Välkommen till Dystopia

I litteraturhistorien finns flera skildringar av framtida mardrömssamhällen där mänskligheten kämpar mot miljöförstöring, likformighet, en totalitär stat som ser allt m.m. De mest kända är kanske George Orwells 1984 från 1949 och Aldolus Huxley Du sköna nya värld (Brave new World) från 1932. Här kommer tips på några andra, lite mer bortglömda dystopier:

I Ira Levins En vacker dag (This perfect day 1970) är likriktning temat. Det finns ett språk, en ras, samhället bestämmer när människorna ska äta, vem de ska gifta sig med, när de ska föröka sig m.m.De får regelbundna injektioner och döden regleras till 62 år- men för att inte väcka misstanke tas vissa av daga vid 61 eller 63 års ålder. Huvudpersonen passar inte riktigt in i detta system utan utmanar samhället och försöker spränga huvuddatorn som ansvarar för regleringarna. Bokens tema för tankarna till vissa av dagens totalitära stater. Även i Och världen skälvde (Atlas Shrugged, 1957) av Ayn Rand tar samhället kontrollen över allt mer. Denna bok är dock i jämförelse en ganska mild dystopi. De mest produktiva invånarna försvinner allteftersom regeringen tar kontrollen över industrin. När "eliten försvinner" kollapsar samhället och boken leker med frågan vad som händer med ett samhälle då kreativiteten försvinner och världen går ut i strejk.

Ge plats! Ge plats! (Make Room ! Make Room!) av Harry Harrison känns väldigt aktuell idag. Den kom ut 1966 och utspelar sig 1999. Jorden håller på att överfolkas och kan inte längre föda 7 miljoner människor utan resurserna håller på att ta slut. Mekaniska transportmedel fungerar inte längre och samhället har tvingats hitta nya lösningar, men människor har blivit apatiska och kämpar för att hitta lösningar som inte finns. I en överbefolkad stad som New York leder detta till plundringar, hög mordfrekvens och annat olustigt.
Även P.D.James Människors barn (the Children of men, 1990) känns ganska verklighetsnära. Världens människor kan inte längre få barn och går sakta mot undergången, den sist födda människan har avlidit i ett pubgräl i Buenos Aires och demokrati har avskaffats eftersom människor har viktigare saker att tänka på.


Philip K Dick Androidens drömmar (Do androids dream of electric sheep 1968) utspelar sig i en framtid då mänskligheten allvarligt skadats av ett kärnvapenkrig. De flesta djurarter är utrotade eller mycket sällsynta och har ersatts av androider. Andra androider har antagit mänskliga egenskaper och skillnaden mellan människa och robot är inte alltid uppenbar. Boken ställer frågan vad det innebär att vara människa och ligger till grund för filmen Blade Runner (1982). Även Gåvan till framtidens barn (A gift upon the shore 1990) av M.K Wren utspelar sig efter ett kärnvapenkrig och handlar om de sista spillrorna av en population 10 år efter att större delen av mänkligheten fallit offer för sjukdomar, jordbävningar och tidvattenvågor som följt på kriget.

Slutligen den på sitt sätt allra dystraste av alla dystopier- Fahrenheit 451 av Ray Bradbury från 1953.
Brandman innebär här bokbrännare och i denna korta roman bedriver samhället åsiktskontroll genom att förstöra stora delar av det tryckta ordet. Huvudpersonen arbetar som brandman men råkar av en slump läsa en textrad som gör att han gömmer undan en bok och fortsätter på den vägen. Romen är en kritik av de samhällstendenser författaren såg i USA i början av det kalla kriget.

/Krister