I år är det 350 år sedan engelsmannen Daniel Defoe föddes. De flesta vet nog att Defoe skrivit boken om Robinson Crusoe, men Defoe levde nog ett mycket mer händelserikt liv än de flesta har en aning om.
Daniel Defoe föddes i London 1660 och hette från början Foe i efternamn. Pappan ville att han skulle bli präst, men 17 år gammal lämnade Defoe prästskolan och började arbeta för en exportfirma. Han kom att pröva på flera yrken, resa mycket, ägna sig åt olika affärer (som inte alltid gick så bra. Det var efter en konkurs han bytte efternamn till Defoe.) och politiken i London. Under en period var Defoe även soldat och deltog i Monmouth upproret.
Från det att han var 35 år gammal ägnade sig Defoe främst åt att skriva. Han skrev i flera olika tidningar och tidskrifter och skrev pamfletter i olika ämnen. Det var inte alltid han skrev för ett och samma parti eller åsikt, utan helt enkelt för den som betalade bäst. Sammanlagt tror man att Defoe skrivit omkring 250 olika skrifter. Två gånger ställde olika pamfletter till det för Defoe. En ansågs vara kritik av kyrkan, och Defoe dömdes till skampålen och ett halvår i Newsgate fängelset. Den andra pamfletten skrev Defoe för politikern Harley och det attackerade politiska partiet drog honom inför domstol, vilket resulterade i ännu en fängelsedom för Defoe.
Allt Defoe skrev ansågs dock inte radikalt, och han startade och drev också under nio år en tidning som fick stöd från staten. Men Defoe hann med även andra saker och 1703 anställdes han och arbetade ett tag som spion, av Earlen av Oxford.
Det var först vid 60 års ålder började Defoe skriva skönlitteratur och 1719 kom den bok han nog är mest känd för; Robinson Crusoe. Den och de andra romanerna Defoe skrev, är skrivna i jag-form, som om de var självupplevda. Robinson Crusoe boken kom att bilda skola för en helt ny genre; böcker där huvudpersonen blir strandsatt på en ofta ödslig och isolerad plats, och blir tvungen att lära sig nya färdigheter för att överleva.
Defoe själv dog 1731, 71 år gammal. En teori säger att Defoe var på flykt undan olika fodringsägare när han dog, men det finns det inga bevis för. Det man vet säkert, är att han de sista åren levde ensam utan sin familj och gömde sig i London.
Idéen till historien om Robinson Crusoe, fick Defoe nog från sjömannen Alexander Selkirk. Selkirk levde 1676-1721 och blev mycket omskriven i dåtidens tidningar efter att ha blivit räddad, efter fyra år på en öde ö. Men vem denne ur-Robinson?
Selkirk föddes i Skottland och som 20-åring åtalades han av kyrkan för osedligt uppförande. För att undgå fängelsestraff rymde Selkirk till sjöss och kom att göra flera resor. På en av dessa resor blev osams med kaptenen och landsattes på en ögrupp utanför Chiles kust. Där blev han kvar i fyra år, innan han räddades av ett passerande fartyg.
Det var dock inte Selkirks sista sjöresa och det tog 22 år innan han återvände till Skottland. Där stannande han några år men rymde sedan till London med en 16-åring. Det blev ett par sjöresor till innan Selkirk gifte sig med en värdshus änka. Han dog i gula febern, endast 45 år gammal.
Hos oss på biblioteken kan du läsa Robinson Crusoe på både engelska och svenska, i flera olika upplagor och svårighetsgrader. Du kan också lyssna på berättelsen direkt via datorn eller låna hem den som daisyskiva och lyssna hemma.
/Marie
4/5 2016
PS! Det verkar som den här lilla texten läses av många människor. Därför vill jag lägga till att jag har hittat information i databasen Alex (www.alex.se), i National Encyklopedin (www.ne.se) och webbplatsen Find a grave (www.findagrave.com).
Kom ihåg att alltid dubbelkolla innehållet mot egna källor!
/Marie
onsdag 19 maj 2010
onsdag 12 maj 2010
Boktips för hängmattan
Om lite drygt en vecka - torsdag 20 maj, kl. 19 - kommer några av oss fantastiska bibliotekarier att ge våra boktips AFK (away from keyboard). Missa inte detta trevliga tillfälle - vi har några riktigt bra böcker på lut, perfekta för lata dagar i hängmattan. Vi träffas i Hörnet, bredvid kaféet. Evenemanget är gratis och det finns fika att köpa för de som vill. Dessutom har alla som kommer chans att vinna någon av de böcker vi tipsar om.
/Sara Britta
Etiketter:
arrangemang i Ängeln
Röster från förr
Ett bra sätt att få en bild av hur det var förr, är att läsa ögonblicksskildringar. Upplevelser berättade med deras egna ord, av någon som var där. För ett tag sedan läste jag just en sådan bok, som heter Uppsnappade brev. Karl XII:s soldater i Norge 1716, av Peter Ullgren.
Författaren har gått igenom ett arkiv i Köpenhamn, som innehåller brev från soldater och officerare i Karl XII:s armé i Norge 1716. Detta är brev som aldrig nådde sina adressater, utan togs av fienden i spionsyfte. Breven har Ullgren delat upp i ofta förekommande teman, så som; religion, rädsla, dödsångest, oro för dem där hemma, umbäranden och hjältedyrkan. Som läsare får du en personlig inblick i vad dessa män tänkte och kände, långt hemifrån och ofta med en osäker framtid.
Indirekt får man också en bild av kungen, Karl XII. I ett brev från en officerare, kan man läsa att han tycker att hustrun är för orolig och hennes brev för känslosamma. Längst ner på pappret finns dock ett tillägg, skrivet i slarvig handstil som när man har bråttom, där brevskrivaren säger att hustrun inte ska ta så allvarligt på det han just skrivet. Kungen stod nämligen och läste över hans axel medan han skrev och då gick det ju inte an att visa någon känslosamhet eller svaghet…
/Marie
Författaren har gått igenom ett arkiv i Köpenhamn, som innehåller brev från soldater och officerare i Karl XII:s armé i Norge 1716. Detta är brev som aldrig nådde sina adressater, utan togs av fienden i spionsyfte. Breven har Ullgren delat upp i ofta förekommande teman, så som; religion, rädsla, dödsångest, oro för dem där hemma, umbäranden och hjältedyrkan. Som läsare får du en personlig inblick i vad dessa män tänkte och kände, långt hemifrån och ofta med en osäker framtid.
Indirekt får man också en bild av kungen, Karl XII. I ett brev från en officerare, kan man läsa att han tycker att hustrun är för orolig och hennes brev för känslosamma. Längst ner på pappret finns dock ett tillägg, skrivet i slarvig handstil som när man har bråttom, där brevskrivaren säger att hustrun inte ska ta så allvarligt på det han just skrivet. Kungen stod nämligen och läste över hans axel medan han skrev och då gick det ju inte an att visa någon känslosamhet eller svaghet…
/Marie
fredag 7 maj 2010
Loppis och second hand
De senaste åren har intresset för auktioner, loppisar och second hand ökat ordentligt. Vad är det då som lockar? Kanske är det en miljömedvetenhet, att återanvända istället för att slänga. Kanske är det för att sakerna har en historia, ett förflutet. Kanske är det spänningen att leta efter och kanske hitta ett fynd.
Som amatör är det inte alltid lätt att veta om det man hittar har något pengavärde, men det finns hjälpmedel. På biblioteket kan du t.ex. hitta tidskriften Antik&Auktion och böcker som Auktionshandboken, Samlarboken och Nya lilla fyndguiden. Men på avdelningen I finns också förteckningar över stämplar i bl.a. silverföremål och keramik, böcker om olika konstnärer, möbelstilar och konstföremål.
Här i Katrineholm finns t.ex. Röda Korsets loppis och Pingstkyrkans second hand, utöver en rad privata loppisar affärer.
Lycka till!
/Marie
Här i Katrineholm finns t.ex. Röda Korsets loppis och Pingstkyrkans second hand, utöver en rad privata loppisar affärer.
Lycka till!
/Marie
Etiketter:
fakta
torsdag 6 maj 2010
Att hitta på biblioteket, del 3
Som om det inte räckte med siffertilläggen i böckernas bokstavskombinationer/signum, finns det också ett par bokstavstillägg inom parantes. Dessa kan dyka upp på alla avdelninar/ämnesområden, inte bara hos skönlitteraturen. De vanligaste bokstavstilläggen är (p), (s), (x), (y) och (ö), och vad betyder då dessa?
(p) står för periodika, det vill säga en titel som ges ut regelbundet. Detta kan vara titlar som är tidskrifter (t.ex. Jefferson och Allt om trädgård) eller titlar som är böcker (t.ex. Grundskolans regelbok och Samlarboken).
(s) står för samlingar och innehållet är kort och gott en samling där bidragen har olika upphovsmän.
(x) står för uppslagsverk och (y) står för kartor.
(ö) står för övningsbok och man hittar detta tillägg i första hand på musikavdelningen.
Precis som biblioteken samlar andra saker som hör ihop, samlar vi oftast också dessa tillägg tillsammans. När (s) används till skönlitteraturen, får dessa böcker oftast en helt egen avdelning. Hos oss i Katrineholm finns denna till vänster om ingången till deckarrummet. Tidskrifter som ju har tillägget (p), har också en egen avdelning. Du hittar dem till vänster om caféet.
När tilläggen inte har en egen utbruten plats i biblioteket, står de alltid först på sin avdelning. D.v.s. först kommer böckerna med bokstavstilläggen och sedan kommer signumets övriga böcker i bokstavsordning efter författarnas efternamn.
Lycka till!
/Marie
(p) står för periodika, det vill säga en titel som ges ut regelbundet. Detta kan vara titlar som är tidskrifter (t.ex. Jefferson och Allt om trädgård) eller titlar som är böcker (t.ex. Grundskolans regelbok och Samlarboken).
(s) står för samlingar och innehållet är kort och gott en samling där bidragen har olika upphovsmän.
(x) står för uppslagsverk och (y) står för kartor.
(ö) står för övningsbok och man hittar detta tillägg i första hand på musikavdelningen.
När tilläggen inte har en egen utbruten plats i biblioteket, står de alltid först på sin avdelning. D.v.s. först kommer böckerna med bokstavstilläggen och sedan kommer signumets övriga böcker i bokstavsordning efter författarnas efternamn.
Lycka till!
/Marie
Etiketter:
gäst från verksamheten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






