka’, men den ska inte förväxlas med vår svenska ostkaka. Cheesecake görs oftast på någon form av färskost, istället för mjölk som ystas med ostlöpe, som vår svenska ostkaka. Ursprungligen kom nog cheesecake från Europa (man har hittat recept från anitkens Grekland), men idag är det nog mest känt som en amerikansk dessert.

Denna underbara kaka går att variera i det oändliga, med olika kakbottnar, smaksättningar, lager, tillbehör, fryst, ugnsbakad eller gelatinstelnad. Vad sägs om en syrlig limevariant? Eller en marmorerad vit- och mörkchoklad sort? Eller varför inte en ganska neutral med vaniljsmak och färska favoritbär ovanpå? En vanlig botten är smulade digestivekex, men varför inte byta ut dem mot pepparkakor när vi närmar oss Lucia?

Alla som har läst Liftarens guide till galaxen (som jag skrev om här), vet att svaret på frågan ”Vad är meningen med livet?”, är 42. Men jag skulle nog vilja hävda att svaret också skulle kunna vara cheesecake!

/Marie