Mördarsniglar och Åsa Ericsdotter

Har du tänkt låna en viss bok och så lämnar du biblioteket med en helt annan i handen? Det händer mig hela tiden. 

Idag började allting med mördarsniglar vilket i sig var oväntat. Vem hade anat att de där slibbiga och oerhört slemmiga ryggradslösa djuren skulle kunna ha en läsfrämjande effekt. Mördarsniglar är alltså spanska skogssniglar och har levt i Sverige i över 30 år. På nyheterna talas det i år om en massinvasion av mördarsniglar och i en väns trädgård häromdagen plockades det mördarsniglar för glatta livet. Eller ja, nästan så i alla fall. 

Allt det här fick mig att minnas en snigeldikt som jag läst för många år sedan. Det var en ganska slemmig dikt av Aase Berg. Därför styrde jag mina steg mot poesihyllan för att leta rätt på diktboken där den finns med i. Men jag fastnade istället i Åsa Ericsdotters bok Tillbaks. 

När den då 18-åriga Åsa Ericsdotter 1999 kom ut med debutboken Oskyld blev det just då en viktig bok för mig. Kaxigheten, det rättframma, de sexuella ramarna.

Tillbaks är en prosalyrisk berättelse som leker med språket. Skiljetecken saknas, men rytmen finns där. Vi slår följe med ett diktjag som åtrår, älskar, tränger sig in, tappar andan. Det är inte svårt att ryckas med in i föreställningen om att vi tar oss an de stora känslorna i en relation. Där det naiva och det komplexa famlar runt med varandra.

för du andas långsammare och långsammare och jag försöker också exakt samtidigt och spikhålen i taket klibbar igen tills det blir omöjligt att tränga in i oss tillochmed för luften och alltihop tills det blir omöjligt

Tillbaks har ganska lite med mördarsniglar att göra, men det är fantastisk läsning som hänger kvar. Kanske kommer jag minnas sekvenser ur just denna bok om några år när det pratas om tussilago, kalenderhörn och trollspön.

Låna boken?

/Victoria