fredag 17 juni 2011

Inte Bergman utan...


Hillman! Deckaren på mångas läppar under 50- och början av 60-talet. Det handlar om en serie filmer som bygger på Folke Mellvigs romaner där makarna Hillman löser brott. John Hillman spelades av Karl-Arne Holmsten medan hustrun Kajsa gjordes av Anna-Lisa Ericson.

Den gula bilen (1963) var en av de sista filmerna i serien och har en internationell handling där  passagerare  på en buss under en turistresa i medelhavet blir vittne till hur landets president utsätts för ett mordförsök. En av passagerarna har bevis mot attentatsmännen och mördas när bussen når Sverige. En av passagerarna  ser hur gärningsmannen plockas upp i en gul bil, och blir därmed ett vittne som behöver tas om hand- varpå hon kidnappas och låses in på ett mentalsjukhus. John Hillman var med på bussen och får ta upp jakten på förövarna.

Damen i svart (1957) utspelar sig på hemmaplan i ett litet brukssamhälle där en ung kvinna försvinner samtidigt som en märklig svart gestalt sprider skräck på orten. Paret Hillman inkallas givetvis för att bringa ordning. Hillman-deckarna var för tiden ruskigt spännande och ger även idag god underhållning, samtidigt som de utgör ett intressant tidsdokument. Övriga filmer i serien är Mannekäng i rött, Ryttare i blått samt Vita frun

/Krister

2 kommentarer:

  1. Jag såg tre av Hillman-filmerna för en tid sedan och gillade dem - av dem kan man bli nostalgisk trots att man inte ens var född när det begav sig. Jag tror det var Damen i svart som slutade med kommentaren att man inte ska avslöja upplösningen för sina vänner!

    SvaraRadera
  2. Jo, det var väl inte helt ovanligt med någon sensmoral i filmerna- även om de främst hade ett underhållningsvärde. Ibland blir känslan lite grann som i Morden i Midsumer- dvs småmysigt samtidigt som vi har ett brott här och var. Tack för kommentaren.

    Krister

    SvaraRadera