Utredningen

Ibland på biblioteket är det som julafton, födelsedag och lottovinst på en och samma gång, i alla fall för mig… Det är när jag i min hand får en bok som jag har väntat och längtat och suktat efter i evinnerliga tider (eller i alla fall ett par veckor). Senast detta hände var för bara en vecka sedan. Då kom nämligen Philippe Claudels nya bok Utredningen.

Jag har talat lyriskt om författarens tidigare böcker (Grå själar, Brodecks rapport och Monsieur Linh och den lilla flickan) och blev jätteglad när jag upptäckte att det äntligen fanns en ny bok att sätta tänderna i.

Utredningen börjar med att Utredaren kliver av tåget i Staden. Han är ditskickad av Byråchefen för att göra en utredning av Företaget. Flera anställda har tagit livet av sig och nu vill Byrån veta varför. Vädret är uselt och ingen möter Utredaren vid stationen. Efter flera förvirrade timmar lyckas han ta sig till Företagets entré men blir inte insläppt, han kommit alldeles för sent och måste komma tillbaka imorgon. Men vart ska han ta vägen? Klockan är mycket och hinner bli ännu mer innan han dyngsur hittar fram till Hoppets Hotell. Motsträvigt blir Utredaren insläppt på hotellet, som inte visar sig likna något annat hotell Utredaren någonsin stött på. Utmattad somnar Utredaren och hoppas att nästa dag ska bli bättre. Men det blir den inte. Istället blir allting långsamt allt värre och mer obegripligt.

Utredningen är ingen tjock bok och den är inte svårläst. Men det infann sig snabbt ett diffust obehag som blev starkare och starkare ju längre in i boken jag kom. Historien utvecklas till en alltmer absurd mardröm utan någon som helst logik för huvudpersonen.

Philippe Claudels tema med att lämna sin vanliga trygga miljö och tvingas till en helt främmande, är starkt närvarande även i Utredningen. Det är både fascinerande och skrämmande läsning. Men det är också bra, riktigt bra.

/Marie