Portugisiska författare

För exakt 40 år sedan, 25 april 1974 infördes demokrati i Portugal genom den s.k. nejlikerevolutionen. Vi uppmärksammar det genom att presentera några moderna portugisiska författare från vårt utbud:

António Lobo Antunes (f. 1942-) räknas som en av de stora förnyarna inom portugisisk litteratur. Bland hans verk märks Förmaning till krokodilerna (Exortacão aos crocodilos) från 1999. Den handlar om tiden just efter ovan nämnda revolution- en tid med flera kuppförsök, bombattentat. mord och andra våldsdåd. Vi får följa fyra kvinnor genom monologer, tankar och flashbacks till ungdomen.
Ett annat av hans verk är Karavellernas åtkomst (As naus) (2006), som utspelar sig under upptäcksresornas storhetstid på 1400- och 1500talen.

Jämte Antunes räknas José Saramago (1922-2010) som den viktigaste modernisten inom den portugisiska litteraturen. Han belönades med nobelpriset 1998. Även han har skrivit en del historiska romaner. Den mest kända är nog Historien om Lissabons belägring (História do cerco de lisboa) (1991). Det är ingen ren historieskildring utan handlar om en korrekturläsare som, när han arbetar  med en bok om belägringen, lägger till ett påstående som innebär en rejäl ändring av historieskrivningen. Han får sedan i uppdrag att skriva en egen version  och läsaren får ta del av två olika versioner av historien. Till det fogas en modern kärlekshistoria.
Bland Saramagos andra verk märks bl.a Baltsar och Blimunda (Memorial do convento) (1988) och Blindheten (Ensaio sobre a cegueira) (1997)

Vad gäller poesi så är Fernando Pessoa (1888-1935) den portugis som fått mest internationell uppmärksamhet. I Dikter av Alberto Caeiro(Alberto Caeiro. poesia) (2002) använder sig Pessoa av en pseudonym. Boken har som tema poeternas tendens att besjäla naturen och deras vägran att acceptera yttervärlden som den är. Det är en lättillgänglig diktbok med enkelt och nästan naivt språk. Den anarkistiske bankiren (O banqueiro anarquista) (1995) är ingen diktbok utan en novell som handlar om individen mot kollektivet. Även den är väl värd att läsa.

Ytterligare två författare som finns i vårt utbud ska nämnas. Almeida Faria (f. 1943) har skrivit en mörk historia om en familj i sönderfall. Passionsdagen (A paixão) (2009), behandlar konflikten mellan det nya Portugal (efter 1974) och det gamla Portugal.

Lídia Jorge (f. 1946), slutligen, är påverkad av sin tid i Angola & Mocambique under kolonialkrigen. Vi har boken Walters dotter (O vale da paixão) (2001) som är en familjehistoria med berättelsen om kärleken mellan en far och en dotter i centrum.

/Krister

Boksläpp!

Imorgon onsdag händer det något spännande här på biblioteket. Klockan 18.30 är det nämligen boksläpp av det nya boken om Ragnar Thoursie, Den nya männsikan och den gamla av Tomas Fransson.

 Thoursie föddes 1919 i Katrineholm och i hemmet fanns bara religiös litteratur. Han bokdebuterade 1945 med en diktsamling och anställdes inom offentliga sektorn 1955. Det kom ytterligare tre verk, men sedan gjorde Thoursie ett uppehåll mellan åren 1957 och 1987. Det blev ytterligare ett uppehåll mellan 1989 och 2001, men under 2000-talet publicerade Thoursie fem verk innan han dog 2010.

2012 bildades Sällskapet Ragnar Thoursies Vänner här i Katrineholm och det är de som står bakom programmet imorgon onsdag. Den nya boken om Ragnar Thoursie kommer att presenteras av författaren och föreningen bjuder på förfriskningar.

Välkommen!

/Marie

Psykologiska hemskheter

Vad är egentligen det övernaturliga? Vad är det som skapar vår rädsla? Vad är spöken och hur tar de sig uttryck? I våra dagar, när det kryllar av vampyrer, zombies och spöken i populärkulturen kanske man glömmer att våra sinnen och psyket kan skapa hemskheter.
   På 1800-, och början av 1900-talet var det annorlunda. Då hade vi författare som behärskade människans mörka sidor, och lät kroppens egna signaler löpa amok. Skräcklitteraturen var ofta en blandning av naturvetenskap och de idéer om det övernaturliga som fanns under sekelskiftet 18-/1900. En av de främsta verken var När skruven dras åt (The turn of the screw, 1898) av Henry James.

Huvudpersonen- en ung guvernant- kommer till det ensligt belägna godset Bly utanför London. Hon får hand om två barn, och möts även av en husföreståndarinna. Allt verkar mycket idylliskt, barnen är rara och tillmötesgående och huvudpersonen kommer bra överens med övrig personal. Men efter ett tag uppträder en man som visar sig vara en död, tidigare anställd vid namn Quint, samt en kvinna. Kvinnan i fråga är den tidigare guvernanten som ska ha lämnat platsen och försvunnit. Fast finns de? De visar sig endast för vår huvudperson. Samtidigt ger sig barnen av på (ibland nattliga) strövtåg på egen hand. Undan för undan ändras förhållandet mellan barn och guvernant. Panik och osäkerhet präglar alltmer tillvaron. Hur är barnens förhållande till de mystiska figurerna? Det skrämmande i boken ligger ofta i huvudkaraktärens psyke och som läsare undrar man alltmer var det fasansfulla uppstår. Är spökena verkliga eller håller guvernanten på att bli galen... Skruven dras verkligen åt och vi går från en trygghet till en ondskefull stämning. Ett klassiskt, psykologiskt mästerverk.

/Krister

Se även tidigare inlägg på bloggen om viktorianska spökhistorier här:

PS En annan författare där väldigt mycket sker 'mellan raderna' i berättelserna är H.P Lovecraft. Här kan du kan läsa mer om honom.

Buttons & Gatsby

Bland våra nyinkomna böcker denna sommar märks en liten bok. Egentligen är det bara en novell, skriven av F Scott Fitzgerald. På blott 49 sidor breder en fascinerande historia om mannen som lever sitt liv baklänges ut sig. I Det sällsamma fallet Benjamin Button (The Curious case of Benjamin Button, 1992) föds huvudpersonen en dag i mogen ålder och blir sedan allt yngre- något som skapar problem när han kommer ut i samhället och inte riktigt passar in. Eftersom han bara blir yngre växer han och de kontakter han får ifrån varandra. En dråplig och rolig historia om ett bakvänt liv, som även filmatiserats.

Fitzgerald är annars mest känd för Den store Gatsby(The Great Gatsby1925)  Den kom på andra plats när Modern Library presenterade en lista över 1900-talets främsta romaner. Boken är en skildring av New York/Long Island under jazzeran på 20-talet och behandlar ett socialt skikt med dess dekadens, idealism, lyx och nöjesliv. Den har också beskrivits som en av de bästa skildringarna av "The American dream". Även denna bok har filmatiserats; flera gånger t.o.m. Den mest kända filmversionen är med Mia Farrow och Robert Redford från 1974, men en ny version kom så sent som i år.
En mycket läsvärd klassiker.

/Krister

Mer om giftmord

För några veckor sedan bloggade jag om den underbart informativa boken En dos stryknin: om gifter och giftmord i litteraturen. Nu finns det ganska många exempel på användandet av gifter inom  främst kriminallitteraturen och här följer några exempel: Agatha Christie var väldigt produktiv och hade goda kunskaper olika gifter. En dos stryknin, 1920 - en tidig Hercule Poirot-deckare är  kanske urtypen för en pusseldeckare med giftiga substanser. Det första offret vände sig i väldiga plågor. I en annan berättelse (En ficka full med råg, 1953)användes Taxin- giftet från idegran, vilket blandades med marmelad till en inte helt nyttig frukost. Mer sällsynta substanser förekommer också i hennes verk. Tallium var giftet i Den gula hästen (the Pale horse) , 1961 . Men här lär den exakta beskrivningen av symptom lett till att några läsare kunde rädda liv genom att identifiera dessa symptom i tid. Lite lärobok ihop med kriminalhistoria alltså. Gifter förekommer i ungefär hälften av Christies verk men vi lämnar henne och går framåt i tiden.

Åsa Nilsonnes Tunnare en blod (1991) har undertiteln en medicinsk kriminalroman. Här handlar det inte om de vanliga, traditionella substanserna utan läkemedel, t.ex. Waran. Ed McBain tar i Gift (Poison, 1989) med nikotin. Än sen då tänker alla rökare- det används ju ständigt. Det är bara det att här är det i höga koncentrationer och förfinat från något miljögift eller ren tobak. Offret dör på bara några minuter.

Vi ska inte heller försaka de substanser som man lätt hittar ute i naturen. TV-serien Morden i Midsumer bygger på Caroline Grahams böcker. Åtminstone i TV-serien hittar vi en användning av vit flugsvamp eller Destroying angel som den heter på engelska och även är titeln på detta avsnitt. Man smugglar bara ner några små svampar i en korg med blandsvamp och serverar en hungrig älskare. Så kan han förvänta sig att organen förstörs inifrån. Ett av det bästa avsnitten i serien.

Slutligen har vi vilda växter. Stackars Sokrates(filosofen) tog sig av daga med odört. Elizabeth George Saknaden efter Josef (Missing Joseph, 1992) använder sprängört och Nigel McCrery låter offret i Stilla vatten (Still waters, 2008) falla till marken efter att ha fått i sig extrakt av tidlösa. Substanserna vid avdagatagande är många och en del verkliga fall blir även uppmärksammade. Alexandr Litvinenko, f.d. säkerhetstjänstofficer vid KGB, blev förgiftad med polonium 2007. Om det kan man läsa i En dissidents död: mordet på Alexandr Litvinenko och KGBs återkomst (Death of a dissident, 2007) av Alex Godfarb och Marina Litvinenko. Författarna försöker här reda ut vem som ligger bakom dödsfallet.
Som sagt, det finns en uppsjö av giftmord in litteraturen för den som letar.

/Krister

En dos stryknin

Har ni tänkt på hur många personer som faktiskt giftmördats genom åren i litteratur och på film? En som gjort det och skrivit en bok om litterära avdagataganden med diverse medel är Olle Matsson. Hans bok En dos stryknin: om gifter och giftmord i litteraturen kom i slutet av 2012. Förutom själva morden lär man sig väldigt mycket om gifterna, deras ursprung och användning. Belladonna, sprängört, kemikalier och fugu- alla har de sina särskilda kapitel i boken. Vi läser om hur Sokrates tömde odörtsbägaren, hur de rara gamla damerna i Arsenik och gamla spetsar hjälpte gamla, ensamma människor till ett stillsamt slut, och hur ismygspetsade paraplyer kan användas.

Tidsmässigt sträcker sig boken ända fram till våra dagar där bl.a Caroline Graham använder gifter i sitt idylliska Midsummer. Allt gör detta till en mycket intressant fackbok om litteratur, men lika mycket om botanik, kemi och annan naturvetenskap. Rekommenderas!

/Krister

Andra böcker om gifter sökes här

Augustpriset och tävling!

I måndags förra veckan tillkännagavs årets Augustnominerade. Augustpriset skapades av Svenska Förläggareföreningen 1989 och är Sveriges största litterära pris. Det är döpt efter författaren August Strindberg och ska belöna och sätta fokus på de bästa nyutkomna böckerna varje år. Priset delas ut i tre kategorier och de nominerade i år är:

Årets svenska skönlitterära bok:
En storm kom från paradiset, av Johannes Anyuru
Ingenbarnsland, av Eija Hetekivi Olsson
Sång till den storm som ska komma, av Peter Fröberg Idling
Springa med åror, av Cilla Naumann
Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, av Göran Rosenberg
Medealand och andra pjäser, av Sara Stridsberg
Årets svenska fackbok:
Den enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin, av Katrine Kielos
Ur regnskogens skugga. Daniel Rolander och resan till Surinam, av James Dobreff, Arne Jönsson och Helene Schmitz
Det står ett rum och väntar på dig…. Berättelsen om Raoul Wallenberg, av Ingrid Carlberg
Den amerikanska högern, Republikanernas revolution och USA:s framtid, av Martin Gelin
Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia, av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz
Sanningens vägar. Anne Charlotte Lefflers liv och dikt, av Monica Lauritzen
Årets svenska barn- och ungdomsbok:
Only väg is upp, av Emmy Abrahamson
Jag blundar och önskar mig något, av Moa-Lina Croall
Jag älskar Manne, av Pia Lindenbaum
Elin under havet, av Sofia Malmberg
Jag är världen, Mårten Melin
A B C å allt om D, av Nina Ulmaja

Som vanligt finns det en skylt på biblioteket där man kan se framsidorna på alla de nominerade böckerna. Har man tur finns det även en bok inne att låna!

Nytt för i år är att vi även har en Augustpris-tävling. På en lapp skriver du ner vem du tror vinner sin kategori och om du har rätt, vinner du en August Strindberg inspirerad bok. Information om nomineringarna och tävlingen hittar du på ena sidan av skylten:

Du måste lämna din gissningen senast den 25 november och du gör det i den röda brevlådan på andra sidan skylten:

Augustprisvinnarna avslöjas måndagen den 26 november och vinnarna i vår tävling under samma vecka.

Lycka till!

/Marie

Det litterära Katrineholm

Har du precis som jag funderat på om Katrineholm egentligen finns representerat i litteraturen. Jodå, mer än man skulle kunna tro är svaret på den frågan. Det finns en massa böcker som på ett eller annat sätt har anknytning till staden. Så vill man ha något roligt att göra en solig vårdag som denna, varför inte ge sig ut på upptäcksfärd i litteraturens Katrineholm. Till sin hjälp kan man ta kartan som vi har satt ihop.

När du klickar på  någon av bilderna så kan du lära dig mer om varför just den här platsen omnämns i litteraturen och få mer information om författaren eller om boken. Du kan zooma in på kartan för att få en bättre överblick.

I det litterära Katrineholm slussas vi mellan mord, kurorter, entreprenörer, kvinnosakskämpar och 40talspoesi. Bevittna fiktiva ögonblick och upptäck verkliga omständigheter runtom den sörmländska järnvägsknuten Katrineholm:


Visa Katrineholm läser på en större karta

/Linda och Viktoria

Romantik och rättvisa i romsk litteratur

I söndags var det Internationella Romadagen, eller den romska nationaldagen. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen som ägde rum i London 8 april 1971. Det var då den romska flaggan med ett rött hjul mot ett blått och ett grönt fält infördes, och det bestämdes att Gelem Gelem skulle vara den romska nationalsången (som i versionen nedan framförs av den alltid skönsjungande Esma Redzepova):

Svarta rosor - Kale Ruze, sammanställd av Gunilla Lundgren, är en fantastisk antologi om romsk litteratur, kultur och historia. I denna presenteras 12 romska författare från olika europeiska länder och flera av deras skönlitterära texter återges parallellt på svenska och romani. Bara det i sig att både den svenska och romska versionen går att läsa samtidigt känner jag ger ett mervärde.

Det finns ett avsnitt om Katarina Taikon, som skrivit de alldeles underbara och viktiga böckerna om Katitzi, och här finns också spännande läsning om och av Papusza från Polen som kallas den romska poesins moder. 

Margita Reiznerová är på många sätt en av mina personliga favoriter. Hon beskrivs med rätta som en rättvisekämpe och romantiker från Slovakien. Jag gillar framförallt hennes dikt Jag lägger en romsk schalett över ögonen eftersom den har sådana klanger.  Den påminner om rättvisans spegel och kampen samtidigt som den är alldeles inlindad i ett romantiskt skimmer och språk. Hennes poetisk ådra ger oss både det dystra och det hoppfulla.

Svarta rosor är en sådan där antologi som dröjer sig kvar hos mig. Förutom de skönlitterära skatterna så skapar den ett intressant och behövligt sammanhang för romsk kultur och litteratur. Det fungerar bra att läsa de skönlitterära inslagen fristående, men upplevelsen blir så mycket större om du dröjer dig kvar i allt det där andra. I levnadsbeskrivningar, drömmar och förändring.

/Victoria

2012 har av regeringen utlysts till romskt kulturår i Sverige för att uppmärksamma att det är 500 år sedan romernas ankomst till Sverige först noterades.

 

Läs också om journalisten Irka Cederbergs skildring av romernas tusenåriga historia och verklighet i Europa i boken Född fördömd

Gråzoner och svåra gränsdragningar i #prataomdet

I lördags for en trött känsla genom mig; jag var perspektivlös och jag satt på ett tåg. Jag ville inte vara ensam samtidigt som jag inte för en sekund hade lust att samtala med de okända ansiktena omkring mig. Det är i en sådan stund som jag är en mycket tacksam och mycket noggrann läsare. I en sådan stund faller jag rakt in i vad som helst och bara känner in varje ord jag läser.

Jag sökte bland bibliotekets böcker för att få sällskap och lånade så slutligen boken #prataomdet.

"Vi behöver ett språk för sex utan skam, vi behöver fundera kring våra egna och andras gränser. Vi behöver prata om de gränsdragningar, gråzoner och övertramp som förekommer i sexuella situationer. Något ska förändras. Vi ska våga #prataomdet."

Från prataomdet.se

#prataomdet är en twitterhashtag, men inte bara. På många sätt kan det ses som en unik rörelse uppstånden i kölvattnet av våldtäktsanklagelserna mot Wikileaks frontfigur Julian Assange. Den startades av att medieprofilen Johanna Koljonen gjorde ett inlägg på twitter om en egen sexuell upplevelse i vad som kan kallas en gråzon. Och ganska många började #prataomdet.

Det fick också utrymme i det offentliga samtalet. Johanna Koljonen och journalistkollegan Sofia Mirjamsdotter fick sedermera Stora journalistpriset i kategorin årets förnyare för #prataomdet. 

#prataomdet är ett exempel på kraften i teknikutvecklingen. Det ringar också in att det är den mänskliga faktorn som bestämmer vad tekniken möjliggör. Bara vetskapen i sig om de sammanhang boken skapats ur tycker jag gör det till en ganska häftig bokupplevelse.

I boken finns ett urval av berättelser om sexuella gråzoner. Det är män och kvinnor som skriver. Flera av dem är kända mediepersonligheter.

Överlag är det välskrivna, icke-raljerande och tänkvärda texter. Tillsammans belyser dem viktiga frågor om sex och relationer i den samtid vi lever i. Det handlar om såväl inbyggda normer som skammen och förväntningarna i sexuella situationer. Inte minst handlar det om när vi misslyckas med våra egna eller med att förstå eller respektera andras gränsdragningar.

Berättelserna i boken är väldigt olika och det är inte tal om ensidiga bilder av de som inte uttryckligen säger nej eller de som ignorerar de outtalade nejen. Komplexiteten är som tur är mer närvarande än så.

Min läsning kantas oupphörligen av den gnagande känslan att många av er på ett eller annat sätt kommer att känna igen er i någon av de situationer som beskrivs i boken. Vi är sällan helt ensamma i våra upplevelser, men vi vet inte om det eftersom vi inte pratar om det. 

Och #prataomdet är lika mycket en diskussionsbok som det är en säkerligen alldeles oumbärlig bok för alla de som inte vågar eller kan prata om det. Det är därför en bok angelägen att läsa för var och en av er därute. 

/Victoria

Röda Tråden

Om du har varit inne på vårt stora bibliotek i Katrineholm de senaste veckorna och tittat bland romanerna, kanske du har sett några skyltar i hyllorna med titeln Röda Tråden. Vad är nu detta? Jo, ett lättsamt bokbryderi tänkte vi. På varje skylt finns fyra bilder. Dessa är tänkta som ledtrådar, som ska få dig att tänka på en författare. Så här:

Nu ska du bara klura ut vilken författare som avses. (Tips! Det är en svensk nutidsförfattare)

Allt som allt finns det sex sådana här skyltar och svaren kan du få i informationsdisken. Det är ingen tävling, men visst vore det roligt om du lyckades klura ut allihop??

Lycka till!

/Marie

Patti Smith & Virginia Woolf i symbios

Just nu läser jag Patti Smiths Just Kids och jag känner på mig att den kommer vara fantastisk. Jag tror det för att jag är förtjust i Patti Smith och jag tror det ännu mer på grund av att människor i min närhet har fått mig att tro så.

Lästips är verkligen någonting av det bästa att både ge och få. Därför blev jag glad när jag oväntat drabbades av ett lästips denna onsdagskväll. Allt tack vare att jag ramlade över denna uppläsning som Patti Smith gjort av en text av Virginia Woolf:

Jag har aldrig förrän nu förstått att jag vill utforska Virginia Woolfs författarskap. Först efter i kväll och Patti Smith. Nu vill jag läsa Virginia Woolf.

/Victoria

PS: Jag tar gärna emot dina lästips! 

Litterär geocaching i Katrineholm under KolossalOrdival!

Litterära Katrineholm är spretigt och spännande. Här samsas mordiska dåd och poetiska stordåd, nya och gamla litterära gärningar, feminism och byråkrati. Kulturhuset Ängeln bjuder in dig att upptäcka några av dessa litterära platser under det spektakulära evenemanget KolossalOrdival. Upplev det litterära Katrineholm genom geocaching!

Geocaching är en modern version av skattjakt. Med hjälp av en bärbar GPS, smartphone eller surfplatta söker du efter skatterna (cacher) vars koordinater finns utlagda på nätet.

Under hela KolossalOrdival kan du ägna dig åt att leta ledtrådar med litterär anknytning i de centrala delarna av Katrineholm. Ledtrådarna leder fram till ett slutgiltigt mål där det finns en riktig SKATT. Men det är förstås vägen dit som är det roliga med geocaching!

Så här gör du: Knappa in koordinaterna till den plats du vill besöka. Du kan besöka platserna i vilken ordning du vill - bara du kommer ihåg att föra in siffran på rätt bokstav. Imorgon kommer koordinaterna till de olika platserna att publiceras på bibliotekets webb och finnas att hämta i bibliotekets informationsdisk.

Skattjakten pågår från imorgon torsdag till söndag. Ha skoj och lycka till!

/Victoria

Delta på KolossalOrdival du också! På festivalbloggen kan du spana in vad som sker när, var och hur.