Ett inferno

Det finns många sätt att ta del av Strindberg och hans verk när man vill fira Strindbergsåret. Det går faktiskt till och med att avnjuta Strindberg i serieform. Som Marie skrev i kort serierutform eller som en hel serieroman. Fabian Göranson heter serietecknaren som gjort om Strindbergs Inferno (som Victoria skrivit om tidigare) till serieform.

Göranson gör Strindbergs roman mer lättillgänglig. Det är komiskt, irriterande, engagerande och lättsamt, allt på en gång och väldigt snyggt gjort. På många sätt passar just Inferno ypperligt att göras om i serieformat. Att se Strindbergs neuroser komma till liv via Göransons illustrationer både fördjupar och breddar min läsupplevelse.

Föredrar du att läsa romanen på klassiskt vis så finns den tillgänglig både i pappersform och som e-bok via Project Gutenberg.

/Linda

August Strindberg - lightversionen

Självporträtt via Wikimedia Commons

Jag har ett något ansträngt förhållande till Strindberg, eller, jag tål honom inte alls... Och det ska till skams erkännas att denna inställning är helt oförtjänad, jag har nämligen aldrig läst någon av Strindbergs texter. I alla fall inte frivilligt. Nej, spåret leder spikrakt bakåt i tiden till en övernitisk svensklärare på gymnasiet. Därför får jag alltid dåligt samvete när Strindberg kommer på tal, han är ju en av de största svenska författarna och som bibliotekarie förutsätts det nästan att man ska ha läst hans verk.

Men, nu kanske det finns en lösning! Tidigare i år publicerade nämligen Katarina och Henrik Lange Strindberg för dig som har bråttom. Här presenteras ett 20-tal av Strindbergs verk i Langes korta och koncisa stil; tre serierutor/paneler per bok. 

Om En dåres försvarstal till exempel, som Linda och Victoria skrev om tidigare i veckan, står det så här:
Ruta 1: Maria som skiljt sig och gift om sig anklagar sin nya man för att vara helt rubbad  och tycker att han bör omyndig förklaras.
Ruta 2: Mannen anklagar henne för otrohet med både män och kvinnor och det är det som i så fall gjort honom galen.
Ruta 3: En skilsmässa är oundviklig och han skriver en bok om henne. [tankebubbla] 'Min älskade, jag har hämnats. Vi är kvitt.'

Men boken innehåller inte bara komprimerade verk av Strindberg. Författarna har också tagit med fakta om Strindberg och några historiska händelser som skedde samtidigt ute i världen och hemma i Sverige. I boken finns också ett par 'tänk om'-experiment; Tänk om Strindberg hade skrivit Röda rummet idag... Den rätte i Röda rummet:
Ruta 1: Den unge Arvid Falk blir mobbad av ett gäng varulvar.
Ruta 2: Han träffar en vampyr, blir förälskad. Hon lovar att skydda Falk så länge han tar hand om henne. Varulvarna håller sig undan.
Ruta 3: Men Falk misstänket att det bara är för att hans älskade vampyr har en kärleksaffär med en av varulvarna. Falk tycker att livet var lättare innan han träffat vampyren.

Det är roligt, lättsmält och lärorikt. Kanske finns det något jag vill läsa av Strindberg ändå...

/Marie

Med dårar som sällskap - vi läser Strindberg

Vi läser August Strindbergs En dåres försvarstal. Förfäras. Förtjusas. Häng med!

"Då fattar hon mina händer, hennes blickar bringar mig ur fattningen och – isen smälter. Trollkvinnan har besegrat mig, förlamat min vilja och jag faller.  
– Men bara till Katrineholm! Jag ber er!
– Som ni vill!" 

ur En dåres försvarstal

t.v. Självporträtt av August Strindberg via Wikimedia Commons

Såhär tycker Linda

I förordet till den för Strindbergsåret och Stockholm läser utgivna pocketutgåvan av boken skriver Märta Tikkanen:

“Han är oslagbar denna Strindberg.
 Är man den sorten som har svårt att värja sig mot män med orden i sin makt så är man förlorad. Det är det första och det främsta och det sista med honom: stringensen, spänsten, rytmen, friskheten. Alla nyanserna, hur han behärskar språket och får det att låta nytt och oanvänt, aldrig just så, aldrig nånsin tidigare eller senare.
Och intensiteten. I förälskelsens förväntan och förhinder, i svartsjukans sluga fällor och rasande hugg, hatets totala blindhet. I sin stora svaghet och sin formidabla självmedvetenhet fångar han in en, man kommer inte ur hans garn, sliter sig i håret men läser andlöst vidare.”

Det är just det som händer med mig när jag läser boken. Många känslor väcks till liv precis som det ska med god litteratur. Däremot är det inte ofta goda känslor när jag läser den. Under läsandet växer en större och större ilska fram hos mig, en frustration över personernas handlingar, huvudpersonens tankar och tidens regler och konventioner. Bitvis blir detta nästan till komik när det läses med dagens ögon eftersom det för mig ter sig så fullständigt absurt.

Samtidigt kan jag bitvis känna igen mig i de bittra utläggningar som en svartsjuk, förbisedd och förälskad person känner så som det beskrivs i romanen. Jag har själv i stundens känslosvallande hetta skrivit ologiska haranger i dagböcker som jag i efterhand, när jag kunnat tänka rationellt igen, inte alls velat stå för. Jag förstår att Strindberg velat skapa distans till sin text genom att skriva den på franska och att han sedan absolut inte velat få den översatt till svenska eller utgiven över huvud taget. Själv kallade han den för “en förfärlig bok”.

***

Såhär tycker Victoria
Det jag gillar med Strindberg är den där rasande anstormningen. Den är knappast frånvarande i En dåres försvarstal; denna på många sätt febriga berättelse där jag som läsare emellanåt tappar andan. Av begären. Anklagelserna. Svartsjukan. Dårskapet. En dåres försvarstal handlar om Axel (August Strindberg) och Marias (Siri von Essen) stormiga kärlekshistoria och äktenskap där hat och kärlek är växelvisa verkligheter. Den är skriven ur Axels, eller om man så vill Strindbergs, perspektiv. Det är skandalöst och snårigt. Denna närgångna skildring av ett uppslitande äktenskap är såklart full av förebråelser och påhopp.

Jag gillar inte alltid innehållet, men jag gillar intensiteten och den språkliga framfarten. Allra mest gillar jag de där ögonblicken som dryper av innerliga känslor. Som när Axel berättar för Maria att han ska fara till Paris med en urspårad arkitekt. Och alla de gånger när Axel faktiskt beskriver Maria på ett sätt som också innebär att han tar hennes parti. Men också de sekvenser när Axel är sårbar och ter sig uppriktigt övergiven av kvinnan han någonstans i sitt hjärta avgudar eller åtminstone avgudade.

Visst reagerar jag upprört och instinktivt när Strindberg sänker sig och skoningslöst avfärdar Maria, Siri von Essen och kvinnor i största allmänhet. När han trampar på äktenskapet och kärleken med förakt. Ja, visst är det "en förfärlig bok".

Strindberg är samtidigt också briljant på att skapa stämning och bygga kulisser. Han trollar med detaljerna och vips jag är som förtrollad.

Dessutom älskar jag slutraderna. Det är så förbannat vackert och rått. 

***

Du kan lyssna på inledningen av boken på Bokpuffen! Lyssna också på vad serietecknaren Liv Strömquist, författarna Åsa Moberg och René Vázquez Díaz tycker om En dåres försvarstal i Bokcirkeln i Sveriges Radio P1. Läs mer om Stockholm läser och om Strindberg, hans leverne och verk.
Vad tycker du om En dåres försvarstal?

Det blev också en spellista i Spotify. Dårar kallar vi den.

/Linda & Victoria

I Grisjkovets Floder känns Sibirien både nära och långt bort

Sibirien är sisådär mer än 13 miljoner kvadratkilometer stort, och större delen tillhör Ryssland. 

Vad är Sibirien? Vem är sibiriern?

Floder av ryske mångsysslaren Jevgenij Grisjkovets är en märklig, men behaglig och intressant berättelse om Sibirien skriven i essäform. Grisjkovets, som sjäv är uppvuxen på en ort i Sibirien, leker med det självbiografiska. I gestalten av vilsen man som söker förstå omständigheten av att vara från Sibirien blir slutligen till ett närgånget porträtt av en uppväxt och en geografisk plats.   

"Jag minns hur jag läste Brott och straff i nionde klassen. Det var mycket plågsamt. Jag blev utmattad av att Raskolnikov jämt led av hettan. I romanen upprepar Dostojevskij jämt hur hett, kvavt och tungt det känns. Men jag tyckte hela tiden att det kändes kallt. För mig var kölden helt enkelt mera bekant som något utmattande och tryckande. Det var ändå i Sibirien jag läste boken den gången."

Skildringarna av Sibirien drabbar mig, likaså de lågmälda och hopsmälta minnena av en uppväxt, barndom och varande. Läsandet av boken präglas till viss del av att jag vill ta mig in i lagren mellan raderna. Någonstans kapitulerar jag dock och märker att författarjagets minnen tränger sig samman med mina egna minnen. Lagren mellan raderna fylls ut med existentiella frågor. Jag växer in i Sibirien och Sibirien växer in i mig. Och det känns helt rätt.

/Victoria

En folkbildare

Staffan Ulfstrand, professur emeritus, närmar sig 80-årsåldern. Från början var han mest känd som ornitolog och skrev bl.a. texten till de tre delarna som behandlade fåglar i verket Jordens djur (det senast stora verket på svenska om just jordens djur) (1985-90). Han är aktiv än idag och skriver inlägg i t.ex. tidskriften Vår fågelvärld om nya rön och nya böcker i ämnen som ornitologi och ekologi. Hans största insatser är kanske ändå inte som ornitolog utan som folkbildare. Att populärvetenskapligt förklara avancerad forskning så att gemene man begriper har gjorts i verk som Flugsnapparnas vita fläckar (2000) och Gökmaffia och falska orkideer (2002).  Dessa båda rekommenderas varmt och innehåller ett flertal essäer där några av naturens underligheter förklaras. Jag drar klara paralleller till Stephen Jay Gould som också i ett flertal essäer försökte förklara evolution såväl som beteende. Evolutionsläran är ständigt närvarande i Ulfstrands utgivning,  inte minst i Darwins idé (2008). Se där- ett tips om en underhållande naturvetare om tå att läsas och läsas om.

/Krister

Access all areas

Jag var på resande fot utomlands förra veckan, och då vill jag läsa faktaböcker. Romaner vill jag helst sluka i en sittning, jag tycker det blir så hackigt att läsa ett kapitel här och där. Men faktaböcker är enklare att lägga ner och plocka upp igen nästa dag. Eftersom jag vill att boken ska räcka länge, brukar jag ta med mig den tjockaste pocketen jag hittar. Den här gången föll mitt val på Anders Tengners Access all areas.

Tengner har arbetat som journalist i mer än 25 år och var bland de första att skriva, sända radio och göra TV om hårdrock. I boken berättar han hur han som 17 åring mest på ett bananskal startade en fanclub för bandet Runaways och spenderade vartenda öre han hade på att följa bandet när de spelade i Europa.

Under åren har han sedan träffat och intervjuat säkert hundratals artister, men den boken tar bara upp en del av hårdrocksbanden (t.ex. Kiss, Deep Purple, Judas Priest och Alice Cooper). Hans kunskaper och insikt om musiken gav honom respekt bland musikerna och många kom att bli hans personliga vänner.

Tengners bok är lättsamt skriven och andas nostalgi för oss som växte upp dessa år.Den ger också en fascinerande inblick i musikindustrin, främst på det glada 80-talet.

/Marie

”I don’t know what happens now. And that’s alrite.” - Frank Ocean

Förra veckans stora ögonblick var helt klart att läsa R'N'B-stjärnan Frank Oceans känslofulla och modiga blogginlägg om sitt liv. Om att hans första kärlek var en man. Frank Ocean gör med sin uppriktighet om sin sexualitet ett viktigt instick i den amerikanska hiphop-världen.

Hatstormarna lät inte vänta på sig. Men också kärleken och stödet blommade ut. Beyoncé hyllar Frank Ocean på ett fint sätt på sin hemsida. Och som svar på att människor haglade hatiska, trångsynta kommentarer på twitter startades twitterkampanjen hatetweetstofrankocean. Där kan du som twittrar svara på de trångsynta kommentarerna med kärlek. Sprid kärlek! 

Frank Oceans nya album Channel Orange (som också är hans debutskiva som soloartist) finns nu att lyssna på via Frank Oceans hemsida eller på You Tube. Det är en soft skiva som känns väldigt sinnlig och följsam! Jag gillar den mycket och uppmanar er alla att lyssna.

Sprid kärlek! Var modiga!

/Victoria

Tipsa och vinn!

Just nu är många lediga. Juli är månaden när hela Sverige går lite på sparlåga och samlar krafter inför hösten. Det är också den tiden på året när många läser som mest. Det tycker så klart vi på biblioteket är extra roligt. Därför har vi en tävling just nu, både för att alla semesterläsare ska kunna hitta lästips och för att man ska upptäcka hur roligt det är att tipsa andra om sina fina läsupplevelser (eller kanske vilka böcker man ska undvika).


När du har läst en bok som du vill tipsa om så är steg ett att du behöver skaffa dig ett användarnamn på bibliotekets webbplats om du inte redan har gjort det. Det går snabbt och enkelt att göra. Titta på videon nedan för att se hur det går till:



När du sedan har skrivit din recension och vill vara med i tävlingen där du kan vinna en bok så vill ju vi gärna veta det. Därför ska du då skicka ett e-postmeddelande till blandadkonfekthb (@) gmail.com och berätta vilken bok du har recenserat.

Lycka till!

/Linda

Google-glad?

Google, ett företag som många av oss använder sig av varje dag. Som har blivit så välkänt att det till och med blivit ett verb i vårt vardagsspråk. Att googla är idag ett allmänt vedertaget begrepp som ofta är synonymt med att söka information på internet. Huruvida det nu är den bästa vägen att söka information låter jag vara osagt, men helt klart är att Google har mycket användbart att erbjuda även förutom den enkla sökrutesidan som så många av oss har som startsida i våra webbläsare. Till exempel erbjuder de e-post, kalender, karta, fillagring, RSS-läsare och ordbehandlare. Allt annonsfinansierat, det vill säga vi som användare betalar inte pengar för att använda oss av tjänsterna. Istället betalar vi genom att Google samlar in uppgifter om vad vi exempelvis får för e-post, läser för bloggar eller skriver för texter och utifrån den informationen får vi annonser som handlar om motsvarande ämnen. Detta är något som är viktigt att känna till när man använder sig av Googles tjänster.

Google har också många andra projekt som de jobbar med. Här är några av mina favoriter:

Den här snygga boksnurran som visar titlar från Google Books.

Bandet Arcade Fires interaktiva musikvideo The Wilderness Downtown som kom för några år sedan där du (i Googles egen webbläsare Chrome) kan uppleva hur videons huvudperson springer genom din egen hemstad genom att ange adressen där du växte upp.

Samlingen av Googles "doodles", alltså de olika varianterna på sin logga som de har vid olika jubileum eller för att fira olika kända personer och annat. Här finns några riktigt kreativa varianter.

Och så två helt fantastiskt satsningar, Google World Wonders project som gör att du kan besöka en mängd kända platser, byggnader och städer över hela världen direkt i din dator och Google Art Project där du utan att lämna hemmet kan få besöka museum och se konst från hela världen. På dessa båda sidor kan man lätt fördriva lata semesterdagar när det regnar ute.

Här en film om alla möjligheter som finns med Google Art project:



Själv tänker jag ägna sommaren åt att se vad Google vill lära mig för att jag ska bli en skickligare Google-sökare genom att gå webbkursen Power Searching with Google som börjar idag. Du kan skriva in dig på kursen fram till den 16 juli så det finns fortfarande möjlighet att hoppa på kursen för dig som är intresserad.

Vill du läsa mer om företaget Google rekommenderar jag boken Google-koden av Andreas Ekström. Lättläst, intressant och tankeväckande!

/Linda

Se och läs People I Know av Inta Ruka

Jag är oerhört förtjust i konstböcker och kan bläddra i sådana väldigt många timmar. Några favoriter som jag återkommit till i år är Niki de Saint-Phalles konstnärskap och scenkonstfotografier av Lesley Leslie-Spinks. Därtill har jag fallit pladask för boken People I know med bilder av Inta Ruka. Hennes svartvita fotografier är fantastiskt bländande ögonblicksbild av människor. Inträngande. På riktigt.

Provläs People I know av Inta Ruka

Just nu pågår utställningen People I Know med Inta Rukas fotografier i Katrineholms konsthallen på Kulturhuset Ängeln. Sväng förbi nu i sommar!

/Victoria

En främling?

I min värld har Carola alltid funnits. Hennes genombrott 1983 kommer jag inte ihåg. För mig är mitt första riktiga minne av en “Carolahändelse” Fångad av en stormvind 1991.

Jag tjatade på mina föräldrar att jag skulle få köpa likadana kläder och kände mig jättefin när jag äntligen fick det.

Sedan svalnade mina känslor för Carola ganska snabbt till förmån för andra musikhjältar, men jag inser fortfarande vilken storhet som finns hos en artist som Carola, även om jag nu snarare tillhör skaran som byter kanal när hon dyker upp i rutan.

Om just den storheten och “magin” skriver Andreas Ekström och Johanna Koljonen i sin bok Främling:en bok om Carola.

Det här är nämligen inte alls en bok för bara inbitna Carolafans, snarare tvärtom kanske.Den försöker beskriva människan, fenomenet och personen Carola genom att prata med "alla utom Carola själv" som författarna själva beskriver det. Trots att jag var skeptisk innan jag började läsa sugs jag in i beskrivningen av denna person som nog i stort sett alla vet vem hon är och de flesta också har en åsikt om.

Arbetet med Carolaboken, som boken nog är mer känd som är minst lika intressant som boken i sig själv. Ekström och Koljonen bloggar om sitt arbete här.


För den som tycker om Johanna Koljonen kan jag verkligen rekommendera att lyssna på när hon besöker podcasten Värvet.

/Linda

Baddags?

Själv har jag aldrig var jätteförtjust i att bada utomhus, men jag vet ju att många andra är det. Och även om det riktigt varma sommarvädret inte har anlänt riktigt ännu, tänkte jag tipsa om webbsidan Badplatsen. Där kan du hitta information om vattentemperatur, vattenkvalité och algblomning på badplatser i olika kommuner.

(Foto av: vastateparksstaff)

På sidan finns också en Badliga med tips på de just nu finaste badplatserna i Sverige. Via Badplatsen finns också en länk till en europeisk webbsida, med information om vattenkvalitén på olika badplatser runtom i Europa.

Simma lungt!

/Marie