Mats Jonsson har säkert påverkat många av dagens självbiografiskt inriktade seriemakare. Medan Hey princess beskriver hur tonåren övergår till vuxenliv, skildrar Pojken i skogen genom kortare brottstycken barndomen på landet. Familjeliv, framtidsdrömmar, pinsamheter, vänskap och mobbning – allt i en karaktäristiskt naiv tecknarstil.Se om Pojken i skogen finns inne på biblioteket.
Loka Kanarp har en, i mitt tycke, otroligt fin tecknarstil. Nyligen utkom Pärlor och patroner – en samling historiska porträtt över starka kvinnor. Jag har inte haft möjlighet att läsa den än, men ser fram emot det med stor förväntan. Loka Kanarps tecknar välkomponerat, med rena linjer. Debuten Till mina vänner och ovänner (som jag har läst) är en pricksäker skildring av några unga personer, på gränsen till vuxenlivet. Den ger en lätt igenkännbar bild av ensamhet och utanförskap, men också vänskap och kärlek.Loka Kanarps blogg.
De biografiska serierna kan också skildra de stora skeendena -- katastrofer utöver det personliga planet. Pulitzerprisvinnande Maus av Art Spiegelman, som kom ut redan 1973, måste absolut nämnas i sammanhanget. Här återberättar Art Spiegelman sin fars livsberättelse, varvat med den egna nutiden. Juden Vladek Spiegelman överlevde Hitlers Europa och representerar därmed en fruktansvärd historia som måste berättas igen och igen.Marjane Satrapi växte upp i Iran och hennes självbiografiska Persepolis tar sin början 1979 -- det år då shahen störtades. Det spirande hoppet om ett bättre liv byts snart mot desperation när islamisterna tar makten. Berättelsen, som sträcker sig över fyra album, följer Marjanes väg mot vuxenlivet. De mörka omständigheterna lyses upp av att Marjane lyckas fortsätta vara den egensinniga filosof som hon är, trots det förtryckande samhället. Persepolis har dessutom blivit en film, även den tecknad av Satrapi.
Se om Persepolis finns inne på biblioteket.
/Sara Britta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar