Igår svängde Jay-Z och Kanye West förbi Stockholm. Ikväll uppträder de med samma spektakulära, svettiga och producerade hiphop-konsert i Malmö.
Mäktigt minsann när två av hiphopens stora just nu möts på scen.
Hiphopen föddes i Bronx, New York på 1970-talet och har sedan dess fullkomligen exploderat. För mig som är uppvuxen på 1990-talet har hiphop en självklar plats i mitt musikflöde och medvetande. Jag minns väldigt väl hur jag lyssnade sönder Fugees skiva The Score (släppt 1996), mimade till Salt-n-pepa under mellanstadieåren och tyckte Hard Knock Life med Jay-Z (släppt 1998) bara vara så så så bra.
Det finns dock inte alltför många riktigt bra böcker om hiphop. Men Can't Stop Won't Stop : Hiphop-generationens historia (2006) är en 600 sidor lång riktigt bra bok om hiphop. Musikjournalisten Jeff Chang har under tio år intervjuat graffitimålare, DJ:s, rappare, b-boys, aktivister och journalister vilka alla är människorna som skapade hiphopen.
Changs infallsvinklar är många och blir på ett behändigt sätt lika förbryllande yviga som hiphopens historia. Och den kan väl ändå beskrivas som något brokig? Som det står i förordet:
Inledningstexten av den legendariske DJ Kool Herc (ofta nämnd som en slags hiphopens fader) ger ett sympatiskt sken. Det råder heller inget tvivel om att hiphopen har gjort stora avtryck i samhället och kulturen i de illustrationer Chang ger.
Tonen är lättsam utan att göra avkall på djup och innehåll. Det är detaljrikt och drivet skrivet. Och framförallt, boken bygger på intryck, berättelser och innehåll som förklarar en viktig rörelses historia och existens. Här finns blingbling, politik, gängbråk, förändringskraft och passion - allt framlagt med analytisk skärpa.
Det går knappt värja sig mot att hiphop är en intressant kulturföreteelse och viktig samhällskraft när den vill. Can't stop Won't Stop är också svår att slita sig från eftersom den skapar sammanhang, verklighet och betydelse på ett medryckande sätt. Jag gör som hiphopduon Dead Prez och deklamerar "It's bigger than hip hop". Missa inte!
Mäktigt minsann när två av hiphopens stora just nu möts på scen.
Hiphopen föddes i Bronx, New York på 1970-talet och har sedan dess fullkomligen exploderat. För mig som är uppvuxen på 1990-talet har hiphop en självklar plats i mitt musikflöde och medvetande. Jag minns väldigt väl hur jag lyssnade sönder Fugees skiva The Score (släppt 1996), mimade till Salt-n-pepa under mellanstadieåren och tyckte Hard Knock Life med Jay-Z (släppt 1998) bara vara så så så bra.
Det finns dock inte alltför många riktigt bra böcker om hiphop. Men Can't Stop Won't Stop : Hiphop-generationens historia (2006) är en 600 sidor lång riktigt bra bok om hiphop. Musikjournalisten Jeff Chang har under tio år intervjuat graffitimålare, DJ:s, rappare, b-boys, aktivister och journalister vilka alla är människorna som skapade hiphopen.
Changs infallsvinklar är många och blir på ett behändigt sätt lika förbryllande yviga som hiphopens historia. Och den kan väl ändå beskrivas som något brokig? Som det står i förordet:
"Det är hiphop : det är ett sammelsumurium av underbara berättelser".
Inledningstexten av den legendariske DJ Kool Herc (ofta nämnd som en slags hiphopens fader) ger ett sympatiskt sken. Det råder heller inget tvivel om att hiphopen har gjort stora avtryck i samhället och kulturen i de illustrationer Chang ger.
Tonen är lättsam utan att göra avkall på djup och innehåll. Det är detaljrikt och drivet skrivet. Och framförallt, boken bygger på intryck, berättelser och innehåll som förklarar en viktig rörelses historia och existens. Här finns blingbling, politik, gängbråk, förändringskraft och passion - allt framlagt med analytisk skärpa.
Det går knappt värja sig mot att hiphop är en intressant kulturföreteelse och viktig samhällskraft när den vill. Can't stop Won't Stop är också svår att slita sig från eftersom den skapar sammanhang, verklighet och betydelse på ett medryckande sätt. Jag gör som hiphopduon Dead Prez och deklamerar "It's bigger than hip hop". Missa inte!
/Victoria