Kolonialism

Tintin-debatten som nyligen rasat kring Stockholms kulturhus fick mig att fundera på litteratur om den imperialism och kolonialism som var den gällande världsordningen för bara något sekel sedan då flera europeiska länder mer eller mindre delade upp världen mellan sig. Även vi svenskar hade ett par små kolonier i Västafrika och St Barthelemy i Västindien. Sistnämnda har f.ö. en huvudstad (Gustavia)vars namn vittnar om den perioden.

Ett par böcker med ett kritiskt förhållningssätt till kolonialism och dess följdverkningar är värda att uppmärksamma. Kolonialismens svarta bok (Le livre noir du colonialisme) 2005 är skriven av ett antal franska forskare. Givetvis tas många exempel från den franska historien men boken spänner över hela världen, och även andra stormakter. I boken finns delar med namn som Utrotningen- som  beskriver indianers och aboriginers historia med kolonisatörerna och deras nuvarande situation- Slaveri och människohandel, och Kvinnans situation. Den största delen utgörs dock av en ingående historieberättelse om tre olika kontinenter och deras blodiga imperialistiska historia.

Edward Saids Kultur och imperialism (Culture and imperialism) 1995 utgår från några stora kulturella verk; bl.a. Joseph Conrads Mörkrets hjärta och Verdis opera Aida hur kultur och politik samverkat till ett förtryckarsystem som påverkat tankevärlden hos både förtryckare och förtryckta. Synen på kolonierna ska med detta ha skapat ett synsätt hos västvärlden om att de både har en rätt och en skyldighet att regera. Författaren menar att detta synsätt lever kvar även idag och påverkar mediebevakning, litteraturundervisning i skolorna m.m.

/Krister