Det här med att läsa Harry Potter...

På Kulturhuset Ängeln hänger nu kvastar i taket. Och jag låter mig svepas med i den pågående Harry Potterfestivalen i Katrineholm. Trots att jag aldrig har förstått Harry Potter. 

Nu har både sista boken och sista filmen kommit ut. The end. Och jag läser hängivna fans redogörelser om vad Potter betyder för dem och om post-Potterdepression. 

När jag söker på nätet för att skapa mig en överblick av fenomenet Potter skapar det en ovanligt påtaglig informationsstress. Inte bara för att det verkar finnas outtömligt med bloggar, webbsidor, artiklar och diskussionstrådar om Harry Potter utan också för att språkbruket emellanåt är svårbegripligt för en ovan. Nej, jag har inte ens läst den första boken eller sett någon av filmerna.

Men det saknas för den skull inte Harry Potterkunskaper på biblioteket. Här finns flera personer som är otroligt förtjusta i och kunniga om Potter (vilket märks på Bubblan i bibblan). Och även om inte jag förstår Pottervärlden fullt ut så drabbas jag av deras engagemang. Av glöden när de pratar om böckerna eller gör för mig ganska obegripliga Potter-anekdoter på lunchen.

Det får mig att tänka på vad läsning kan göra med människor. Tänk vad viktigt det är att vi inte bara läser och låter oss påverkas utan också ges utrymme att dela med oss av våra läsintryck. Det må vara över en kaffe, på en buss eller på biblioteket. Vi behöver inte gilla samma böcker men vi behöver samtala om vad vi läser och varför vi gillar det. Låta oss påverkas av varandras läsning.

Jag kan inte lova att jag nu kommer att kasta mig över Harry Potter-böckerna. Men jag kan lova att de samtal och diskussioner som jag har tagit del av har gjort intryck och påverkat mig. Det är en häftig känsla. På något sätt är det oväntat, men samtidigt inte.

Väl mött på Harry Potterfestivalen!

/Victoria