Jessica Kolterjahn - Nattfjäril och Ut ur skuggan

I går kväll läste jag ut Nattfjäril, en till formatet ganska liten bok, skriven av Jessica Kolterjahn. Liten, skriver jag, för att det inte hör till vanligheterna. Det känns snarare, som att fler och fler romaner blir mer och mer omfångsrika, och det tycker jag är lite tråkigt, eftersom en kortare roman kan vara väl så innehållsrik; i koncentrat snarare än en utspädd ordström.

Jag tyckte om Nattfjäril, men kanske inte riktigt lika mycket som jag hade hoppats - förmodligen för att jag hade så höga förväntningar. I stället skulle jag framför allt vilja rekommendera Kolterjahns debut Ut ur skuggan. Miljön är Stockholm under 20-30-talen. Där växer Agnes upp, i en kall och kärlekslös borgerlig familj. På många sätt tycks hon leva i fel tid och sammanhang, och hon känner sig heller aldrig riktigt hemma. En kamera - en Leica - som hon får till skänks av sin morfar, skapar dock ett verktyg för att ta sig genom isen. I fotograferandet finner hon trots allt en roll som känns bekväm. En del av utanförskapet har sin grund i Agnes homosexualitet, något som då var långt ifrån accepterat. En enda, himlastormande förälskelse följer henne genom livet, men det är en kärlek som hon aldrig kan få.

Även denna roman är kort och koncis, ändå rymmer den en väl utmejslad personbeskrivning och stark känsla för tiden och miljön. Jag tycker dessutom väldigt mycket om titeln; ett "ut ur garderoben" sett med fotografögon.

Nu har vi faktiskt inte någon av dessa romaner på biblioteket. Tycker du att vi ska ha det är du välkommen att lämna ett inköpsförslag.

Jessica Kolterjahn har en webbplats, med bland annat en blogg (som fint nog heter Ett eget rum).

Låter Jessica Kolterjahn intressant, kanske du också tycker om Agnes von Krusenstjernas romaner.

/Sara Britta

Namnforskning

Hylla Fc.03, det låter inte så spännande, eller hur? Men här finns alla böcker om namn samlade, både personnamn och ortsnamn Varför man heter vad man heter, det får man nog fråga sina föräldrar om. Men vad ens namn betyder, det kan man slå upp i olika böcker. Hör ditt namn till exempel ihop med andra namn? Har det någon särskild betydelse? Kanske vill man ha förslag och idéer till sina barn. På den här hyllan i biblioteket, finns flera titlar att titta i.

En annan intressant aspekt på det här med namn, är om det man heter påverkar den man är. Har du funderat på det? Det kan du läsa om i boken Man är vad man heter - av Charlotte Hagström.

På nätet finns många namnsidor, till exempel Svenska Namn där du kan söka efter betydelser men också se vad som är trendigt inom namn just nu. På Statistiska Centralbyråns webbplats kan du lätt ta reda på hur många personer i Sverige som använder ett namn.

Men namn är som sagt inte bara namn på personer, det är också namn på orter. Det finns en hel del böcker om ortsnamn i olika delar av Sverige. De olika ändelserna som är vanliga på mindre platsers namn, vad betyder de egentligen? En orts namn, har det någon koppling till något geografiskt fenomen?

Det här med namn, visst är det fascinerande?

/Marie

Te

Min mormor drack alltid te, men jag förstod aldrig tjusningen. Tills jag flyttade hemifrån. På egna ben för första gången, mindes jag hur mycket mormor gillat te och bestämde mig för att ge det en chans. Resten är historia, som man brukar säga.

Vad är då te? Te är blad från ett träd/en buske och odlas i Asien, Afrika och Sydamerika. Beroende på land och region, finns det olika kvalitéer i egna benämningar i handeln. Storlek på bladen skapar också olika benämningar. Du har säkert hört att det finns svart te och grönt te. Svart te får man genom att bladen jäser när de torkas. Grönt te är teblad som inte har jäst. Kanske har du också sett vitt och rött te i affären? Vitt te är unga blad och knoppar som torkas direkt, utan ytterligare behandling. Rött te däremot kommer inte alls från tebusken. Det är istället blad från Rooibosbusken, som växer i Sydafrika.

De senaste åren har det kommit en hel del litteratur om te. Där kan man läsa om de olika teregionerna och de olika kategorier av te som finns. Den engleska företeelsen med 'afternoon tea' har också fått ett uppsving och i bland annat Stockholm, finns det flera ställen som erbjuder gott tea med scones och snittar - afternoon tea.


Jag började lite försiktigt, med ett enkelt svart baste. Sen upptäckte jag alla de smaksatta varianterna och håller fortfarande på att pröva mig igenom de olika sorterna jag träffar på. För det mesta håller jag mig till svart te, men emellanåt är det gott att byta av med ett grönt. Gärna med jasminesmak! Mitt tedrickande har dock haft en bieffekt; tekannor. Jag skulle inte vilja påstå att jag samlar på dem, men med jämna mellanrum dyker det upp en ny i mitt kök…

/Marie

Lektion två i bibliotekskatalogens hemligheter

I mitt första inlägg om vår katalog berättade jag om indexsökning, kombinerad sökning och trunkering. Nu tänkte jag gå igenom resterande möjligheter inom utökad sökning. Först en liten repetition - utökad sökning hittar du här:

Ibland kanske du bara vill se vad som finns på det bibliotek som du befinner dig på. Det väljer du då enkelt under rubriken Biblioteksenhet.

Nästa valmöjlighet är medietyp. Det kan betyda böcker, eller ljudböcker, eller CD-skivor, eller videofilmer, eller talböcker och så vidare.

Språk betyder förstås att du kan välja på vilket språk du vill läsa. Du kan vidare välja att bara se träffar för vuxna eller barn. Vill du enbart hitta facklitteratur om exempelvis rosor och inte dikter om rosor, kan du välja alternativet facklitteratur och tvärtom.

Under rubriken Publikationstyp döljer sig möjligheten att bara söka bland tidskrifter och tidningar.

Slutligen kan du välja utgivningsår. Kanske vill du bara hitta böcker som är utgivna under de senaste åren - till exempel sedan 2005 som i exemplet nedan. Eller så söker du kanske en bok som du vet gavs ut under 80-talet. Då skriver du i stället 1980-1989.

Tänk på att du, utöver inställningarna, alltid måste skriva ett eller flera ord i sökfältet. Vill du få fram samtliga träffar inom en kategori - till exempel ljudböcker - skriver du dit en * (trunkeringstecknet som du kanske kommer ihåg sedan tidigare).

Tycker du att det här verkar vara mycket att komma ihåg och krångligt att använda? Det är det egentligen inte. Allra bäst är att pröva sig fram; hittar du inte det du söker på ett sätt, kanske ett annat fungerar bättre! Undrar du över något så be gärna om en visning nästa gång du är på biblioteket.

/Sara Britta

Cheesecake

Just nu har jag boken Cheesecakes av Cheryl Lindblad hemma. Jag har längtansfullt studerat alla recept och suktat över bilderna. För finns det en dessert som jag aldrig tröttnar på, så är det cheesecakes.

Cheesecake är engelska och direkt översatt skulle det bli ’ostkaka’, men den ska inte förväxlas med vår svenska ostkaka. Cheesecake görs oftast på någon form av färskost, istället för mjölk som ystas med ostlöpe, som vår svenska ostkaka. Ursprungligen kom nog cheesecake från Europa (man har hittat recept från anitkens Grekland), men idag är det nog mest känt som en amerikansk dessert.

Denna underbara kaka går att variera i det oändliga, med olika kakbottnar, smaksättningar, lager, tillbehör, fryst, ugnsbakad eller gelatinstelnad. Vad sägs om en syrlig limevariant? Eller en marmorerad vit- och mörkchoklad sort? Eller varför inte en ganska neutral med vaniljsmak och färska favoritbär ovanpå? En vanlig botten är smulade digestivekex, men varför inte byta ut dem mot pepparkakor när vi närmar oss Lucia?

Alla som har läst Liftarens guide till galaxen (som jag skrev om här), vet att svaret på frågan ”Vad är meningen med livet?”, är 42. Men jag skulle nog vilja hävda att svaret också skulle kunna vara cheesecake!

/Marie