fredag 26 februari 2010
Bli vårt fan!
Kan du inte få nog av biblioteket? Nu finns vi på Facebook också - logga in och bli vårt fan! På Facebook-sidan kan du läsa våra blogginlägg, bli uppdaterad om aktuella evenemang och nyheter, ställa frågor och kommentera.
Katrineholms bibliotek på Facebook
/Sara Britta
Etiketter:
digitala resurser,
webbplatser
Mer seriefilm
För ett tag sedan tog jag upp filmen Ghost World som byggde på en tecknad serie. En annan film med rötter i serier är American Splendor från 2003. Det filmerna har gemensamt är i första hand ett slags självvalt utanförskap hos huvudkaraktärerna. Någonstans där slutar likheterna för medan Ghostworld var en ren spelfilm är American Splendor en blandning av dokumentär, spelfilm och uppvisande av själva serierna. Huvudperson är tecknaren själv, Harvey Pekar, som själv ställer upp i en intervju och där vi även får se klipp från en talk show med David Letterman. Även hans fru medverkar. I spelfilmsdelen som beskriver tecknarens liv får vi följa en något butter man med få vänner och en svartsyn på livet som börjar teckna serier om vardagshändelser- serier vilka får stor uppmärksamhet och placerar sig högst på vissa listor. Det förvandlar livet radikalt och blir inte helt enkelt att hantera. Hela filmen präglas av en svart humor och blir en intressant skildring av en person som är ovillig att kompromissa och anpassa sig till samhällets outtalade normer
/Krister
/Krister
måndag 22 februari 2010
Vilket väder!
Snö blir för övrigt inte tyngre bara för att det börjar tina. Tätheten (densiteten) ökar men den totala belastningen på till exempel ett tak förblir densamma. Börjar det däremot regna kan tyngden öka om snön förmår suga upp mer vatten än vad som droppar ner från taket.
Ett par andra tjänster är Väderkanalen och Klart.se.
/Sara Britta
Etiketter:
digitala resurser,
fakta,
natur,
webbplatser
fredag 19 februari 2010
Huggorm
Claes Andrén är en forskare och naturfilmare som ofta synts i bl.a Mitt i naturen. På 70-talet gjorde han, ihop med ett team från Sveriges television, några filmer från Iran om bl.a reptiler. En av de djur man fann var den mycket lokalt förekommande Latifis huggorm. I början av 2000-talet åkte gruppen tillbaka till den dal där ormarten hittades 25 år tidigare, denna gång med stöd av National Geographic Society. Resultatet ses nu i dokumentärfilmen Jakten på Latifis huggorm (2006).
Det som gör denna film speciell och sevärd är bl.a. det faktum att det handlar om områden som är dåligt utforskade; vi får en bild av hur naturen och faunan ser ut i en för oss tämligen okänd del av världen. Det handlar dessutom inte om någon exploatering av djur för att få fram häftiga bilder eller sälja in sig hos allmänheten utan filmen visar i lugnt och sakligt tempo framskridandet av expeditionen. Att det sedan tar upp en sällsynt förekommande varelse skapar en medvenhet hos befolkningen som kanske gör att området bevaras. Faktum var att ett dammbygge hotade för några år sedan att slå ut hela den vackra miljö som skildras.
Böcker om reptiler och groddjur återfinns på hylla Ugh. För den ormintresserade rekommenderas två böcker från 2007 som är riktiga praktverk: The New Encyclopedia of Snakes av Christopher Mattison, och Boas and Pythons of the World av Mark O'Shea. Vill man istället läsa om våra svenska grod- och kräldjur finns bl.a Ingemar Ahléns Sveriges grodor, ödlor och ormar (2 uppl. 1995) eller Tomas Cedhagens Grod- och kräldjur i Norden (1991) /Krister
torsdag 18 februari 2010
Joyce Carol Oates - Älskade syster
1996 mördades sexåriga isprinsessan och skridskoundret Bliss Rampike. Mordet blev ett av de mest uppmärksammade i amerikansk historia och än i dag diskuteras möjliga misstänkta på internet.
Precis som i Blonde (om Marilyn Monroe) har Oates utgått från verkliga personer och spunnit en fiktiv berättelse kring dem; en idé om hur det skulle kunna vara. Konceptet är långt ifrån oproblematiskt. Här rör det sig inte som i Blonde om en död person utan en pojke – Bliss bror Skyler– som i dag är en ung man. Skvallerpressens intresse för familjen har varit överväldigande och risken finns förstås att romanen blir ytterligare en del i denna kränkning.
Bortser man från det och läser romanen som just en roman, har Oates onekligen lyckats igen. Genom att Skyler berättar om sin uppväxt – i ett försök att skapa avstånd görs det i tredje person – samtidigt som han i nutid framträder som den person han blev, klarnar efterhand historien. Innan dess är vindlingarna och omtagningarna många och sträcker sig över ännu fler sidor. Även om det ibland känns som att romanen kunde ha strukits ner en aning har jag aldrig tråkigt.
Berättarrösten – stukad, oredig och ovan vid att skriva – är trovärdig. Det är en otäck verklighet som framträder och i betydligt högre grad än omgivningens cynism, är det familjen i sig som är djupt problematisk. Utåt sett är de förmodligen en vanlig övre medelklassfamilj, men inåt fungerar de inte alls. Det är förstås barnen som drabbas och det på allra hårdast vis. Sammantaget är det här en ytterligt stark roman som dröjer sig kvar.
/Sara Britta,
som med en fanfar kan meddela att vi härmed har postat vårt hundrade inlägg!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




