Sveriges stora lyriktidskrift kommer ut med sex nummer om året. Lyrikvännen behandlar både modern och forntida lyrik och kommer ofta med temanummer. Det senaste numret har Greklands-tema och innehåller, förutom lyriken också en intervju med poeten Mette Mostrup och ett par temaartiklar. Stående inslag är nedslag i samtidslyriken.
Bland senare nummer kan även nämnas teman som tärningskastet, undergång samt fisken i poesin. Allt som allt enmycket mångskiftande ämnessfär och en mycket läsvärd tidskrift.
Tage Danielsson var en mycket allsidig person. Av allt han gjorde kanske inte hans poesi är det som folk kommer ihåg bäst. faktum är dock att hans underfundiga humor kom väl till sin rätt i diktformen och hans Samlade dikter 1967-1967 utgör en rolig och trevlig motvikt mot den annars tunga finstämnda lyriken. Den här diktsamlingen är lättsam samtidigt som den är djup. Han beskriver t.ex. ett liv genom välkända förkortningar- det börjar med BB och slutar med TV, TV, TV. Han har en bla- bla- period och en flowerpowerperiod, och skriver en kärleksfull hyllning till tre kvinnotyper- fast förstås med mycket annorlunda metaforer. Danielsson var stilistiskt sätt mästerlig och förstod att leka med, och travestera olika litterära stilar. En underbar diktsamling, även för den som aldrig annars läser lyrik. Samlingen ingår även i Tage Danielssons paket.
Slutligen- en av dikterna:
Kärleksdikt till en cendrefärgad: Din skönhet är som dimmans, den mossbelupna ekens, grötrockens, skymningstimmans, gråvädersväderlekens! Din färg är pappkartongens, askhögens eldhärjade. Din blick är fiskbuljongens. Bli min i natt, råttfärgade.
Förutom PoesiQuiz (som det är ikväll på Ängeln, Biblioteket!), finns det andra sätt att uppleva och utöva poesi tillsammans. Till exempel kylskåpspoesi. Kylskåpspoesi är ord, skiljetecken och enstaka bokstäver på små magnetiska brickor, som du lätt fäster på ytor av metall.
Sen är det bara att flytta runt och sätta ihop och bilda meningar, mer eller mindre begripliga. Det kan bli ganska roliga konstellationer när man är några stycken som bidrar...
Fenoment har funnits sen slutet på 1990-talet och numera kan man köpa kylskåpspoesi-satser på olika teman, till exempel kärlek eller golf. På den här sidan på nätet kan du vara med att skapa kylskåpspoesi, varför inte pröva?
Jag vet att jag tycker om poesi, även jag till skams måste erkänna att jag aldrig läser det. Inte ’hör’ jag låttexter heller, som ju är en sorts poesi det också. När jag satte mig ner och funderade, fick jag gräva mig ända tillbaka till gymnasietiden för att bli påmind om dikter som jag läst och tyckt om. Min favorit bland de poeter som presenterades på svensklektionerna i skolan, det var Erik Johan Stagnelius.
Stagnelius föddes 1793 på Öland, han hade fem syskon och hans pappa var under sin levnad både präst, biskop och riksdagsman. Själv gick aldrig Stagnelius i någon allmän skola, familjen anställde en privatlärare och han studerade själv böckerna i pappans bibliotek. Det hindrade dock inte Stagnelius från att lära sig latin, bli väldigt beläst och kunnig om litteratur. Så småningom läste han till präst i Lund och Uppsala. Han arbetade dock aldrig inom prästyrket, utan som kanslist i Stockholm. Tyvärr kantades Stagnelius liv av sprit- och opiummissbruk, allmän ohälsa och osäkra levnadsförhållanden i Stockholm. Han dog innan han hann fylla 30.
Stagnelius poesi är fylld av känslor, det är inte för inte han anses vara den svenska romantikens viktigaste poet. Jag avslutar med hans dikt Amanda:
I blomman, i solen
Amanda jag ser.
Kring jorden, kring polen
hon Strålar, hon ler.
i rosornas anda,
i vårvindens pust,
i druvornas must
jag känner Amanda.
När gullharpan klingar,
när västan sig rör
med susande vingar,
Amanda jag hör.
Allt, ängel, bestrålar
din himlagestalt,
lik skaparnas i allt
din gudom sig målar.
Se! Själarne ila
vid dödsängelns bud,
till gyllene vila
i famnen av Gud.
Se! Floderna hasta
med skummande fart.
I havet de snart
sig danande kasta.
Men aldrig min trånad
till målet skall nå.
Blek, suckande, hånad
jag enslig skall gå,
skall evigt gudinna,
lik stjärnan dig se
högt över mig le
och aldrig dig hinna.
/Marie
ps Titta gärna in på barnbloggen, de har också poesivecka!
På torsdag, den 21 Mars, är det internationella poesidagen. Den startades av UNESCO (Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) redan 1999. Här på Ängeln vill vi fira detta ordets dag lite extra i år. Därför har vipoesivecka hela veckan!
Vi skyltar poesiböcker med spännande framsidor:
På torsdag klockan 18 har vi Poesiquiz, där du på ett lekfullt och lustfyllt sätt kan testa hur mycket poesi du känner igen! På fredag är det Fredagsfeeling poesi klockan 12.30, där du kan läsa en egen dikt eller lyssna på när andra läser dikter.
På söndag kan du komma och lyssna på en livslevande poet - Joar Tiberg. Klockan 14 läser han sin poesi.
Och du, du vet väl att vi har en hel avdelning på biblioteket fylld med bara posei?
På lördag kommer fredsforskaren Hans Abrahamsson, ordkonstnären Emil Jensen och den dansande ingenjören Lilla Namo till Katrineholm. Dessutom blir det invigning av etapp 2 på Perrongen i Lokstallarna. Både på fredag och lördag pågår nämligen Integrationsfestivalen på Perrongen.
Integrationsfestivalen är ett arrangemang inom EU-projektet Integration Katrineholm. Målet är ett öppnare Katrineholm med ökad förståelse och minskat främlingsskap mellan invånarna. Projektet syftar till att ungdomar ska samarbeta och driva olika former av projekt inom olika områden, till exempel Konst & Kultur.
Emil
Jensen har vunnit poetry slam-tävlingar, spelat in skivor &
ljudböcker och åkt på cykelturné. Han sjunger sånger och framför
poetiska texter om livet, vardagen och världen på skånska. Själv är jag
väldigt förtjust i raderna:
Jag snodde passionsfrukt i en affär
Du såg när dom tog mig och förde mig bort
Jag skrek att jag vägrar betala för kärlek
Jag lät det va dumt sagt ännu dummare gjort ur låten Spela roll
Förra året kom Emil Jensens ljudbok Snacka om. Den kan du lyssna på strömmande direkt från datorn. Om du är nyfiken på vad ljudboken innehåller kan du först titta på ljudbokstrailern:
Jag tycker om att läsa dikter. Därför tycker jag om boken Om du var här av Bente Brattlund. Denna berättelse om saknad är skapad i form av en dikt. Den är väldigt fin och sorgsen på samma gång. Jag gillar också att det är en berättelse över vardagen.
Med några få ord och ett vardagligt tilltal förmedlas känslor om hur det är att sakna någon. Jag tror att du och jag och de flesta andra människor kan känna igen sig i hur saknad beskrivs i boken. Om hur det är när någon som man tycker mycket om är långt borta. Det är korta meningar, men med mycket innehåll.
Om du var här är utgiven från det nya förlaget Vilja som riktat in sig på lättlästa böcker för vuxna. Det innebär att det nu finns flera nya böcker i hyllorna för lättläst på biblioteket. Kom och låna!
Det är bara en vecka kvar till Katrineholms Kulturnatt. Jag tror att det kommer bli en fantastisk dag och afton runtom i Katrineholm. Programmet är fullspäckat med sång, samtal, kaninhoppning, poesi, rullstolsdans, performance, gratismarknad, stipendieutdelning...
Konstnären bakom årets affisch heter Kelvin Sommer.
Kulturhuset Ängeln håller öppet på dagen mellan 11-14 och på kvällen mellan 18-22. Så klart händer det massa saker i huset då!
Som Blackout Poetry! Mellan klockan 11 och 14 är alla, oavsett ålder, välkomna att skapa egen poesi i bibliotekets drop in-workshop. Vi återanvänder ord, sidor och böcker för att skapa egna poetiska verk. Den modiga får självklart framföra sitt alster på lämpligt sätt.
Blackout Poetry är ett sätt att skapa texter, berättelser och dikter genom att använda texter som andra har skrivit. Materialet kan vara en trasig bok eller en tidning och en svart penna. Du kan ringa in ord, stryka över meningar, klippa och klistra för att skapa ett nytt verk. Välj ut de ord du gillar och täck över resten av texten. Bara fantasin sätter begränsningarna!
Onekligen ett enkelt sätt att recycla sådant som ändå ska kasseras. Men framförallt ett enkelt sätt att få utlopp för - eller kanske upptäcka - sin kreativitet.
Har du tänkt låna en viss bok och så lämnar du biblioteket med en helt annan i handen? Det händer mig hela tiden.
Idag började allting med mördarsniglar vilket i sig var oväntat. Vem hade anat att de där slibbiga och oerhört slemmiga ryggradslösa djuren skulle kunna ha en läsfrämjande effekt. Mördarsniglar är alltså spanska skogssniglar och har levt i Sverige i över 30 år. På nyheterna talas det i år om en massinvasion av mördarsniglar och i en väns trädgård häromdagen plockades det mördarsniglar för glatta livet. Eller ja, nästan så i alla fall.
Allt det här fick mig att minnas en snigeldikt som jag läst för många år sedan. Det var en ganska slemmig dikt av Aase Berg. Därför styrde jag mina steg mot poesihyllan för att leta rätt på diktboken där den finns med i. Men jag fastnade istället i Åsa Ericsdotters bok Tillbaks.
När den då 18-åriga Åsa Ericsdotter 1999 kom ut med debutboken Oskyld blev det just då en viktig bok för mig. Kaxigheten, det rättframma, de sexuella ramarna.
Tillbaks är en prosalyrisk berättelse som leker med språket. Skiljetecken saknas, men rytmen finns där. Vi slår följe med ett diktjag som åtrår, älskar, tränger sig in, tappar andan. Det är inte svårt att ryckas med in i föreställningen om att vi tar oss an de stora känslorna i en relation. Där det naiva och det komplexa famlar runt med varandra.
för du andas långsammare och långsammare och jag försöker också exakt samtidigt och spikhålen i taket klibbar igen tills det blir omöjligt att tränga in i oss tillochmed för luften och alltihop tills det blir omöjligt
Tillbaks har ganska lite med mördarsniglar att göra, men det är
fantastisk läsning som hänger kvar. Kanske kommer jag minnas sekvenser
ur just denna bok om några år när det pratas om tussilago, kalenderhörn
och trollspön.
Jag har lånat en tegelsten! Det är en tegelsten som består av närmare 500 sidor av poetisk lycka.
Om jag inte får tala med någon nu, som är titeln på boken, är en antologi med dikter av 27 samtida poeter från Rumänien. Här finns dikter av till exempel den framstående innerliga författaren Mircea Cărtărescu (som jag vurmat för i ett tidigare inlägg), passionerade poeten Nina Cassian och existenslyrikern Ioan Es. Pop.
Svulstigt. Vackert. Bredd. Det här är en riktigt bra bekantskap med dikter som skrivits i Rumänien sedan 1980-talet.
För det är en antologi svår att kategorisera med mer än att Rumänien någonstans är deras gemensamma nämnare. Rösterna är olika och de språkliga tilltagen likaså. Den geografiska inramningen är inte heller beständig i att utgångspunkten alltid är Rumänien. Spektrat är ibland större och i det finns en internationell blick. Samtidigt finns rumänska byar och städer, historia, mentalitet och verklighet i allra högsta grad närvarande i flera av dikterna.
Förutom att Cărtărescu alltid får mig att tappa andan lite grann blir jag förtjust i Gabriela Meliniscus. Hon skriver i svärta och överdådighet, citerar nobelpristagaren Nelly Sachs och lämnar märkvärdiga spår. Ioan Es. Pop skriver också en och annan rad som fastnar i mitt medvetande.
Det där vårrusiga utanför biblioteksfönstren gör att jag får lust att skriva rader om rodnande kinder i solnedgångar och drömska ögon i körsbärsbersån. Det får mig också att vilja ramla in i redan skrivna dikter och skrika ut dem till hela världen. För att de är så bra.
Därför tänkte jag göra det också. Kanske inte riktigt till hela världen, men så gott det går. På twitter under hashtagen #twitterpoesi är alla mer än välkomna att skapa sin egen poesi eller dela med sig av sina favoritrader. Att använda en hashtag är ett sätt att sortera information och skapa gemensamma sammanghang på twitter. Tecknet # betyder själva ämnet som man twittrar om medan ordet efter # är taggen (det vill säga etiketten).
För något år sedan höll Anna Hallberg (poet & kritiker) i den Snälla poesiskolan i DN. Ett mycket bra och intressant initiativ där Anna Hallberg resonerar om poesi. Såsom att dikten erbjuder en upplevelse och att den kräver delaktighet snarare än förståelse. Men också om komposition, traditioner, urladdningar och hur det går till. I sista delen är det såklart Examensdag i poesiskolan och där avslutar Anna Hallberg allt med följande fantastiska rader:
"Det bästa med att sluta skolan är att man äntligen får lova att bestämma själv. Spring ut i våren och hångla upp vilken poesi ni vill!
Dikterna väntar därute."
Nu är det faktiskt vår på gång, och #twitterpoesi väntar därute på just dig.
Poesi kan vara så mycket saker. Det kan vara banalt, svårt, långsamt, kort, lyckligt, dramatiskt, rimmat, tonsatt... Och jag tror på riktigt att poesi kan förändra människor och världen.
För att fira världspoesidagen 2012 ger jag er därför en dikt som varit betydelsefull för mig:
Annat i tankarna
jag råkade snudda vid dej en sen natt för länge sedan och vad jag minns hade du druckit för mycket och var ledsen över att du glömt bort namnet på den som sytt den här världen jag tror inte jag var ute efter att trösta dej jag hade annat i tankarna men jag sa att någonstans måste nålen ligga kvar och varje gång vinden skakar tag i marken kan du se den här nålen kastas upp i luften och slå ned som en hisnande kort bländande blixt flera mil bort härifrån
Mötet med Mircea Cărtărescus ord i boken Nostalgia var omedelbart magnetiska på mig. Det är drömskt, konstigt och högintensivt. Händelserna i boken slingrar sig genom den rumänska huvudstaden Bukarest på ett sätt som suddar ut tid och rum. Nostalgia utgörs av fem berättelser där en roulettspelare, några gatpojkar, en arkitekt, längtan, litterära referenser, geografiska utflykter och vardagliga skeenden samsas med varandra.
Det är en speciell läsning som kräver viss kapitulation och att vi totalt kliver in i den skrivna världen. Men det är värt satsningen. I alla fall har jag fallit pladask för denna bok. Jag brukar också ofta framhålla att Mircea Cărtărescu är en av mina favoritförfattare.
Foto av Cosmin Bumbutz på en.wikipedia by CC-BY-2.0
I förra veckan hade jag möjligheten att se och höra Cărtărescu live. Såklart var jag livrädd för att han inte skulle leva upp till bilden av sig själv. Den som har skapats hos mig genom de böcker han har skrivit. Mötet med det skönlitterära förloppet är inte nödvändigtvis samma sak som mötet med författaren. Han visade sig var kortare, lite roligare och mer charmig än vad jag hade föreställt mig.
Jag tror det var en uns av lycklighet som for igenom mig den stunden. För att han sa intressanta saker om sitt författarskap. För att jag blev påmind om den inspiration jag har fått av att läsa hans böcker. Därför läser jag nu om dikterna i En lycklig dag i mitt liv. Det är motsatsen till avskalat. Liksom Nostalgia är det fylligt, späckat och jag tillåter mig själv att kalla det bländande.
I hans dikter ser jag en stad framför mig. Kanske är det Bukarest men det kan också vara en annan stad. Och den målas fram av både en roller och en finpensel.
jag minns: svettpärlorna mellan gatstenarna
jag kommer ihåg: förortens specerihandel sönderslagen mot molnen
Mircea Cărtărescu är en stark berättarröst och hans ord får mig att tro på litteraturens kraft. Vi behöver nog alla ha åtminstone en sådan bok eller författare att falla tillbaka på. Jag inbillar mig i alla fall det. Och Cărtărescu är kanske min.
Idag firar Angola nationaldag. 1975 blev landet självständigt från Portugal efter ett 14 år långt krig. Landets tidiga histioria som självständig stat kom dock också att kantas av inbördeskrig. 1994 undertecknades ett fredsavtal men först 2002, när UNITA-ledaren Jonas Savimbi avlidit nåddes en verklig, hållbar fred mellan parterna. Landet har goda oljetillgångar och har gått från att vara ett land i kaos till en av världens snabbast växande ekonomier. Huvudstaden Luanda räknas numer som en av världens dyraste att leva i.
Författaren Pepetela (pseudonym för Artur Pestana dos Santos)har en bakgrund som gerillasoldat i befrielsekriget mot Portugal och har skrivit ett flertal böcker som på olika sätt skildrar krig, politisk utveckling, och diverse människoöden. Hunden i Luanda (O cao e os Caluandas, 1985) kom på svenska 2005. Som titeln antyder utgör en hund "huvudperson" i denna roman som är en samhällssatir som beskriver huvudstaden efter självständigheten. Han visar upp byråkrati, stelbent politik och de samhällsförändringar som följer i självständighetens spår- allt skildrat med en absurd humor.
Bland hans andra böcker märks t.ex. Sköldpaddans historia (Parábola do cágado velho)(2000) som skildrar krigets vanvett.
Vill man läsa mer från Angola finns i vårt utbud Fem kulturer- ett språk: en lusofon antologi (2000) med texter från Angola, Brasilien, Mocambique, Kap Verde och Portugal; eller varför inte prova diktsamlingen I fikonträdets skugga: angolansk lyrik (2008)
Nu har jag lyssnat på podpoesi hela förmiddagen. Och jag gillar konceptet! Det är inspirerande och känns tillgängligt.
På podpoesi.nu - som är en streamingtjänst - kan du gratis lyssna och ladda ned uppläsningar av dikter samt dela dessa dikter på e-post, twitter eller facebook. För närvarande finns uppläsningar av exempelvis Malte Persson, Kennet Klemets och Johanna Ekström.
Poeten Magnus William-Olsson är en av initiativtagarna, och han säger såhär: "vinner mycket på att försöka ha ungefär samma förhållande till poesi som till låtar" (från Boktipset). Det är helt klart ett intressant förhållningssätt till dikter.
Podpoesi.nu är en snygg och avskalad webbsida som bjuder in till lyssning. Själv tycker jag att det är ganska soft att också höra dikter läsas. Det blir ofta en annan upplevelse än när orden läses enkom på papper. Och kanske kan lyssning vara ett bra sätt att närma sig poesi om du är nyfiken men ovan vid genren.
Så det är bara att samla sina favoriter, lyssna och njuta! Kanske när du väntar på bussen en kall höstmorgon...
I torsdags var det så dags för Svenska Akademin att tillkännage att årets nobelpristagare i litteratur är den svenske poeten Tomas Tranströmer. Verk av och om honom har lånats ut i ett rasande tempo här på biblioteket och bara något enstaka dröjer sig kvar. Det jag gillar med Tranströmers poesi är att den samtidigt känns tillgänglig och berättar viktiga saker om livet. Jag gillar de här inledande raderna från Tranströmers dikt Den halvfärdiga himlen:
Modlösheten avbryter sitt lopp.
Ångesten avbryter sitt lopp.
Gamen avbryter sin flykt.
Jag hoppas nu att det - som en följd av att Nobelpriset i år gick till en svensk poet - ska svepa en drabbande poesivåg över hela landet. För själv så drömmer jag mig gärna bort i storslagna diktepos som Aniara av Harry Martinsson (som också fått Nobelpriset i litteratur en gång i tiden) eller fumlar runt i Bob Hanssons vardagsnära poesi. En av Bob Hanssons bästa dikter, enligt mig i alla fall, är Onsdagssång för frukostbord och jag återger den i sin helhet nedan:
Man äter aldrig samma filmjölk två gånger.
Man bara tror det.
Så min uppmaning i dag blir följande: Läs en dikt och bli lite lyckligare! Så mycket mer pretentiöst än så behöver det inte vara.
På sin blogg har förresten Bob Hansson bland annat skrivit en kort essä med anledning av just årets Nobelpristagare i litteratur.
"Jag längtar till landet som icke är, / ty allting som är, är jag trött att begära." Så lyder de två inledande raderna av Edith Södergrans dikt Landet som icke är. Och jag tycker den är alldeles strålande. Det går en sådan där behaglig rysning genom min kropp när jag läser den.
Just Edith Södergrans författarskap återkommer jag till gång på gång, i tid och otid. Det är någonting i hennes sätt att uttrycka sig som är samtidigt starkt och sårbart, drömskt och närvarande.
Edith Södergran (1892-1923)
Dikten Till Petersburg förekommer i Vaxdukshäftet som samlar Södergrans ungdomsdiktning. Finlandssvenska Södergran föddes i Ryssland och hade svenska som modersmål. Till Petersburg som skrevs på tyska är fyra rader lång och får mig att vilja åka dit:
"O Petersburg, du stora / Och dimomhöljda stad, / Vid dina broar mättas / Dagdrivarna på rad."
Södergrans lyrik är långt ifrån anspråkslös. Och det är bara hur häftigt som helst.
Ikväll har Kulturhuset Ängeln den stora äran att få presentera estradpoeten Olivia Bergdahl, som står på scenen i caféet kl. 19. Olivia Bergdahl har bland annat tävlat i poetry slam och vann SM 2007. Tävlat, undrar du, i poesi? Ja, poetry slam är just en turnering i estradpoesi, som skapades av den amerikanska poeten Marc Smith. Den första tävlingen arrangerades 1986, på en jazzklubb i Chicago och 1995 introducerades koncepetet i Sverige.
Tävla kan man göra i lag eller individuellt. Reglerna anger att dikterna ska vara originaltexter, som framförs av poeten själv utan någon form av rekvisita. Varje uppträdande har tre minuter till förfogande och tidsövertramp ger minuspoäng. Bedömningen görs av jurygrupper med frivilliga från publiken, som delar ut poäng för text och framträdande. På Poetry slam Sverige hittar du alla orter med tävlingar (bland annat Eskilstuna, Örebro och Norrköping), tidigare vinnare, intervjuer, tips och nyheter.
Eftersom poesin är skriven för scenen är den ofta rapp och inte sällan humoristisk. Ett uttrycksfullt kroppsspråk, rytm och röstläge förstärker orden. Poetry slam är poesins rock’n’roll – den gnyr, skränar och låter, vill ut ur läskammaren och möta sin publik.
Några poetry slam-poeter som du kanske redan känner till är Bob Hansson, Daniel Boyacioglu och Emil Jensen. Bob Hanssons och Daniel Boyacioglus diktsamlingar har vi här på biblioteket och av Emil Jensen kan du hitta en liveinspelning: Mellansnack. På biblioteket kan du också låna Slam!: handbok för estradpoeter (2000). Den kan du även läsa som PDF-fil på skärmen.
Men poetry slam är ju till för att upplevas, inte läsas:
